med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor
Kort sammanfattning
Bl.a. mot bakgrund av att Gullspångslaxen bedöms vara
akut utrotningshotad och att Stiftelsen Laxfond Vänerns
möjligheter att fortsätta finansiera utsättningar av smolt i
Vänern minskar drastiskt är det av utomordentligt stor vikt
att förslaget i Fiskeriverkets utredning 1994-02-14 om
särskild fiskevårdsavgift för Vänern leder fram till
riksdagsbeslut om en sådan avgift.
Utredningen föreslår att avgiften ska omfatta alla
kategorier fiskande över 16 år och alla former av fiske utom
trålfiske med siklöjeskötar. Avgiften föreslås användas till
nedanstående åtgärder: Smoltutsättning
Biotopåtgärder för lax och öring i vattendrag
Ålutsättning Gösfiskevård Kräftfiskevård
Serviceåtgärder Utredningsverksamhet
Åtgärdernas omfattning är argument för en
fiskevårdsavgift, som i princip omfattar alla fiskande
(allmän fiskevårdsavgift). Åtgärderna kommer också alla
fiskande till godo, på såväl enskilt som allmänt vatten,
vilket motiverar att alla fiskande, utom ovan nämnda,
erlägger avgift.
Den del av avgiften som är tänkt att gå till finansiering
av smoltutsättningar avser endast Laxfondens utsättningar,
medan utsättningar i andra regier ej berörs.
Laxfond vänern
Historik
Laxfond Vänern har sina rötter i ett vattenbruksprojekt
som Länsstyrelsen i Värmland startade 1984. I syfte att hitta
fungerande former för utsättning av lax och öring i Vänern,
till nytta för yrkesfisket och uppbyggandet av en
sportfisketurism, togs frågan upp om en laxfond.
Beslut om att starta projekt Laxfond för Vänern togs
1985 och två år senare överlämnades en rapport till
länsstyrelserna i de tre Vänernlänen samt till
Jordbruksdepartementet. I denna sades bl.a. att Vänern
kunde bli ett uppmärksammat laxfiskecentrum.
Efter ett halvårs interimverksamhet fick Laxfond
Vänern i april 1989 en egen styrelse med företrädare för
länsstyrelserna, kommunerna, sport- och yrkesfisket samt
näringslivet.
Målsättning för fiske och fiskevård
Den övergripande fiskevårdande målsättningen är att
varaktigt förbättra underlaget för lax- och öringsfisket i
Vänern. Utifrån denna har angivits ett antal delmål: att
bidra till god tillgång på avelsfisk av Vänerursprung att
anskaffa och sätta ut högkvalitativ lax och öring av
Vänerursprung att bidra till uppföljning och utveckling
av den fiskevårdande verksamheten i Vänern att bidra till
förstärkt fisketillsyn i Vänern att genom lämpliga
åtgärder, t.ex. insamlingar och näringsverksamhet,
långsiktigt finansiera en uthållig verksamhet.
Utöver dessa huvuduppgifter ska Laxfond Vänern
genom information, initiativ och samverkan med berörda
myndigheter och intressenter medverka till: att den
naturliga reproduktionen av lax och öring underlättas att
miljöförhållandena i Vänern och dess tillflöden förbättras
att fiskebestämmelserna anpassas så att de stödjer lax-
och öringbeståndens tillväxt att lax- och öringfisket
gynnar utvecklingen av näringsliv och sysselsättning i
Vänernområdet.
Målsättning för fisketurism
Vänernområdet har gynnsamt läge för utveckling av
turism. Befolkningskoncentrationerna i Mellansverige
utgör en stor marknad. Väst- och Nordeuropa bedöms vara
den största potentiella utlandsmarknaden.
Med verkligt attraktiva turistprodukter i
Vänernområdet, t.ex. inom sportfisket, skapas väsentliga
förutsättningar för stora volymökningar från framförallt
den nordeuropeiska marknaden.
En bärande idé bakom arbetet med Laxfond Vänern är
att i kombination med fiske- och miljövårdande insatser
utveckla turismen i Vänernområdet. Kortfattat kan man
uttrycka Laxfondens arbete med att man försöker uppfylla
fiskevårdande, miljövårdande och regionalpolitiska mål
samtidigt som man skapar en bra grund för en långsiktig
turismutveckling, baserad på sportfiske.
Finansiering av Laxfond Vänern
Finansieringen av fondens verksamhet har 1988--1992
skett genom årliga kapitaltillskott.
Utgångspunkt för fondens arbete är att nå en långsiktig
ekonomisk stabilitet vilket man skulle nå genom en
grundfond om 90 miljoner kronor. Utgångspunkten var att
staten skulle bidra med 30 miljoner kronor, kommunerna
och landstingen med 30 miljoner kronor och näringslivet,
organisationer och enskilda med resterande 30 miljoner
kronor.
Målsättningen har reviderats och är nu att bygga upp
en grundfond på minst 30 miljoner kronor, vars avkastning
jämte en förväntad fiskevårdsavgift ska användas för att
genomföra angivna mål i stiftelsens stadgar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av fiskevårdsavgift för
Vänern.