Den förda regeringspolitiken har medfört betydande
fördelar för jord- och skogsbrukarna i Kalmar län.
Skogsvårdsavgiften har äntligen försvunnit, matmomsen
har sänkts, kvittningsrätt har införts för nystartade företag,
prisregleringsavgiften på handelsgödsel och
bekämpningsmedel har tagits bort, proteinfoderavgifterna
har sänkts liksom räntor och arbetsgivaravgifter. Detta
senare är mycket positivt i vårt län med en kapitalintensiv
och arbetsintensiv produktion.
Den svenska jordbrukspolitiken är inne i ett skede av
omprövning. Med den tidigare jordbrukspolitiken var
matens pris och bondens inkomster en fråga för riksdag och
regering. 1985 fastställde riksdagen för första gången
riktlinjerna för en samlad livsmedelspolitik. Ett
övergripande mål för denna är att den ska stå i
överensstämmelse med de allmänna målsättningarna om en
god hushållning med samhällets totala resurser. Livsmedlen
ska fylla livsmedelslagstiftningens hygienbestämmelser och
renlighetskrav. Samtidigt bör den förda politiken bidra till
en bättre folkhälsa.
Hög matkvalitet
Jordbruket och livsmedelsproduktionen har på senaste
tid mer och mer blivit föremål för allmänhetens
uppmärksamhet. En ständig debatt pågår omkring
produktionsformer och metoder. Matens kvalitet diskuteras
alltmer och starka önskemål framförs om märkning av
produkter från jordbruket. Konsumenterna önskar att få
kännedom om var varorna har framställts och
överenskommelser om märkning har träffats mellan
handeln och producenterna. Svenskproducerade och
svensktillverkade varor har mer och mer blivit ett
försäljningsargument. Enligt en undersökning från
Lantbruksuniversitetet är 40 % av konsumenterna villiga att
betala ca 10 % mer för kött, som producerats på ett djur-
och miljövänligt sätt. Det bör ge utrymme för
köttproducenter i Kalmar län att ta marknadsandelar. 63 %
av jordbruksföretagen i Kalmar län är inriktade på
animalieproduktion och detta skulle ge
lönsamhetsförbättringar. Exempel på ett sådant initiativ är
miljömärkning av ''Hagmarksbiff'' från naturbeten i
Småland. Konsum på Gotland har infört liknade
miljömärkning i samarbete med producenterna.
På vegetabiliesidan finns stora möjligheter, inte minst på
Öland med sin kalkrika jord, att producera grönsaker och
specialväxter av hög kvalitet. Kalmar-Öland
Trädgårdsprodukter har miljömärkning av bl a bruna bönor
och flera produkter står i tur att marknadsföras på liknande
sätt. Detta kommer att bli ett viktigt konkurrensmedel inför
ett EU-inträde.
Länet och EG-förhandlingarna
I de pågående medlemskapsförhandlingarna med EU är
det av synnerlig vikt för vårt län att hävda att ett tillräckligt
utrymme skapas genom de kvoter som finns inom den
gemensamma jordbrukspolitiken. Mjölkproduktionen har
stor betydelse för länet och av den utökning som skett den
senaste tiden på djursidan står länet för nästan hälften av
det ökande antalet kor. Bara på Öland har koantalet ökat
med 830. Det har skett en kraftig investering i nya
ladugårdar och gödselvårdsanläggningar. 234 nya
anläggningar för gödselvård har färdigställts på Öland t o
m 1993 till en kostnad av 50 mkr och under 1994 planeras
ytterligare 100. På det regionalpolitiska området är det
väsentligt att kunna ge stöd till skogs- och mellanbygderna
i Kalmar län liksom till Öland. Stödet bör i största möjliga
omfattning finansieras genom EG:s fonder.
Länets jord- och skogsbruk som energiresurs
Bioenergi står för den odlingsbara, förnybara formen av
energi. Biobränslen är intressanta alternativ för
värmeproduktion. Med bioenergi menas vanligen två typer
av energikällor -- energiskog i form av salixplanteringar
samt spannmålsodling för etanoltillverkning och
oljeväxtodling för driv- och smörjmedel.
Den omställning som nu sker i energipolitiken ger
möjligheter till nya bränslen och drivmedel. Rapsolja är ett
utmärkt drivmedel och raps odlas med stor framgång i
länet. Etanolinblandning i bensinen kommer på sikt att ge
både öppna landskap och renare miljö.
Nya användningsområden för råvaror från jorden och
skogen har goda framtidsutsikter. En utredning arbetar just
nu med dessa frågor och företagare liksom jord- och
skogsbrukare i länet måste ta vara på de möjligheter som
finns inom denna framtidsbransch.
De prismässiga omständigheterna måste vara sådana att
bioenergin har möjligheter att konkurrera på lika villkor.
Politiska beslut om miljöavgifter gynnar de inhemska
miljövänliga produkterna gentemot fossila energislag som
olja och kol.
Ekologisk odling
Sedan 1989 finns ett särskilt stöd för omläggning till
ekologisk odling. Stödet ges för tre år och gäller för de
arealer som läggs om till alternativ odling. I länet finns
KRAV-godkända lantbrukare. De har tillsammans 900
hektar KRAV-godkänd åker. Än så länge är det endast ett
fåtal djurbesättningar i länet som är KRAV-godkända.
Slakteriet i Kalmar är KRAV-godkänt.
Försäljningen av ekologiskt odlade och producerade
produkter kommer att öka. Dessa varor efterfrågas i allt
större utsträckning av konsumenterna.
Ett hinder för den ekologiska odlingen är att
produkterna är dyrare än konventionellt odlade. Ett annat
hinder är odlarnas problem med distributionen.
Svårigheterna att nå ut på marknaden förstärks av att
distributionssystemet främst är uppbyggt för långa serier
och enhetliga varor. I den av regeringen aviserade
propositionen om ekologisk odling bör frågor kring
marknadsföring och distribution ägnas särskild
uppmärksamhet.
Skogsbruket
Skogsmarken och därpå växande skog och andra
nyttigheter är en nyckelresurs för Kalmar län. Tillgången på
skog har ökat och ger utrymme för ökad produktion av både
traditionella sortiment som timmer och massaved och
nygamla sortiment som brännved och bränsleflis.
Skogsmarken utgör också en viktig resurs för miljö och
friluftsliv. Det är viktigt att ägarna får sådan frihet att de
under ansvar kan bedriva ett aktivt skogsbruk som i enlighet
med den nya skogsvårdslagen både tillgodoser ett miljö- och
ett produktionsintresse.
För att tillgodose naturvårdens intressen finns behov av
ytterligare reservat och naturvårdsområden. Mark för
sådana ändamål bör i första hand komma från den mark
som staten -- Domän AB -- redan äger och annan icke
enskilt ägd skogsmark. Först när sådan mark ej finns av
lämplig karaktär bör enskilt ägd skogsmark komma i fråga.
Ett annat hot mot det enskilda familjejord- och
skogsbruket och en levande landsbygd är det ökande
utländska förvärvet av lantbruksfastigheter, som blir
fritidsfastigheter. Detta bör följas noga av regeringen.
Eventuella åtgärder bör övervägas, om tendensen till
ytterligare ökning av förvärv består. Sådana åtgärder kan t
ex vara återinförande av boplikt vid förvärv.
Det pågår en fortlöpande utbyggnad av kapaciteten
inom sågverk och massaindustri. Positivt är att
lövträdsförädlande industri av typ Kährs fabriker
expanderar. Det är också angeläget att bibehålla
spånskivefabriken i Hultsfred, bland annat med hänsyn till
avsättningen av biprodukter från regionens sågverk. På sikt
bör ny linje vid Mönsterås Bruk komma till utförande.
Forskning och produktutveckling inom den trätekniska
sektorn måste utvecklas inom regionen. Ett trämekaniskt
forskningscentrum bör tillskapas i sydöstra Sverige. En
betydande del av skogsforskningen och utbildning av
jägmästare och skogsmästare bör vidare lokaliseras till
sydöstra Sverige.
Ökad satsning måste till för att använda den skogliga
råvaran som energikälla. I första hand bör inriktningen
gälla skogen som värmekälla. På sikt bör mer högförädlade
produkter av typ etanol och metanol tas fram.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillräckligt utrymme genom
kvoter för bl.a. mjölkproduktionen i Kalmar län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att skatter och miljöavgifter bör utformas så att de
miljövänliga, inhemska produkterna gynnas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att frågor om marknadsföring och distribution skall ägnas
särskild uppmärksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att i sista hand skogsmark i enskild ägo skall tas i anspråk
vid bildande av reservat och naturvårdsområden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en tilltagande omvandling av
familjeägda jord- och skogsbruksfastigheter till
fritidsfastigheter genom ett ökat antal utländska förvärv,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att ett trämekaniskt forskningscentrum bör förläggas till
sydöstra Sverige,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en betydande del av den skogliga forskningen bör
förläggas till sydöstra Sverige,2
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att viss utbildning av jägmästare och skogsmästare bör
lokaliseras till sydöstra Sverige.2
Stockholm den 24 januari 1994
Marianne Jönsson (c)
Agne Hansson (c)
1 Yrkande 6 hänvisat till NU
2 Yrkande 7 och 8 hänvisade till UbU