Skogens fortsatta betydelse för landets ekonomi och
välfärd torde ingen ifrågasätta. Vi har också utfäst oss att
långsiktigt bruka denna naturresurs över hela landet. Den
nya skogspolitiken jämställer produktions- och
miljökraven. För skogsindustrins stora betydelse bör
skogsmarkerna brukas i sådana former att det accepteras av
rådande nationella och internationella uppfattningar på
miljöområdet och inte minst på grund av
utlandsmarknaderna.
En viktig förutsättning är att kunna planera, genomföra
och informera om det mångbruk som skall prägla den
långsiktiga hushållningen av denna naturresurs.
Väldokumenterade beskrivningar av nuläget både rörande
produktionsförutsättningarna och miljöförhållandena är en
basförutsättning för den utvärdering av skogspolitiken som
skall finnas med i framtidsperspektivet. Jämställda miljö-
och produktionsmål ökar behovet av kompletterande
inventeringar av den typ som nu görs genom av riksdagen
beslutade nyckelbiotops- och sumpskogsinventeringar.
Även denna lägesbundna, uppdaterade information
kommer att krävas i den rullande markanvändningsdialog
som ligger i mångbrukets natur.
Den översiktliga skogsinventeringen, ÖSI, som
genomförts på privatskogen utgör en god och
utvecklingsbar resurs. Denna satsning som sammantaget
kan värderas till över en halv miljard kronor riskerar att
föråldras i snabb takt om inte insatser sätts in för att
utveckla dess inneboende värde i den nya skogspolitiska
inriktningen. Många insamlade data blir inaktuella ur
produktionssynvinkel genom huggningsingrepp och
tillväxtförändringar, men går att hålla à jour med rätt
teknik. Ännu intressantare är att sådana biologiskt viktiga
grunddata som t.ex. trädslagsblandning, bonitet och
vegetationstyp är stabila under lång tid efter inventeringen
på de arealer som inte blir föremål för ingrepp. En
styrkefaktor är att alla avdelningar har åsatts en koordinat
och är kopplade till tabelldata. Detta är av stor betydelse
eftersom det nu sker en mycket snabb utveckling inom det
geografiska systemområdet, GIS.
De senaste åren har forsknings- och utvecklingsarbete
revolutionerat förutsättningarna för kostnadseffektiv
planering. Hårdvarukostnaderna har sjunkit dramatiskt,
billiga skrivare finns på marknaden, programvaror med hög
användarvänlighet finns utvecklade och datakompetensen
växer snabbt inom många användarled.
Sammantaget finns nu möjligheter att använda såväl
satellitinformation som färsk landskapsinformation och få
en snabb uppdatering av hyggesbilder och gallringsgrepp.
ÖSI-data kan lyftas in i den aktuella bilden och ge ytterst
värdefull information om landskapets kvaliteter. Detta gör
att man kan förädla den stora databas som ÖSI
representerar och som annars kommer att successivt minska
i värde.
Med en aktuell satellitbild som bakgrund kan också de
sumpskogs- och nyckelbiotopsdata, som nu lagras med
digital teknik, registreras. Även andra naturvärden och
kulturminnen kan påföras och vara med i
planeringsprocessen. Detta under förutsättning att olika
kompetensområden bygger upp baser i nu alltmer
tillgängliga öppna system. Här finns således nu behov av
och förutsättningar för en kraftfull satsning på utveckling av
användning av lägesbunden information med hjälp av
modern teknik. Många samhällssektorer och
kompetensområden är berörda.
Ansvaret för att föra ut skogspolitiken ligger hos
skogsvårdsorganisationen. I det uppdraget ingår även
biotopskyddet. Uppgiften kräver god dataförsörjning för en
bred dialog lokalt, på kommun-, läns- och riksnivå. Inom
organisationen finns redan i dag spetskompetens inom GIS
och väletablerade kontakter med forskningen och
leverantörerna av satellitdata. Mot denna bakgrund bör
skogsvårdsorganisationen ges i uppdrag att bygga upp
system som med hjälp av ny teknik kan förädla ÖSI-baserna
till att motsvara de krav på hjälpmedel som följer av den
beslutade skogspolitiken och som också ger möjlighet till
datafångst från andra källor.
Detta är en nödvändig och brådskande insats om vi skall
klara av uppföljningskravet och den utvecklingsavgörande
dialogen med omvärlden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skogsvårdsorganisationen bör
ges i uppdrag att bygga upp ett datasystem för skogliga
inventeringar.
Stockholm den 25 januari 1994
Sinikka Bohlin (s)
Alf Eriksson (s)