Skogens fortsatta betydelse för landets ekonomi och välfärd torde ingen ifrågasätta. Vi har också utfäst oss att långsiktigt bruka denna naturresurs över hela landet. Den nya skogspolitiken jämställer produktions- och miljökraven. För skogsindustrins stora betydelse bör skogsmarkerna brukas i sådana former att det accepteras av rådande nationella och internationella uppfattningar på miljöområdet och inte minst på grund av utlandsmarknaderna.
En viktig förutsättning är att kunna planera, genomföra och informera om det mångbruk som skall prägla den långsiktiga hushållningen av denna naturresurs. Väldokumenterade beskrivningar av nuläget både rörande produktionsförutsättningarna och miljöförhållandena är en basförutsättning för den utvärdering av skogspolitiken som skall finnas med i framtidsperspektivet. Jämställda miljö- och produktionsmål ökar behovet av kompletterande inventeringar av den typ som nu görs genom av riksdagen beslutade nyckelbiotops- och sumpskogsinventeringar. Även denna lägesbundna, uppdaterade information kommer att krävas i den rullande markanvändningsdialog som ligger i mångbrukets natur.
Den översiktliga skogsinventeringen, ÖSI, som genomförts på privatskogen utgör en god och utvecklingsbar resurs. Denna satsning som sammantaget kan värderas till över en halv miljard kronor riskerar att föråldras i snabb takt om inte insatser sätts in för att utveckla dess inneboende värde i den nya skogspolitiska inriktningen. Många insamlade data blir inaktuella ur produktionssynvinkel genom huggningsingrepp och tillväxtförändringar, men går att hålla à jour med rätt teknik. Ännu intressantare är att sådana biologiskt viktiga grunddata som t.ex. trädslagsblandning, bonitet och vegetationstyp är stabila under lång tid efter inventeringen på de arealer som inte blir föremål för ingrepp. En styrkefaktor är att alla avdelningar har åsatts en koordinat och är kopplade till tabelldata. Detta är av stor betydelse eftersom det nu sker en mycket snabb utveckling inom det geografiska systemområdet, GIS.
De senaste åren har forsknings- och utvecklingsarbete revolutionerat förutsättningarna för kostnadseffektiv planering. Hårdvarukostnaderna har sjunkit dramatiskt, billiga skrivare finns på marknaden, programvaror med hög användarvänlighet finns utvecklade och datakompetensen växer snabbt inom många användarled.
Sammantaget finns nu möjligheter att använda såväl satellitinformation som färsk landskapsinformation och få en snabb uppdatering av hyggesbilder och gallringsgrepp. ÖSI-data kan lyftas in i den aktuella bilden och ge ytterst värdefull information om landskapets kvaliteter. Detta gör att man kan förädla den stora databas som ÖSI representerar och som annars kommer att successivt minska i värde.
Med en aktuell satellitbild som bakgrund kan också de sumpskogs- och nyckelbiotopsdata, som nu lagras med digital teknik, registreras. Även andra naturvärden och kulturminnen kan påföras och vara med i planeringsprocessen. Detta under förutsättning att olika kompetensområden bygger upp baser i nu alltmer tillgängliga öppna system. Här finns således nu behov av och förutsättningar för en kraftfull satsning på utveckling av användning av lägesbunden information med hjälp av modern teknik. Många samhällssektorer och kompetensområden är berörda.
Ansvaret för att föra ut skogspolitiken ligger hos skogsvårdsorganisationen. I det uppdraget ingår även biotopskyddet. Uppgiften kräver god dataförsörjning för en bred dialog lokalt, på kommun-, läns- och riksnivå. Inom organisationen finns redan i dag spetskompetens inom GIS och väletablerade kontakter med forskningen och leverantörerna av satellitdata. Mot denna bakgrund bör skogsvårdsorganisationen ges i uppdrag att bygga upp system som med hjälp av ny teknik kan förädla ÖSI-baserna till att motsvara de krav på hjälpmedel som följer av den beslutade skogspolitiken och som också ger möjlighet till datafångst från andra källor.
Detta är en nödvändig och brådskande insats om vi skall klara av uppföljningskravet och den utvecklingsavgörande dialogen med omvärlden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skogsvårdsorganisationen bör ges i uppdrag att bygga upp ett datasystem för skogliga inventeringar.
Stockholm den 25 januari 1994 Sinikka Bohlin (s) Alf Eriksson (s)