Det svenska fisket är att betrakta som en av de viktigaste basnäringarna i våra kust- och skärgårdsområden. Även om antalet yrkesfiskare under åren har minskat i antal utgör de tillsammans med tillhörande kringfunktioner en viktig del av det svenska näringslivet. Arbetstillfällen finns inte bara inom det direkta yrkesfisket utan betydelsefulla arbeten finns också genom fisket inom fiskberedningsindustrin, varvsoch underhållsföretag, transportföretag m fl områden. Inom vissa kuststräckor och vid olika insjövatten kombineras också ett yrkesfiske med andra näringar såsom jordbruk och turism. Således är det svenska fisket mycket värdefullt inte minst inom områden och regioner där annars möjligheterna till arbete är starkt begränsade.
Betydande investeringar har under de senaste åren gjorts för att modernisera och förbättra såväl fiskeflottan som inom beredningsindustrin. Dessa investeringar har skett med utgångspunkten att stärka och utveckla den svenska fiskenäringen.
Ersättningar vid stillaliggande
Stommen i det svenska yrkesfisket har under de senaste åren utgjorts av torskfisket i Östersjön. Tillgången på torsk har dock under de senaste åren minskat kraftigt. För närvarande finns dock tecken som kan tyda på att stammen är på väg att bli större. Det finns all anledning att noga följa denna utveckling så att ett uthålligt torskfiske kan finnas kvar inför framtiden. Vissa fiskelag tvingas nu ligga stilla under ett s k torskfiskestopp så att Sveriges torskkvot i Östersjön under innevarande år får en fördelning mellan våren och hösten. För de mindre båtarna har en möjlighet till fortsatt torskfiske givits genom en speciell kvot för dessa. Andra fiskelag med fartyg över 12 meters längd kan i viss omfattning gå över till annat fiske såsom efter sill och strömming medan andra tvingas ligga still vid kaj. Den stillaliggandeersättning som kan utgå till dessa fiskeriföretag är viktig och betydelsefull för de berörda. De medel som idag används för att utge denna ersättning inkräktar dock starkt på möjligheterna att på ett bra sätt tillgodose det behov av bidrag som staten ger för investeringar i fiskeföretag. Dessa bidrag är av stor betydelse för en upprustning av de olika fiskeriföretagen inte minst vad gäller säkerhet och rationaliseringar ombord. Det är enligt vår uppfattning viktigt att de medel som i framtiden kan komma att behövas för eventuella ytterligare stillaliggandeersättningar tas fram enkom för detta ändamål och att de således ej inkräktar på bidragen för investeringar. Regeringen bör återkomma med förslag om hur dessa ersättningar lämpligen kan finansieras.
Trygghetsförsäkring för fiskare
Vad gäller användning av återstående prisregleringsmedel föreslås det i propositionen att 4 miljoner kronor av dessa skall anslås för fiskets trygghetsförsäkring för budgetåret 94/95, varefter ansvaret för verksamheten övergår till näringen. I det utredningsarbete ( SOU 1993:103 )som har föregått propositionen har det föreslagits att 8 miljoner kronor skall avsättas för denna verksamhet. Detta belopp torde motsvara behovet till dess näringen själv tar över hela verksamheten. Vi delar utredningens förslag och föreslår därför att regeringen anslår 8 miljoner kronor för fiskets trygghetsförsäkring under det kommande budgetåret. Ökningen av anslaget bör kunna tas genom omfördelningar inom departementets anslagsområde.
Yrkesfiskeavdrag
Vi ser det mycket positivt att det i propositionen anförs att regeringen har för avsikt att undersöka förutsättningarna för ett särskilt yrkesfiskeavdrag. Det är viktigt att det svenska yrkesfisket ges jämbördiga konkurrensvillkor med andra länder. Vi har i tidigare motioner tagit upp denna angelägna fråga och där förutsatt att regeringen skall återkomma. Vi hälsar därför regeringens avsikt med tillfredsställelse och ser med stort intresse fram emot ett förslag till riksdagen som innebär en positiv lösning på denna fråga.
Begränsning av fiskeansträngningen
I propositionen föreslås att Fiskeriverket i fiskelagen bemyndigas att besluta om krav på särskilt tillstånd att få använda ett fartyg för yrkesmässigt fiske. Vi biträder denna uppfattning. Det är enligt vår uppfattning viktigt att begränsningar av fiskeansträngningen kan ges en mera framträdande roll inom fiskepolitiken. Olika sätt på vilket detta kan ske redovisas i såväl den tidigare nämnda utredningen som propositionen. Bland exemplen finner vi bl a skrotning av fiskefartyg, fredningsområden och krav på redskapens utformning. Det är självfallet viktigt att dessa frågor diskuteras mellan de olika stater som bedriver fiske i samma vatten. Detta gäller inte minst i Östersjön. Här bör Sverige vara en aktiv och pådrivande part. Inte minst med tanke på torskbeståndet är det viktigt att vi kan få gemensamma regler inte minst vad gäller utformningen av redskap för torskfiske så att en ökad selektering av fångsten kan erhållas. Detta är viktigt så att mängden fångad småtorsk kan minimeras för att sedan bli uppfiskad när den nått rätt storlek och ålder och på så sätt bli av större ekonomiskt värde för fisket. Det är också viktigt att de försök som har skett med trålar med sådana selekterande egenskaper blir grunden i dessa förhandlingar. En gemensam överenskommelse mellan de stater som bedriver fiske i Östersjön är självfallet det eftersträvansvärda och det som bör vara målet i dessa förhandlingar. Skulle det dock visa sig svårt att nå sådan överenskommelse bör vi själva inom landet noga överväga om vi då inte själva skall införa bestämmelser som ger dessa effekter.
M-74
Reproduktionen av lax har under senaste tiden blivit starkt begränsad till följd av M-74. Denna nedsättning av reproduktionsförmågan hos såväl den naturreproducerade laxen som i synnerhet hos den odlade laxen är mycket oroande. Betydande insatser har gjorts för att få till stånd ett omfattande forskningsprojekt i syfte att utröna orsakerna till M-74. Orsakerna till M-74 är inte helt klarlagda men det finns all anledning att anta att en eller flera olika miljöfaktorer ligger bakom. Det är viktigt att detta arbete bedrivs på det sätt som har avsetts och att vi därigenom kan få såväl orsakerna klarlagda som förslag till korrekta åtgärder för att komma till rätta med problemet. Det forskningsprogram som nu bedrivs är allsidigt men enligt vår mening bör man också undersöka om användningen av olika preparat inom odlingsanläggningarna som till exempel formalin och olika jodpreparat vid de badningsprocedurer som sker av rom,yngel och ibland även avelsfisk för att förhindra angrepp av svampar och parasiter kan vara en orsak till M- 74.
Laxfisket i övrigt
Olika insatser har under de senaste åren gjots för att begränsa fiskeansträngningen av lax. Det viktigaste inslaget i detta arbete är införandet av en TAC för laxfisket i Östersjön. Även andra åtgärder har vidtagits men då fisket efter lax i Östersjön bedrivs av fiskare från flera nationer är det viktigt att de åtgärder som föreslås och genomförs till skydd för laxen blir genomförda i samverkan mellan de berörda staterna. Vi anser att det är viktigt att regeringen fortsätter sina ansträngningar för att nå sådana internationella överenskommelser.
Laxfisket är av stor betydelse för olika kategorier fiskande. Detta gäller såväl många av dem som bedriver yrkesfiske som heltidssysselsättning som dem som bedriver yrkesfiske som en av flera näringar i olika landsbygdsföretag runt våra kuster och i våra skärgårdsområden. Även för sportfisket är laxen av stort intresse. Det ligger således i alla fiskandes intresse att ha en stark och livskraftig laxstam med bred genetisk bas. De föreskrifter för fisket som nyligen har trätt i kraft är i detta sammanhang en god bas att stå på. Ytterligare ensidiga svenska begränsningar av laxfisket kan enligt vår bedömning endast få begränsad effekt, och skall ytterligare åtgärder införas bör därför dessa nås genom internationella överenskommelser liksom genom en kraftfull uppföljning av de redan fattade internationella besluten så att de efterlevs av samtliga de stater som har varit delaktiga i besluten.
Bidrag till fiskevård
Bildandet av fiskevårdsområden har lett till ett bättre utnyttjande av fiskeresursen i många av landets vatten. Genom bildandet av dessa områden har såväl fiskevården främjats som möjligheten ökat att ta till vara den ekonomiska resurs som fisket utgör. Många vatten har på detta sätt fått ökad ekonomisk betydelse för fiskevattenägarna liksom att de har gjorts tillgängliga för ett ökat sportfiske och även för turism inom landet. Den nu slopade prisregleringen på fisk har till vissa delar finansierat detta fiskevårdande arbete. Medel från dessa regleringskassor har även svarat för finansieringen av utsättning av fisk i såväl sötvattnen som längs våra kuster. Vi anser att det av olika skäl är angeläget att dessa fiskevårdande åtgärder kan fortsätta. Frågan om fiskevårdens långsiktiga finansiering har länge diskuterats och utretts. Olika förslag har framkommit och vi anser att det är angeläget att finna en långsiktigt stabil och godtagbar lösning på frågan. Vi delar regeringens uppfattning att frågan bör bli föremål för fortsatta överväganden. Enligt vår uppfattning är det viktigt att alla de parter som har intressen i en sådan lösning blir delaktiga i detta arbete liksom att de gemensamt får delta i arbetet med att praktiskt utforma det vidare fiskevårdsarbetet inklusive utsättningsverksamheten. Detta gäller således såväl fiskevattenägare, yrkesfiskare, fritidsfiskare som samhället i stort genom berörda organ och myndigheter.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av ersättningar vid fiskefartygs stillaliggande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fiskets trygghetsförsäkring under det kommande budgetåret,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsningar av fiskeansträngningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningen och undersökningen rörande M-74,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en lösning av frågan om fiskevårdens långsiktiga finansiering.
Stockholm den 17 mars 1994 Sven-Olof Petersson (c) Elving Andersson (c) Pär Granstedt (c) Gunhild Bolander (c)