Riksdagen beslöt 1988 att lämna över huvudmannaskapet för skördeskadeskyddet till LRF. Beslutet föregicks av flera utredningar om skyddets utformning. I samband med det ändrade huvudmannaskapet förändrades reglerna kraftigt till att endast ersätta omfattande totalskador. Tidigare hade det också innefattat ett skydd mot låga skördar.
Skördeskadeskyddet är en stiftelse som endast får syssla med frågor rörande skördeskadeskydd. Verksamheten styrs av de regler som anges i riksdagsbeslutet som ligger till grund för dess verksamhet.
För att klara sin verksamhet skulle en fond motsvarande 500 miljoner kronor i 1987/88 års penningvärde byggas upp. Detta motsvarar idag (november 1993) 715 miljoner kronor. När fonden byggts upp skulle ny ställning tas till avsättningarna. Avsikten var dock att fondens avkastning skulle täcka såväl administrationskostnader som utbetalningar.
Till dess fonden nått avsedd storlek skulle den tillföras 60 miljoner kronor årligen från prisregleringsmedel, jämte den i fonden uppkomna räntan. Prisregleringsmedlen försvann i samband med 1990 års jordbrukspolitiska beslut. Sedan dess har fonden tillförts ytterligare 175 miljoner kronor. Den sista avsättningen görs nu 1993/94.
Under de sex år som de nuvarande reglerna för skyddet gällt har totalskadornas omfattning varierat avsevärt. Åren 1989 och 1990 var särdeles bra ur växtodlingssynpunkt. Rekordskördar togs på flera håll. Naturligt nog drabbades mycket få av totalskador dessa år. År 1992 var å andra sidan det ur växtodlingssynpunkt sämsta året på hela 1900-talet. Omfattande skördeersättningar blev följden. Stora arealer totalskadades. På grund av den extrema väderleken tillfördes Skördeskadeskyddet 235 miljoner kronor extra och gavs av regeringen dispens från de ordinarie reglerna för dessa extra medel.
Även det nyss gångna året 1993 har visat sig medföra omfattande totalskador. Främst är det Götalands skogs- och mellanbygder samt Norrland som drabbats.
Tabell: Utbetalningar och fondstorlek
År Utbetalning Behållning 1/7 1988 ca 28 421 tkr ca -- 1989 ca 1 193 ca 290 mkr 1990 ca 3 160 ca 394 1991 ca 12 663 ca 509 1992 ca 335 900 ca 616 1993 ca 100 000 ca 443 1994 ca ? ca 420
Trots att fonden under perioden givit en god avkastning och att lyckade internationella återförsäkringsavtal slutits minskar nu fondbehållningen för andra året i rad. Fonden kommer inför årets växtodlingssäsong att vara ca 300 miljoner kronor mindre än vad riksdagen avsåg 1988. Trots detta finns nu inga ytterligare medel anvisade till Skördeskadeskyddet i regeringens budgetförslag.
Detta innebär att Skördeskadeskyddets förmåga att även fortsättningsvis klara de uppgifter statsmakterna ålagt minskar. Detta gäller främst vid ytterligare omfattande totalskador som 1992 och 1993.
För att Skördeskadeskyddet även fortsättningsvis skall kunna hjälpa de av vädret hårdast drabbade jordbrukarna krävs att fonden får tillskott av medel så att dess storlek långsiktigt ökas från dagens nivå.
Vi har noterat att regeringen i budgetpropositionen för 1994/95 inte har anvisat Skördeskadeskyddet något tillskott. Och vi ser ej någon möjlighet att i rådande budgetläge anvisa ytterligare medel för jordbruket. För export av överskott av spannmål har avsatts 100 milj kr. Skulle detta anslag icke fullt ut behöva tas i anspråk anser vi att ej förbrukade medel bör tillföras Skördeskadeskyddet. Det är logiskt eftersom det då skulle tyda på att skörden varit svag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överföring av medel, som eventuellt ej behöver tas i anspråk för spannmålsexport, till skördeskadeskyddet.
Stockholm den 25 januari 1994 Elver Jonsson (fp) Erling Bager (fp)