med anledning av prop. 1993/94:3 Villkoren för vegetabilieproduktionen efter budgetåret 1993/94
Ekologisk odling
Inledning
I propositionen aviserar jordbrukministern att ett
program för svensk tillämpning av EG:s kompletterande
miljöprogram på jordbruksområdet skall utarbetas under
hösten 1993. Vidare görs en hänvisning till
budgetpropositionen (1992/93:100 bil 10) där förslag till
stöd för omläggning till ekologisk produktion inom ramen
för EG:s kompletterande miljöprogram aviserades.
Propositionen anger också en väg för att anpassa
omställningsprogrammet till EG:s trädesprogram.
Utvecklingstendenser
Det tillfälliga omläggningsstödet, som infördes 1989,
innebar ett lyft för den ekologiska odlingen. De ökande
volymerna av framförallt spannmål, som blev ett resultat av
att odlingsarealen genom stödet ökade, medförde både
produktutveckling och breddning av det ekologiska
sortimentet. Under de allra senaste åren ökar även de
animaliska produkterna. Ett påtagligt intresse för
ekologiska livsmedel märks inom livsmedelsindustri och
handel. Idag är problemet att den ekologiska produktionen
inte täcker efterfrågan i konsumentledet. Ur
konsumentsynpunkt är det därför önskvärt att
produktionen ökar genom att ytterligare areal ställs om för
ekologisk odling. För närvarande utgör den ekologiska
produktionen ca 1,5 %. Även om en ökning borde vara
möjlig att åstadkomma genom regionala medel som kan
användas för att utveckla produktionsmetoder och
samarbetsformer, så behövs ytterligare omläggningsstöd.
Miljöproblem
I Miljörapport 1993 skissar jordbruksverket problemen
inom jordbrukssektorn. Närsaltläckage, ammoniakavgång,
sjunkande humushalter, kadmiumanrikning och minskad
biologisk mångfald är en del av de problem som
jordbrukssektorn har att brottas med i framtiden. Den
kampanj för ett renare jordbruk som pågår kommer att
förbättra situationen. En stimulans för ökad övergång till
ekologisk odling gynnar också en positiv utveckling på
miljöområdet.
Balans
I den ekologiska odlingen avses ett självbärande,
uthålligt agroekosystem i balans. Systemet ska så långt
möjligt baseras på lokala förnyelsebara resurser. I den
ekologiska odlingen eftersträvas bl a attproducera
livsmedel av hög kvalitet, i tillräcklig mängd och rättvist
fördelat, skapa en miljö som tillfredsställer husdjurens
naturliga beteende och behov, skapa ett kulturlandskap
med artrikedom och genetisk mångfald inom arterna, där
de levande organismernas utvecklingsmöjligheter säkras,
hushålla med naturresurser så att minsta möjliga skadliga
påverkan på miljön uppstår, bevara jordens bördighet på
lång sikt, skapa en god kontakt mellan brukare och
konsumenter, skapa största möjliga recirkulation av
näringsämnen genom att integrera stadssamhällen,
agroekosystem och naturliga ekosystem.
Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till
känna behovet av att ett ständigt omläggningstöd från
konventionell odling till ekologisk odling införs. Stödet bör
gälla från och med omläggningsåret och vara så stort att det
kompenserar för inkomstbortfall under omläggningstiden.
Finasieringen bör kunna ske inom nuvarande ramar för
jordbruksstödet.
Den ekologiska odlingen och trädeskrav
EG kräver att viss del av odlingsarealen ligger i träda
som villkor för jordbruksstödet. Genom
omställningsprogrammet har Sverige en större areal som
tagits ur produktionen än vad som krävs utifrån EGs
trädesprogram. Så länge programmet pågår föreligger
därför inte något behov av ett trädesprogram för Sverige.
För de odlare som funderar på att övergå till ekologisk
odling vore det värdefullt att redan nu beslut tas om att ett
framtida trädeskrav inte kommer att ställas på odlare som
övergått till ekologisk odling.
Vid de ekologiska gårdarna används ofta en stor del av
arealen (inklusive spannmålsareal) till odling av eget foder.
Ett trädeskrav skulle därför drastiskt minska den areal som
används för direkt avsalu av spannmål. Det skulle medföra
att stora delar av avsaluspannmålen försvinner. Detta skulle
rasera mycket av de gångna årens arbete med att arbeta upp
en marknad för ekologisk spannmål och bryta den pågående
mycket positiva utvecklingen.
En omläggning till ekologiskt lantbruk innebär i sig
samma effekter på spannmålsöverskottet som en
omställning av arealen. Då ekologiskt lantbruk bedrivs
mindre intensivt än konventionellt, sjunker
spannmålsskördarna. Men den stora skillnaden mot
konventionellt lantbruk är att i det ekologiska jordbruket
behövs ca en tredjedel av arealen för att producera eget
kväve (med baljväxter, t ex klöver och ärter). En del
används för direkt gröngödsling. Hos de ekologiska
lantbrukarna brukas alltså redan minst en tredjedel av
arealen för annat än spannmålsproduktion.
Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till
känna att det ekologiska jordbruket inte bör omfattas av ett
framtida trädesprogram.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett permanent stöd
till omläggning från konventionell till ekologisk odling att
gälla fr.o.m. omläggningsåret och finansierat inom ramen
för aktuellt jordbrukspolitiskt stöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att det ekologiska
jordbruket inte bör omfattas av ett framtida trädesprogram.
Stockholm den 19 oktober 1993
Harry Staaf (kds)
Kenneth Lantz (kds)