Jämtlands län är ett stort skogslän med ca 11,5 % av
landets produktiva skogsmarksareal. Skogsbruket
(exklusive industri och transporter) ger för närvarande
underlag för ca 3 000
årsarbeten. Endast ca 15 % av råvaran förädlas i
länet. Avverkningsnivån kan höjas från dagsläget med 300 000
-- 400 000
kubikmeter skog per år under 1990-talet.
Relativt sett till andra näringar i länet är lönsamheten för
skogsägarna låg i Jämtlands län. Samtidigt är
skogsvårdskostnaderna relativt höga, mätt i kronor per
avverkad kubikmeter, genom att kubikmassorna per hektar
avverkning är låga. Klara dimensioner, låga kubikmassor
per hektar, relativt stor andel gran i avverkningen, låga
transporter för personal, maskiner och virke samt ofta svåra
snöförhållanden vintertid bidrar till att skogsägarnas
ekonomiska avkastning från skogen inte blir så hög i
Jämtlands län som i andra delar av landet.
Ett aktivt skogsbruk bidrar i hög grad till att bibehålla
och eventuellt också öka sysselsättningen i vårt läns
glesbygder. Skogsbruket har en mycket stor betydelse som
underlag för att kunna bibehålla en viss servicenivå för
befolkningen i glesbygden.
I nuvarande situation, där det möjliga virkesutbudet
överstiger efterfrågan, är det risk för att inlandsvirket
prissätts ''fritt industrin''. Priset till skogsägaren blir då lägre
för att kompensera åtminstone en del av den högre
transportkostnaden. Om prisdifferensen mot industrinära
virke blir för liten kan det å andra sidan leda till låg
efterfrågan på inlandsvirket.
De kostnadsnackdelar eller ''merkostnader'' som
drabbar inlandsvirket är:Högre transportkostnader p.g.a
längre transportavstånd och beskattning av
transportarbetet. Egentligen är det kostnaden och inte
avståndet i km som är avgörande men sambandet är givetvis
starkt.Högre terrängtransportkostnader p.g.a glesare
skogsbilvägnät och därmed längre medelavstånd till bilväg.
(Kostnaden för terrängtransport av en given virkesmängd
en given sträcka är 50 -- 100 ggr högre än lastbilstransport
på bilväg.)Högre avverkningskostnader per avverkad
kubikmeter eftersom virkesförrådet/ha är lägre.Högre
skogsvårdskostnader per avverkad kubikmeter p.g.a.
ovanstående; för lika stor virkesvolym åtgår större areal
som skall åtgärdas. Samtidigt kan
föryngringsförutsättningarna vara svårare. I stora delar av
länet (över 400--500 m h ö h) ger naturlig föryngring ett
mycket osäkert resultat vilket innebär färre möjliga
föryngringsmetoder.
För att förbättra situationen för inlandsvirket måste
''merkostnadsfaktorerna'' angripas.God avsättning av
såväl sågtimmer som annat virke i inlandet till kunder som
kan upprätthålla betalningsförmågan, dvs. att de själva
klarar sig på ''marknaden''.
Transportkostnaderna
Åt själva avståndet är inte mycket att göra. Däremot kan
kostnaden per km påverkas av vägarnas standard och av
rationella transportsystem (lastbil/ järnväg).
Utformningen av transportsystem är en fråga för
näringen tillsammans med ''samhället'' som ju svarar för de
möjligheter som står till buds. Det allmänna vägnätet -- inte
bara de största vägarna -- måste således förbättras avsevärt.
Det gäller även om avsättningen till virkesanvändare i
inlandet skulle öka. För vissa virkessortiment kommer
''färskheten'' att vara ett kvalitetskrav vilket inte kan
kombineras med omfattande avstängning av vägar under
längre perioder.
Skogsbilvägar
I vårt glest befolkade län utgör skogsbilvägarna en viktig
del av den totala infrastrukturen. Dessa vägar är primärt till
för de areella näringarnas behov men är naturligtvis så snart
de finns av väsentlig betydelse för t.ex. elkrafts- och
teleföretagens möjligheter att utföra utbyggnad, service och
underhåll på sina anläggningar på ett effektivt sätt. I
Jämtlands län behövs under den närmaste 15-årsperioden
nybyggnad eller förbättring av ca 60 mil skogsvägar per år
nedanför gränsen för fjällnära skog.
Det är angeläget att skogsbilvägnätet byggs ut
planmässigt, så att det gör störst nytta per meter väg. Det
är också viktigt att ta hänsyn till andra intressen, t.ex.
naturvård och rennäring, när vägarna byggs. Det bästa
sättet att garantera detta är att vägarna byggs med statligt
stöd.
Därför bör statens bidragsgivning till skogsbilvägar
återinföras.
Skogsvård
Även när det gäller skogsvården bör statligt stöd utgå.
Enligt vår mening är regionalpolitiskt stöd ett realistiskt
alternativ. Denna möjlighet borde utredas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skogsbruket i Jämtlands län.
Stockholm den 20 januari 1994
Nils-Olof Gustafsson (s)
Berit Andnor (s)