Medlemskapet i EU innebär en nödvändig anpassning
till den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. En sådan
anpassning måste även innefatta harmonisering av skatter
och avgifter så att konkurrensen sker på lika villkor. Fram
till dess bör Sverige inte ensidigt sänka gränsskyddet.
EU bedriver idag en starkt reglerad jordbrukspolitik.
När Sverige erhållit medlemskap bör vi inom EU fortsätta
att verka för en avreglerad jordbruksmarknad.
Verksamheten skall ske på affärsmässiga grunder och
företagens vinst och förlust skall få kvittas mot andra
inkomstslag i likhet med andra företag. Produktionen ska
styras av konsumenternas önskemål på en konkurrensutsatt
marknad. Jordbruket ska således producera det som
marknaden efterfrågar men måste samtidigt, i samklang
med nationella och internationella forskningsinstitut, satsa
på utveckling av nya grödor, nya produkter och ny teknik,
där stor hänsyn skall tas till krav på hälsosamma och
miljövänliga produktionsmetoder.
Jordbruket och dess närstående näringar fungerar som
motor för verksamheten i glesbygden. Det är därför
nödvändigt att skapa goda förutsättningar för dess
utveckling och fortbestånd. Inom EU kommer man troligen
att på sikt tvingas dra ner budgeten för stöd till s.k. LFA-
områden, dels pga att önskad utjämning har skett och dels
av ekonomiska skäl. Den svenska regionalpolitiken bör
inriktas mot att skapa konkurrenskraft för landsbygden
genom att utnyttja dess specifika fördelar med tonvikt på
kostnadseffektivitet och småskalighet.
Ett kostnadseffektivt jordbruk ger det bästa
utgångsläget oavsett vilken riktning jordbrukspolitiken i
EU tar. Det är även den enda säkra garantin för att kunna
behålla ett livskraftigt jordbruk med kraft nog att fortsätta
leverera råvaror till den svenska livsmedelsindustrin.
Den svenska livsmedelsindustrins monopolistiska
organisation i kombination med handelns oligopol är
konkurrenshämmande. Det är nödvändigt att bryta denna
ökande tendens i syfte att uppmuntra istället för att, som
ofta sker nu, kväva nya friska initiativ från enskilda och
företagare.
Den i Europa stigande efterfrågan på ekologiskt odlade
livsmedel och på sikt även animalieprodukter bör utnyttjas.
Sverige har redan ett visst försprång genom vårt geografiska
läge samt vår högre generella standardnivå. Den delvis
omställda marken som nu utgör extensivt bete förstärker
denna position, eftersom den lättare än annan mark kan tas
i bruk för giftfri odling. Här finns en nisch som bör
exploateras i den takt marknaden växer. Det ankommer
emellertid på branschen eller enskilda företagare att ta egna
initiativ.
Jordbruket spelar även en viktig roll för bevarande av
kulturlandskapet. Idag levereras förutom livsmedel
dessutom industriråvaror, biobränsle, dieselersättning och
liknande. Det svenska lantbruket och därmed glesbygden
befinner sig dock i en fas av omdaning. Alltfler
jordbruksföretag kommer framöver att i högre utsträckning
bli beroende av sidoinkomster som till exempel turism,
energi och hantverk. Bondens roll kommer att ändras från
ren produktion till en situation där den uttalade
företagarrollen betonas mer än idag. Därför kommer nya
krav att ställas på forskning och undervisning inom
jordbruks-, hortonomoch landskapsutbildningen. Detta
kan särskilt gälla små enheter som inte ger tillräcklig
utkomst för en heltidssysselsatt och där det finns små
möjligheter att vara så kallad fritidsbonde.
Lantbruksskolorna bör därför utvidga sitt utbud till att
omfatta dessa frågor.
Skogen kommer i framtiden att spela en än viktigare roll
i en värld som snabbt avskogas. Såväl massa- som
virkesindustrin kommer att behöva mer råvaror. En
satsning på skog nu, kan därför ge betydande exportintäkter
längre fram. Vi måste acceptera att skogsbeväxt areal ökar
på bekostnad av åkerareal.
2. Förslag till ändring av budgetanslagen
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
Bönderna bör betraktas som privata småföretagare. De
bör ha tillgång till bl.a. riskvilligt kapital, innovationsstöd,
kvittning av underskott i förvärvskälla mot inkomst av
tjänst, avsättning av vinst till periodiseringsfond och andra
näringspolitiska program på samma villkor som andra
småföretagare. Nedanstående förslag till ändring av
budgeterade anslag syftar dels till en sådan rättvis ordning
dels till allmän besparing av statens medel.
Trädgårdsnäringen har en annan karaktär med specifika
problem. De härstammar inte bara från trädgårds- eller
näringspolitiken utan har ofta arbetsmarknadsmässiga
orsaker. Om Sverige skall behålla denna sektor, behövs ett
nytt tänkande som ger svenska trädgårdsmästare samma
konkurrensvillkor som deras kolleger i Europa. Vi
återkommer till denna fråga i annat sammanhang.
Det kan finnas samordningsvinster vid en
sammanslagning av Statens jordbruksverk,
Skogsvårdsorganisationen och Fiskeriverket, som bör
undersökas. I den mån verksamheterna kan
kostnadseffektiviseras bör samordning övervägas.
B1. Statens jordbruksverk
Ytterligare 2% sparkrav, dvs vi föreslår att anslaget
minskas med 2 245 000 kr till 110 005 000 kr.
B3. Markförvärv för jordbrukets rationalisering
En rörlig kredit på 35 miljoner kr avser medel för bl a
inlösen av fastigheter från skuldtyngda bönder. Vi föreslår
att beloppet minskas till 20 miljoner eller till den summa
som återstår då denna del av krediten exkluderats.
B4. Täckande av förluster pga statlig
kreditgaranti
Vi föreslår att anslaget avvecklas omedelbart med en
halvering redan för budgetåret 1994/95. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag till avvecklingsplan
snarast. Bönderna förutsätts nyttja de kreditinstitut som
marknaden erbjuder.
Vidare föreslår vi dels att de utgifter som avser stöd till
rennäringen täckes av anslaget E1 inom befintlig ram och
dels att de utgifter som avser regionalt stöd till jordbruks-
och trädgårdsföretag i norra Sverige täckes av anslaget B8.
B5. Stöd till skuldsatta jordbrukare
Vi föreslår att anslaget avvecklas omedelbart. Ett bidrag
som inte utnyttjas har ingen funktion att fylla. Vi föreslår
genom särskild motion i näringspolitiken en
skuldsaneringslag som skall gälla för alla företagare, dvs
även bönder.
B6. Startstöd till jordbrukare
Vi föreslår att anslaget avvecklas omedelbart med en
halvering redan för budgetåret 1994/95. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag till avvecklingsplan
snarast. Bönderna förutsätts nyttja de möjligheter som står
till buds för andra små och medelstora företag.
B7. Stöd till avbytarverksamhet m.m.
Anslagen under denna punkt är en kvarleva från den tid
då man såg bönderna som anställda och ej som egna
företagare. Vi avvisar detta synsätt med motiv som ovan
angivits. Vi avvisar även branschens krav på att bli
särbehandlade. Regeringens avsikt att avveckla stödet till
avbytartjänsten är ett steg i rätt riktning men inte
tillräckligt.
Socialförsäkring
Branschen bör själv klara socialförsäkring om man anser att
det finns behov utöver det försäkringsskydd som gäller för
alla och envar. De 260 milj kr från premieutjämningsfonden
som bönderna avtalat sig till samt de 120 milj kr som skulle
ha använts om ingen ändring föreslagits bör göras
disponibla för branschen. Vi föreslår således att inga extra
medel därutöver skall medges. Dessa medel föreslås bli
föremål för fondering hos ett försäkringsbolag som kan
erbjuda motsvarande försäkringsskydd. Val av
försäkringsbolag bör ske genom öppna anbud där det
förmånligaste anbudet antas.
Avbytarverksamhet
Anslaget bör avvecklas omedelbart med en minskning
redan för budgetåret 1994/95. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till avvecklingsplan snarast. Vi
föreslår en minskning från 50% stödnivå till 33% för
1994/95 (istället för 45%), till 16% för 1995/96 för att
därefter helt slopas. Branschen får själv lösa detta genom t
ex egenavgifter eller annan försäkring. Färre än hälften av
de berättigade bönderna utnyttjar tjänsten och då
huvudsakligen de stora. Vi anser att subventionen gynnar
fel kategori.
Företagshälsovård
Vi föreslår att anslaget avvecklas omedelbart. Statlig
företagshälsovård är redan avvecklad för alla andra. Detta
är ett rättvisekrav!
Produktionsanpassningsåtgärder
Vi föreslår att anslaget avvecklas omedelbart. Bidrag av
denna typ till friska företag är av princip ohälsosamt; de
stävjar snarare än stärker kostnadseffektiviteten.
B10. Rådgivning och utbildning
Enligt propositionen är det ett uppenbart ointresse från
bönderna. Det finns ingen anledning att anslå pengar till
verksamhet som inte utnyttjas. Utbildningen bör ingå som
en naturlig del i Lantbruksskolornas utbud, där utvidgning
av utbudet är befogad, men bara om den efterfrågas. Vi
föreslår att anslaget minskas med 10 milj kr till 19 785 000
kr.
C2. Skogsvårdsorganisationen
Ytterligare 2% sparkrav, dvs vi föreslår att anslaget
minskas med 5 579 000 kr till 273 373 000 kr.
D1. Fiskeriverket
Ytterligare 2% sparkrav, dvs vi föreslår att anslaget
minskas med 1 065 000 kr till 52 207 000 kr.
E3. Ersättningar för viltskador m.m.
Företagaren får ta större risk. Detta är den miljö i vilken
han driver sin verksamhet. Alla näringar är utsatta för
risker. Det svinn som uppstår får i större utsträckning tas ut
på priset för produkterna och bör inte belasta budgeten mer
än nödvändigt. Vi föreslår att anslaget halveras och det
ankommer på den ansvariga myndigheten att justera
ersättningen till renägarna i motsvarande grad.
F2. Bidrag till Statens veterinärmedicinska anstalt
Ytterligare 2% sparkrav, dvs vi föreslår att anslaget
minskas med 1 357 000 kr till 66 477 000 kr.
G2. Bidrag till Statens utsädeskontroll
Ytterligare 2% sparkrav, dvs vi föreslår att anslaget
minskas med 16 000 kr till 803 000 kr.
G3. Statens växtsortnämnd
Ytterligare 2% sparkrav, dvs vi föreslår att anslaget
minskas med 13 000 kr till 647 000 kr.
G5. Bidrag till Statens maskinprovningar
Ytterligare 2% sparkrav, dvs vi föreslår att anslaget
minskas med 103 000 kr till 5 062 000 kr.
H1. Statens livsmedelsverk
Ytterligare 2% sparkrav, dvs vi föreslår att anslaget
minskas med 1 828 000 kr till 89 420 000 kr.
H3. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
Ytterligare 2% sparkrav, dvs vi föreslår att anslaget
minskas med 77 000 kr till 3 748 000 kr.
H7. Livsmedelsstatistik
Ytterligare 2% sparkrav, dvs vi föreslår att anslaget
minskas med 476 000 kr till 23 314 000 kr.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna
inriktning vad beträffar harmonisering av skatter och
avgifter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna
inriktning i perspektivet av ett EU-medlemskap,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna
inriktning vad beträffar bondens roll som företagare,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna
inriktning vad beträffar kostnadseffektivitet och brist på
konkurrens,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna
inriktning vad beträffar branschens satsning på ekologiska
livsmedel,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jordbrukspolitikens allmänna
inriktning vad beträffar tillgång till undervisning vid
lantbruksskolor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bondens likaställning som
småföretagare bland andra företagare,
8. att riksdagen till Statens jordbruksverk anvisar ett 2 %
lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen
föreslagit eller således 110 005 000 kr (B 1),
9. att riksdagen beslutar minska den rörliga kredit på 35
miljoner kronor i Riksgäldskontoret för jordfondsändamål
med 15 miljoner kronor eller den summa som avser inlösen
av fastigheter från skuldsatta jordbrukare (B 3),
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
omedelbar avveckling av statlig kreditgaranti i enlighet med
vad i motionen anförts,
11. att riksdagen till täckande av förluster på grund av
statlig kreditgaranti anvisar ett 20 miljoner kronor lägre
belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit
eller således 20 000 000 kr (B 4),
12. att riksdagen beslutar slopa anslaget för stöd till
skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1994/95 (B 5),
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
omedelbar avveckling av startstöd till jordbrukare i enlighet
med vad i motionen anförts,
14. att riksdagen till startstöd till jordbrukare anvisar ett
21 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95 än
vad regeringen föreslagit eller således 21 000 000 kr (B 6),
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avvecklingen av den statliga
socialförsäkringen,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
omedelbar avveckling av statens bidrag till avbytartjänst i
enlighet med vad i motionen anförts,
17. att riksdagen till stöd till avbytartjänst m.m. anvisar
ett 271 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret 1994/95
än vad regeringen föreslagit eller således 264 000 000 kr (B
7),
18. att riksdagen till stöd till rådgivning och utbildning
anvisar ett 10 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret
1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 19 785 000
kr (B 10),
19. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:
Myndighetsuppgifter anvisar ett 5 579 000 kr lägre belopp
för budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller
således 273 373 000 (C 2),
20. att riksdagen till Fiskeriverket anvisar ett 1 065 000 kr
lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad regeringen
föreslagit eller således 52 207 000 kr (D 1),
21. att riksdagen till ersättningar för viltskador m.m.
anvisar ett 14,5 miljoner kronor lägre belopp för budgetåret
1994/95 än vad regeringen föreslagit eller således 14 500 000
kr (E 3),2
22. att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt
anvisar ett 1 357 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95
än vad regeringen föreslagit eller således 66 477 000 kr (F
2),
23. att riksdagen till Statens utsädeskontroll anvisar ett
16 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad
regeringen föreslagit eller således 803 000 kr (G 2),
24. att riksdagen till Statens växtsortnämnd anvisar ett 13
000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad
regeringen föreslagit eller således 634 000 kr (G 3),
25. att riksdagen till Statens maskinprovningar anvisar ett
103 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad
regeringen föreslagit eller således 5 062 000 kr (G 5),
26. att riksdagen till Statens livsmedelsverk anvisar ett 1
828 000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad
regeringen föreslagit eller således 89 592 000 kr (H 1),3
27. att riksdagen till Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden anvisar ett 77 000 kr lägre belopp för
budgetåret 1994/95 än vad regeringen föreslagit eller
således 3 748 000 kr (H 3),
28. att riksdagen till Livsmedelsstatistik anvisar ett 476
000 kr lägre belopp för budgetåret 1994/95 än vad
regeringen föreslagit eller således 23 314 000 kr (H 7).
Stockholm den 25 januari 1994
Ian Wachtmeister (nyd)
Max Montalvo (nyd)
Christer Windén (nyd)
Claus Zaar (nyd)
1 Yrkande 3 hänvisat till SkU
2 Yrkande 21 hänvisat till BoU
3 Yrkande 26 hänvisat till LU