Riksdagen beslöt under våren 1993, mot bakgrund av
växthusodlingens internationella konkurrenssituation, om
en utredning om förutsättningarna för ytterligare
energiskattelättnader för trädgårdsföretag. Genom
riksdagens energipolitiska beslut våren 1992 kom
beskattningen av växthusodlingens bränsleanvändning att
successivt skärpas under 1993--1994 samt ytterligare efter 1
januari 1995. I det senare fallet trots att den allmänna
energiskatten efter detta datum skulle avvecklas. I beslutet
ingick nämligen att växthusodlingens nuvarande
energiskattenedsättning med 85 %
skulle reduceras till 75 %.
I beslutet ingick också att växthusföretagen efter den
1 januari 1995 skall erlägga full skatt vid bränsleinköpet för
att begära kvartals- eller årsvis skatteåterbetalning efter
ansökan till Riksskatteverket. Riksdagen ansåg i likhet med
jordbruksutskottet att växthusodlingens situation
nödvändiggjorde en förnyad översyn av
skatteförhållandena för denna.
En särskild arbetsgrupp inom Jordbruksdepartementet
har under hösten genomfört en översyn av
växthusodlingens energibeskattning. Arbetsgruppen har
pekat på flera alternativa möjligheter för att åstadkomma
till de främsta konkurrentländerna ytterligare anpassad
beskattning. Bl.a. framhålls att en retroaktiv generell
befrielse från allmän energiskatt från den 1 juli 1993 innebär
ett kraftfullt stöd till växthusnäringen. Åtgärder skulle
också väsentligt underlätta näringens anpassning vid ett
EU-inträde.
För perioden efter 1 januari 1995 anser gruppen att
skattelättnad bör åstadkommas genom dels nedsättning av
den generella utgående skattesatsen för koldioxid, dels
genom att det nuvarande uppbördssystemet bibehålls. Vårt
tidigare förslag om en maximering av skatteuttaget till 0,6 %
har av arbetsgruppen beräknats ge samma effekt som
en 95 %
skattenedsättning.
I den presenterade budgetpropositionen har regeringen
inte lämnat något förslag avseende växthusodlingens
energiskatter. Från vår sida anser vi att frågan hastar för att
ge största möjliga utrymme för branschens anpassning till
EU. Nedsättning av koldioxidskatten efter den 1 januari
1995 från 25 till 5 %
skulle ge växthusodlingen ett kostnadslyft i
storleksordningen 20--24 miljoner
kronor per år. Vi föreslår därför att
skattenedsättning sker enligt den modell vi tidigare
redovisat i motionen som innebar ett skattetak på 0,6 %
av produktionens saluvärde.
Den yrkesmässiga fruktodlingen
Den yrkesmässiga fruktodlingen befinner sig sedan
importstoppets avskaffande för äpple och päron år 1989 i en
utomordentligt besvärlig ekonomisk situation. Trots
stödåtgärder i form av bl.a. röjningsbidrag och ett visst
tullskydd är det stora svårigheter att bevara fruktodlingens
konkurrenskraft gentemot importen. Anledningen är bl.a.
det ojämlika konkurrensförhållandet. Vid export av äpplen
från EU till Sverige utgick under 1993 en exportsubvention
på ca 85
öre
per kg. Dessutom är kostnaderna för tillfällig
arbetskraft betydligt lägre i EU. Ett stort antal av de
svenska yrkesfruktodlarna har genomfört kraftfulla
rationaliseringsåtgärder med hjälp av bl.a.
röjningsbidragen. Betydande investeringar i nyplantering
av fruktträd och modernisering av fruktpackerierna har ägt
rum. Från yrkesfruktodlingens sida har man gjort allt för att
anpassa sig till den nya konkurrenssituationen. Efter
riksdagsbeslut tillsattes under 1993 en snabb utredning för
att föreslå åtgärder för att hindra en utslagning av den
svenska yrkesfruktodlingen. Vi anser att svensk
yrkesfruktodling måste få tid till anpassning inför den helt
förändrade konkurrenssituationen efter importstoppets
avskaffande 1989. Men det är inte bara tid som behövs.
Svensk yrkesfruktodling måste på ett bättre sätt
marknadsföras för att möta den europeiska konkurrensen
och därför måste medel om 5 miljoner
under detta budgetår ställas till förfogande för
kvalitets- och avsättningsfrämjande insatser. Utan denna
hjälp skulle en betydande kapitalförstöring ske och
generationers fruktodlingskompetens på bl.a. Österlen i
Skåne slås ut på några år på grund av en europeisk
överproduktion av äpplen och därmed mycket låga priser.
Exportbidrag
Möjligheterna att exportera trädgårdsprodukter
kommer att drastiskt förbättras vid en EU-anslutning. I dag
utgör EU:s gränsskydd ett effektivt hinder för en sådan
export. Därför är exporten av trädgårdprodukter mycket
blygsam i dag. Vi anser att det finns skäl att snarast
stimulera en utveckling mot ökad export av svenska
trädgårdsprodukter. I dag har bl.a. jordbruket möjlighet att
få statsstöd till export av förädlade jordbruksprodukter.
Vad gäller trädgårdsprodukter utgör i de flesta fall själva
råvaran en konsumtionsfärdig produkt, t.ex. jordgubbar,
äpplen och krukväxter. Stödet bör emellertid vara tillfälligt
under åren 1994--1995 och bör kunna disponeras från
jordbrukets exportstöd.
Vidareförädling av trädgårdsprodukter
Även om trädgårdsprodukter oftast direkt utgör en
konsumtionsfärdig produkt finns möjligheter till
vidareförädling i många fall. I dag utgörs ''råvaran'' för
denna vidareförädling nästan undantagslöst av importerade
produkter. Anledningen till detta är bl.a. att man från
svensk sida inte på långt när har kunnat prismässigt
konkurrera. Genom den ''flytande'' kronan och den
förväntade anslutningen till EU har situationen dock
förändrats. Vi anser därför att det finns skäl att stimulera
en vidareförädling av svenska trädgårdsprodukter. Detta
skulle också kunna innebära att alternativa
försörjningsmöjligheter öppnar sig för de inom
trädgårdsnäringen sysselsatta. Vi föreslår att 10 miljoner
kronor avsätts under 1994 och 1995 för stöd till
vidareförädling av svenska trädgårdsprodukter.
Naturkatastrofärenden
Trädgårdsnäringen saknar ett skördeskadesystem, vilket
innebär att trädgårdsföretagaren är helt oskyddad vid t.ex.
frost- och utvintringsskador på sina kulturer. Då det ej
heller går att försäkra sig mot dessa skadehändelser kan
företagets fortbestånd komma i fara. Visserligen finns det
en möjlighet att vända sig till regeringen och begära
ekonomiskt stöd genom det s.k. naturkatastrofanslaget.
Under senare år har emellertid denna möjlighet i princip
tagits bort genom att ''prövningen'' blivit så hård att stöd
endast undantagsvis utgått. Vi anser därför att det bör göras
en översyn av dessa regler.
Växtskyddsmedel
Användningen av växtskyddsmedel har minskat mycket
kraftigt i Sverige. Detta har bl.a. inneburit att den svenska
marknaden har blivit allt mindre intressant för
växtskyddsföretagen genom att kostnaden för inregistrering
och dokumentation av nya miljövänliga växtskyddsmedel
blir större per försålt kg. Förhållandena i Nordeuropa rent
klimatiskt är mycket likartade, vilket borde tala för att man
från svensk sida godkänner dokumentation från andra
nordeuropeiska länder, vilket skulle innebära minskade
kostnader för inregistreringen av nya mer miljövänliga
växtskyddsmedel. Vi anser därför att det snarast bör
utredas möjligheter till en gemensam nordeuropeisk
registrering av växtskyddsmedel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att energiskatten för
trädgårdsnäringen maximeras till 0,6
% av saluvärdet,1
2. att riksdagen beslutar att anslå 5
000 000 kr för marknadsföring av produkter från
yrkesmässig fruktodling,
3. att riksdagen beslutar att anslå 10
000 000 kr till startbidrag för vidareförädling av
trädgårdsprodukter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en översyn av reglerna för det
s.k. naturkatastrofanslaget inom trädgårdsnäringen snarast
sker,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheterna till en gemensam
nordeuropeisk registrering av växtskyddsmedel.
Stockholm den 25 januari 1994
Margareta Winberg (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Åke Selberg (s)
Inge Carlsson (s)
Kaj Larsson (s)
Ulla Pettersson (s)
Sinikka Bohlin (s)
Lena Klevenås (s)
Sverre Palm (s)
Berndt Ekholm (s)
1 Yrkande 1 hänvisat till SkU