Under 1970-talet pågick en snabb utveckling av system
för odling av täckrotsplantor. Täckrotsplantornas andel av
totalproduktionen var i början av detta decennium
blygsam. Men redan i början av 1980-talet producerades
drygt hälften av plantskolornas plantor som
täckrotsplantor.
Främsta orsaken till övergången från barrots- till
täckrotsproduktion var lägre föryngringskostnader samt
bättre förutsättningar för säsongsutjämning av både
plantskole- och planteringsarbete.
Då täckrotsplantorna först började användas i stor
utsträckning odlades de i papperskrukor som gav plantan
sämre möjlighet att utveckla rötterna på ett normalt sätt när
de väl hamnade i skogsmarken. I vårt lands norra del med
dess kärvare klimat kan man 15 år efter det att plantan varit
i marken fortfarande läsa den text som fanns på
papperskrukan. Detta om något visar de problem som
plantan har haft för att utveckla sitt rotsystem.
Redan tidigt kom flera larmrapporter som handlade om
dålig stabilitet i täckrotskulturer som var fem till tio år
gamla. Plantorna stod ostadigt i marken och hade i vissa fall
stamkrökar som indikerade instabilitet.
I en uppsats från 1973 om följderna av rotsnurr påpekar
ett par forskare den risk för strypning av ledningsbanorna
som ett hoptrasslat växande rotsystem utsätts för. I ett
faktablad från avdelningen för skogsförnyelse vid
Skogshögskolan i Garpenberg presenteras resultaten från
en stabilitetsundersökning gjord i praktiskt anlagda
tallkulturer och från en försöksplantering som omfattar
olika behållartyper. Den här undersökningen visar att man
kan hysa oro för framtida stabilitetsproblem. Plantorna
hade i denna undersökning kraftiga snurrdeformationer och
drabbades i stor omfattning av rotbrott och lutande
stammar vid nedböjning av träden mot marken.
Skogsvårdsförbundets tidskrift Skogen har i några
artiklar belyst problemen kring och debatten om denna
fråga. Man konstaterar att åsikterna går isär. I vissa läger
betraktas rotsnurr som hjärnspöken, i andra förutspås en
katastrof för skogsbruket. Sanningen kanske finns mellan
dessa ståndpunkter, att det finns något av en ''tidsinställd
bomb'' i de planteringar som gjordes med papperskrukor. I
varje fall borde de larmrapporter som hitintills kommit och
de synliga bevis som man på många håll har presenterat om
plantors rotdeformationer, vara tillräckligt för en större och
noggrannare undersökning och utredning.
I en sådan undersökning och utredning finns det många
frågetecken som behöver rätas ut. För det första handlar det
om omfattningen av skadorna; inte minst är detta viktigt för
den framtida virkesförsörjningen. Vidare har vi ansvars-
och skadeståndsfrågan.
I fråga om köp av plantor gäller köplagen. Det innebär
att köparen inom två år från det han tagit emot varan måste
åberopa eventuella fel. Om inte reklamationen skett inom
två år finns möjligheten att få ersättning enligt
skadeståndsrättsliga regler. Rätten till ersättning begränsas
då till en början av regeln om 10-årig preskription. Om det
gått längre tid än tio år från köpet till reklamationen är
kraven preskriberade. Här krävs det också att säljaren har
varit vårdslös, att han känt till eller borde ha känt till
riskerna för rotsnurr, och ändå sålt plantorna.
Med detta som bakgrund kan man förstå alla de
skogsägare som bekymras över planteringar som uppvisar
stora skador, ja kanske om några år tvingas att göra förnyad
plantering med alla de kostnader detta medför. De villkor
som gäller vid plantköp och som här redogjorts för
uppmuntrar nog inte den enskilde skogsägaren till att göra
reklamation eller att stämma plantförsäljaren. De
reklamationer som gjorts, under åren 1990 och 1991 var det
ganska många, har heller inte rönt någon framgång. I de
reklamationer som handlagts av skogsstyrelsen har det
också erinrats om att reklamationen skulle ha gjorts inom
två år.
Enligt min mening är det helt oacceptabelt att skjuta
över ansvaret till den enskilda skogsägaren när det gäller ett
problem av den art som det här handlar om. Det hjälper
heller inte att hänvisa till dagens forsknings- och
utvecklingsarbete på det här området. Vad som erfordras är
att i grunden undersöka och utreda problematiken kring
gjorda misstag och att så långt möjligt rätta till dessa. Det
kan behövas ett särskilt åtgärdspaket, men med tanke på
skogsnäringens betydelse för vårt land, så finns det
tillräckligt starka skäl för att detta sker.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rotsnurr i skogsplanteringar.