Den förda regeringspolitiken har medfört betydande fördelar för jord- och skogsbrukarna i Kalmar län. Skogsvårdsavgiften har äntligen försvunnit, matmomsen har sänkts, kvittningsrätt har införts för nystartade företag, prisregleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel har tagits bort, proteinfoderavgifterna har sänkts liksom räntor och arbetsgivaravgifter. Detta senare är mycket positivt i vårt län med en kapitalintensiv och arbetsintensiv produktion.
Den svenska jordbrukspolitiken är inne i ett skede av omprövning. Med den tidigare jordbrukspolitiken var matens pris och bondens inkomster en fråga för riksdag och regering. 1985 fastställde riksdagen för första gången riktlinjerna för en samlad livsmedelspolitik. Ett övergripande mål för denna är att den ska stå i överensstämmelse med de allmänna målsättningarna om en god hushållning med samhällets totala resurser. Livsmedlen ska fylla livsmedelslagstiftningens hygienbestämmelser och renlighetskrav. Samtidigt bör den förda politiken bidra till en bättre folkhälsa.
Hög matkvalitet
Jordbruket och livsmedelsproduktionen har på senaste tid mer och mer blivit föremål för allmänhetens uppmärksamhet. En ständig debatt pågår omkring produktionsformer och metoder. Matens kvalitet diskuteras alltmer och starka önskemål framförs om märkning av produkter från jordbruket. Konsumenterna önskar att få kännedom om var varorna har framställts och överenskommelser om märkning har träffats mellan handeln och producenterna. Svenskproducerade och svensktillverkade varor har mer och mer blivit ett försäljningsargument. Enligt en undersökning från Lantbruksuniversitetet är 40 % av konsumenterna villiga att betala ca 10 % mer för kött, som producerats på ett djur- och miljövänligt sätt. Det bör ge utrymme för köttproducenter i Kalmar län att ta marknadsandelar. 63 % av jordbruksföretagen i Kalmar län är inriktade på animalieproduktion och detta skulle ge lönsamhetsförbättringar. Exempel på ett sådant initiativ är miljömärkning av ''Hagmarksbiff'' från naturbeten i Småland. Konsum på Gotland har infört liknade miljömärkning i samarbete med producenterna.
På vegetabiliesidan finns stora möjligheter, inte minst på Öland med sin kalkrika jord, att producera grönsaker och specialväxter av hög kvalitet. Kalmar-Öland Trädgårdsprodukter har miljömärkning av bl a bruna bönor och flera produkter står i tur att marknadsföras på liknande sätt. Detta kommer att bli ett viktigt konkurrensmedel inför ett EU-inträde.
Länet och EG-förhandlingarna
I de pågående medlemskapsförhandlingarna med EU är det av synnerlig vikt för vårt län att hävda att ett tillräckligt utrymme skapas genom de kvoter som finns inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Mjölkproduktionen har stor betydelse för länet och av den utökning som skett den senaste tiden på djursidan står länet för nästan hälften av det ökande antalet kor. Bara på Öland har koantalet ökat med 830. Det har skett en kraftig investering i nya ladugårdar och gödselvårdsanläggningar. 234 nya anläggningar för gödselvård har färdigställts på Öland t o m 1993 till en kostnad av 50 mkr och under 1994 planeras ytterligare 100. På det regionalpolitiska området är det väsentligt att kunna ge stöd till skogs- och mellanbygderna i Kalmar län liksom till Öland. Stödet bör i största möjliga omfattning finansieras genom EG:s fonder.
Länets jord- och skogsbruk som energiresurs
Bioenergi står för den odlingsbara, förnybara formen av energi. Biobränslen är intressanta alternativ för värmeproduktion. Med bioenergi menas vanligen två typer av energikällor -- energiskog i form av salixplanteringar samt spannmålsodling för etanoltillverkning och oljeväxtodling för driv- och smörjmedel.
Den omställning som nu sker i energipolitiken ger möjligheter till nya bränslen och drivmedel. Rapsolja är ett utmärkt drivmedel och raps odlas med stor framgång i länet. Etanolinblandning i bensinen kommer på sikt att ge både öppna landskap och renare miljö.
Nya användningsområden för råvaror från jorden och skogen har goda framtidsutsikter. En utredning arbetar just nu med dessa frågor och företagare liksom jord- och skogsbrukare i länet måste ta vara på de möjligheter som finns inom denna framtidsbransch.
De prismässiga omständigheterna måste vara sådana att bioenergin har möjligheter att konkurrera på lika villkor. Politiska beslut om miljöavgifter gynnar de inhemska miljövänliga produkterna gentemot fossila energislag som olja och kol.
Ekologisk odling
Sedan 1989 finns ett särskilt stöd för omläggning till ekologisk odling. Stödet ges för tre år och gäller för de arealer som läggs om till alternativ odling. I länet finns KRAV-godkända lantbrukare. De har tillsammans 900 hektar KRAV-godkänd åker. Än så länge är det endast ett fåtal djurbesättningar i länet som är KRAV-godkända. Slakteriet i Kalmar är KRAV-godkänt.
Försäljningen av ekologiskt odlade och producerade produkter kommer att öka. Dessa varor efterfrågas i allt större utsträckning av konsumenterna.
Ett hinder för den ekologiska odlingen är att produkterna är dyrare än konventionellt odlade. Ett annat hinder är odlarnas problem med distributionen. Svårigheterna att nå ut på marknaden förstärks av att distributionssystemet främst är uppbyggt för långa serier och enhetliga varor. I den av regeringen aviserade propositionen om ekologisk odling bör frågor kring marknadsföring och distribution ägnas särskild uppmärksamhet.
Skogsbruket
Skogsmarken och därpå växande skog och andra nyttigheter är en nyckelresurs för Kalmar län. Tillgången på skog har ökat och ger utrymme för ökad produktion av både traditionella sortiment som timmer och massaved och nygamla sortiment som brännved och bränsleflis. Skogsmarken utgör också en viktig resurs för miljö och friluftsliv. Det är viktigt att ägarna får sådan frihet att de under ansvar kan bedriva ett aktivt skogsbruk som i enlighet med den nya skogsvårdslagen både tillgodoser ett miljö- och ett produktionsintresse.
För att tillgodose naturvårdens intressen finns behov av ytterligare reservat och naturvårdsområden. Mark för sådana ändamål bör i första hand komma från den mark som staten -- Domän AB -- redan äger och annan icke enskilt ägd skogsmark. Först när sådan mark ej finns av lämplig karaktär bör enskilt ägd skogsmark komma i fråga.
Ett annat hot mot det enskilda familjejord- och skogsbruket och en levande landsbygd är det ökande utländska förvärvet av lantbruksfastigheter, som blir fritidsfastigheter. Detta bör följas noga av regeringen. Eventuella åtgärder bör övervägas, om tendensen till ytterligare ökning av förvärv består. Sådana åtgärder kan t ex vara återinförande av boplikt vid förvärv.
Det pågår en fortlöpande utbyggnad av kapaciteten inom sågverk och massaindustri. Positivt är att lövträdsförädlande industri av typ Kährs fabriker expanderar. Det är också angeläget att bibehålla spånskivefabriken i Hultsfred, bland annat med hänsyn till avsättningen av biprodukter från regionens sågverk. På sikt bör ny linje vid Mönsterås Bruk komma till utförande.
Forskning och produktutveckling inom den trätekniska sektorn måste utvecklas inom regionen. Ett trämekaniskt forskningscentrum bör tillskapas i sydöstra Sverige. En betydande del av skogsforskningen och utbildning av jägmästare och skogsmästare bör vidare lokaliseras till sydöstra Sverige.
Ökad satsning måste till för att använda den skogliga råvaran som energikälla. I första hand bör inriktningen gälla skogen som värmekälla. På sikt bör mer högförädlade produkter av typ etanol och metanol tas fram.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillräckligt utrymme genom kvoter för bl.a. mjölkproduktionen i Kalmar län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skatter och miljöavgifter bör utformas så att de miljövänliga, inhemska produkterna gynnas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågor om marknadsföring och distribution skall ägnas särskild uppmärksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i sista hand skogsmark i enskild ägo skall tas i anspråk vid bildande av reservat och naturvårdsområden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en tilltagande omvandling av familjeägda jord- och skogsbruksfastigheter till fritidsfastigheter genom ett ökat antal utländska förvärv,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett trämekaniskt forskningscentrum bör förläggas till sydöstra Sverige,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en betydande del av den skogliga forskningen bör förläggas till sydöstra Sverige,2
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att viss utbildning av jägmästare och skogsmästare bör lokaliseras till sydöstra Sverige.2
Stockholm den 24 januari 1994 Marianne Jönsson (c) Agne Hansson (c) 1 Yrkande 6 hänvisat till NU 2 Yrkande 7 och 8 hänvisade till UbU