Då och då flammar debatten om den låga kvaliteten på
det plantmaterial och den bristande teknik som använts i
skogsplantering särskilt under 1970- och 1980-talen.
Sedan seklets början har kravet på återbeskogning varit
en förutsättning vid avverkning av skog. Stora arealer är i
behov av omplantering. Enligt senaste riksskogstaxering
var 192 000 hektar skogsmark i behov av omplantering.
Var och en som vandrar över planterade hyggen, särskilt
i Norrlands inland, kan konstatera att stora brister finns.
Klena träd och plantor som planterats de senaste 20 åren
kan lätt fällas omkull eller ryckas upp med roten. Andra
plantor har dött. Orsakerna kan vara många. Men för en
lekman förefaller det outvecklade rotsystemet vara en
naturlig orsak.
Frågan om rotdeformation hos skogsplantor, eller
rotsnurr, är sedan länge ett känt och debatterat fenomen.
Det har uppmärksammats av såväl forskarna vid SLU som
Skogsstyrelsen och skogsägarna själva. Skogsägare från
bl.a. Jämtland och Västernorrland har krävt ersättning för
dessa dåliga plantor.
Redan på 1920-talet fanns forskning som visade att
plantor som sattes ned i spettade hål fick ett outvecklat
rotsystem som såg ut som ett nystan. Ett sådant ger givetvis
ingen stadga åt trädet.
1973 publicerades en uppsats av licenciaterna Börje
Häggström och Fritz Bergman där problemet analyserades.
''Redan när träden nått en höjd av ca 2 meter eller högre
tynar de antingen snabbt bort eller dör eller också bryts de
omkull av vind eller snö'' skrev författarna.
Rotdeformationer av denna typ är en mycket lömsk
skogsskada därför att effekten visar sig först efter lång tid,
kanske 15--20 år efter planteringarna, varför orsaken lätt
förbises då plantorna växer bra till en början.
Det är alltså under 1990-talet vi kan vänta oss att
omfattningen av dessa skador blir tydliga. Rotdeformation
har uppstått genom att plantan fått växa i en
pappersbehållare, paper pot, som sen planterats ut i
skogsmarken där papperet förutsattes multna och rötterna
växa igenom papperet. Papperet multnade inte alltid och
rötterna hade ''lärt'' sig att bara snurra runt i behållaren.
Senare teknik har inneburit att plantan lyfts ut ur behållaren
som kan var av plast eller frigolit. Plantan sätts sedan i en
grop med ett verktyg. De båda teknikerna förefaller ge
likartade rotdeformationer.
Man kan naturligtvis fråga sig hur ansvariga
skogsmyndigheter, skogsbolag, markägare och plantskolor
kunnat bedriva en verksamhet som egentligen inte uppfyller
skogslagens villlkor om återbeskogning.
Ett problem är givetvis att avverkningsmogna träd
avverkas först i en avlägsen framtid. I Norrlands inland kan
denna framtid vara om 80--120 år och då kanske det nu
ansvariga bolaget inte existerar och de ansvariga har avlidit
för länge sen. En utgift som skall ge något tillbaka i en så
avlägsen framtid betraktas lätt mer som en skatt än som en
investering.
Den som säljer plantorna och planterar dem behöver
inte heller oroas av några skadeståndsanspråk eftersom
skadan upptäcks först om kanske 15--20 år. Statsmakterna
och aktieägarna i skogsbolagen pressade på och skulle till
varje pris ha fram råvara till en glupande hungrig
skogsindustri, som bara ökade sin vedförbrukning.
För att få avverka var och är villkoret att återplantering
sker. Den måste då ske i stor skala och på billigast möjliga
vis. Vad forskarna hade skrivit i sina rapporter sattes på
undantag. Ett eventuellt misslyckande skulle framtidens
generationer få betala. Den myndighet som skulle övervaka
att skogsvårdslagen följdes var själv den som producerade
plantorna.
Det är möjligt att denna bild av möjliga orsaker är alltför
mörk. Men om den är sann kan man fråga sig om andra
förutsättningar finns nu.
Regeringen borde därför vidta åtgärder för att definitivt
och slutgiltigt klarlägga att den återbeskogningsteknik som
nu används inte ger upphov till s.k. rotsnurr. I annat fall
måste den förbjudas och andra säkra metoder som t.ex.
frösådd tillsvidare tillämpas.
De skogsägare som drabbats av plantor som utvecklat
rotsnurr bör kunna få någon form av statligt stöd för att
genomföra hjälpplanteringar eller frösådd för att säkra
återväxten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att klarlägga om
nuvarande återbeskogningsteknik ger upphov till rotsnurr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sådan återplanteringsteknik
som ger upphov till rotsnurr skall förbjudas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statligt stöd till
skogsvårdsåtgärder som hjälpplantering.
Stockholm den 24 januari 1994
Bengt Hurtig (v)
Jan Jennehag (v)