Ekologiskt lantbruk är en relativt ny modell för
jordbruket. Denna nya modell förespråkar ett
kretsloppsjordbruk inom ekologiska ramar, där
djurhållningen är etiskt acceptabel och där bördig jord och
biologisk mångfald är viktiga produktionsresurser.
Livsmedel producerade på ekologiskt sätt efterfrågas också
av handeln och konsumenter. Efterfrågan på ekologiskt
odlade produkter är t.o.m. större än tillgången. Marknaden
växer och det finns goda avsättningsmöjligheter för de
odlare och producenter som lägger om sitt jordbruk till mer
ekologiskt inriktad produktion. Det som startade som
försök med ekologiskt odlade grönsaker har vidgats till att
omfatta spannmål, mjölk och kött.
Ekologiskt lantbruk ger också större biologisk mångfald.
Flera studier visar att jordbrukslandskapets växter och djur
påverkas starkt av hur jorden brukas. Danska forskare har
t.ex. funnit att det finns två till tre gånger så många fåglar
över ekologiskt odlad mark som över konventionellt odlad
mark. Också när det gäller insekter och växter är
artrikedomen större på ekologiskt odlad mark.
Omläggning till ekologiskt jordbruk har i Värmland
pågått under 1980-talet. Länet har gått före i utvecklingen
inom området, beroende på besjälade odlare och framsynta
politiker som insett värdet av regionalt stöd till de
ekologiska jordbruken. Odlarna behöver dock fortsatt
nationellt stöd för att utveckla sin produktion ytterligare.
Det är framförallt marknadsföring,
kontrollverksamheten, forsknings- och utvecklingsarbete,
investeringsstöd till trädgårdsföretagre, arealbidrag och
djurbidrag, omläggningsstöd i samband med omläggning
från konventionell till ekologisk drift, som behöver
förstärkas.
Målsättningen måste naturligtvis vara att produktionen
ska bära sina egna marknadsföringskostnader. Detta är
möjligt när volymerna av ekologiska KRAV-godkända
livsmedel fördubblas från 1993 års nivå. Ett rimligt
antagande med hänsyn till efterfrågan från konsumenterna
är att man når den nivån inom några år.
Ett fortsatt stöd till kontrollverksamheten är även
fortsättningsvis nödvändigt eftersom den är förhållandevis
kostsam. En seriös kontrollverksamhet är en
förtroendefråga mellan producent och konsument.
Mycket liten del av jordbrukets forskningsanslag går i
dag till det ekologiska lantbruket. I linje med Agenda 21
behöver samhällets satsningar på ekologisk teknik inom
trädgård, jord- och skogsbruk ökas kraftigt. Lantbruket och
den biologiska produktionen kommer att ha en nyckelroll i
ett framtida kretsloppssamhälle som är uthålligt.
Den initiativförmåga som finns på olika nivåer i landet
utnyttjas troligen effektivast om man satsar på att skapa
institutioner för ekologisk teknik på regionala högskolor
och genom att bygga upp referensanläggningar för
miljövänlig teknik. Dessa kan bli goda exempel inom
områdena: ekologiskt lantbruk, ekologisk
trädgårdsproduktion, energiproducerande anläggningar,
boendemiljöer som är ekologiskt och socialt hållbara.
För att stimulera ekologisk trädgårdsproduktion bör
avskrivningslån för lager, kyllager, växthus och ny
maskinteknik införas.
Ett permanent arealstöd och djurbidrag för ekologisk
djurhållning är nödvändigt för att nå lönsamhet. För att
bredare konsumentgrupper ska kunna få del av miljövänligt
producerade ekologiska livsmedel kan inte prisskillnader
till motsvarande konventionellt producerade varor vara för
stora. Ett permanent arealstöd skulle motivera
konventionella lantbrukare att lägga om till ekologisk
odling och djurhållning och samtidigt hålla matpriserna
nere.
Ett omställningsstöd för att påskynda den önskade
omställningen vore enligt vår mening att utreda
möjligheterna till ett mer effektivt och direktverkande
bidrag. Erfarenheterna av nuvarande omställningsbidrag
visar att dessa inte varit särskilt effektiva och inte heller
varit knutna till önskad produktion. Vi menar att
skatteavdrag för speciella grödor och investeringar i
specialmaskiner vore att föredra.
I propositionen talas om att fullskaleförsök i linje med
rekommendationerna i Agenda 21 ska genomföras.
Hushållningssällskapet i Värmland har i samarbete med
länsmyndigheterna planerat ett försök i en mindre tätort för
att pröva folklig mobilisering i arbetet med att lägga om
verksamheten så att kretsloppet tydliggörs och
produktionen i alla led successivt kan ställas om efter de
krav som ett kretsloppstänkande innebär. Vi föreslår att
detta fullskaleförsök får statligt stöd. Erfarenheterna av ett
sådant försök vore mycket värdefulla för det fortsatta
arbetet i landet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd till utveckling av det
ekologiska lantbruket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att frågan om skatteavdrag för
odling av speciella grödor bör utredas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fullskaleförsök för
kretsloppsproduktion i Värmland.
Stockholm den 25 januari 1994
Kristina Svensson (s)
Magnus Persson (s)
Bo Finnkvist (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Jarl Lander (s)