Riksdagen beslöt 1988 att lämna över
huvudmannaskapet för skördeskadeskyddet till LRF.
Beslutet föregicks av flera utredningar om skyddets
utformning. I samband med det ändrade
huvudmannaskapet förändrades reglerna kraftigt till att
endast ersätta omfattande totalskador. Tidigare hade det
också innefattat ett skydd mot låga skördar.
Skördeskadeskyddet är en stiftelse som endast får syssla
med frågor rörande skördeskadeskydd. Verksamheten styrs
av de regler som anges i riksdagsbeslutet som ligger till
grund för dess verksamhet.
För att klara sin verksamhet skulle en fond motsvarande
500 miljoner kronor i 1987/88 års penningvärde byggas upp.
Detta motsvarar idag (november 1993) 715 miljoner kronor.
När fonden byggts upp skulle ny ställning tas till
avsättningarna. Avsikten var dock att fondens avkastning
skulle täcka såväl administrationskostnader som
utbetalningar.
Till dess fonden nått avsedd storlek skulle den tillföras
60 miljoner kronor årligen från prisregleringsmedel, jämte
den i fonden uppkomna räntan. Prisregleringsmedlen
försvann i samband med 1990 års jordbrukspolitiska beslut.
Sedan dess har fonden tillförts ytterligare 175 miljoner
kronor. Den sista avsättningen görs nu 1993/94.
Under de sex år som de nuvarande reglerna för skyddet
gällt har totalskadornas omfattning varierat avsevärt. Åren
1989 och 1990 var särdeles bra ur växtodlingssynpunkt.
Rekordskördar togs på flera håll. Naturligt nog drabbades
mycket få av totalskador dessa år. År 1992 var å andra sidan
det ur växtodlingssynpunkt sämsta året på hela 1900-talet.
Omfattande skördeersättningar blev följden. Stora arealer
totalskadades. På grund av den extrema väderleken
tillfördes Skördeskadeskyddet 235 miljoner kronor extra
och gavs av regeringen dispens från de ordinarie reglerna
för dessa extra medel.
Även det nyss gångna året 1993 har visat sig medföra
omfattande totalskador. Främst är det Götalands skogs- och
mellanbygder samt Norrland som drabbats.
Tabell: Utbetalningar och fondstorlek
År
Utbetalning
Behållning 1/7 1988
ca
28 421 tkr
ca --
1989
ca 1 193
ca 290 mkr
1990
ca 3 160
ca 394
1991
ca 12 663
ca 509
1992
ca 335 900
ca 616
1993
ca 100 000
ca 443
1994
ca ?
ca 420
Trots att fonden under perioden givit en god avkastning
och att lyckade internationella återförsäkringsavtal slutits
minskar nu fondbehållningen för andra året i rad. Fonden
kommer inför årets växtodlingssäsong att vara ca 300
miljoner kronor mindre än vad riksdagen avsåg 1988. Trots
detta finns nu inga ytterligare medel anvisade till
Skördeskadeskyddet i regeringens budgetförslag.
Detta innebär att Skördeskadeskyddets förmåga att
även fortsättningsvis klara de uppgifter statsmakterna ålagt
minskar. Detta gäller främst vid ytterligare omfattande
totalskador som 1992 och 1993.
För att Skördeskadeskyddet även fortsättningsvis skall
kunna hjälpa de av vädret hårdast drabbade jordbrukarna
krävs att fonden får tillskott av medel så att dess storlek
långsiktigt ökas från dagens nivå.
Vi har noterat att regeringen i budgetpropositionen för
1994/95 inte har anvisat Skördeskadeskyddet något tillskott.
Och vi ser ej någon möjlighet att i rådande budgetläge
anvisa ytterligare medel för jordbruket. För export av
överskott av spannmål har avsatts 100 milj kr. Skulle detta
anslag icke fullt ut behöva tas i anspråk anser vi att ej
förbrukade medel bör tillföras Skördeskadeskyddet. Det är
logiskt eftersom det då skulle tyda på att skörden varit svag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om överföring av medel, som
eventuellt ej behöver tas i anspråk för spannmålsexport, till
skördeskadeskyddet.
Stockholm den 25 januari 1994
Elver Jonsson (fp)
Erling Bager (fp)