Målet för trädgårdsnäringen är att denna vid ett
eventuellt EG-inträde är stark och konkurrenskraftig.
Detta mål har riksdagen slagit fast. I betänkandet från 1992
års trädgårdsutredning framhölls att medan långsiktiga
förutsättningar finns för en konkurrenskraftig svensk
trädgårdsnäring, så föreligger betydande
anpassningsproblem under de år som närmast följer efter
ett EG-inträde.
Vid en jämförelse med växthusnäringen inom EG är
produktionskostnaderna högre i Sverige. Detta beror till
stor del på dyrare energikostnader. Det är på denna
kostnadspost en lättnad behöver åstadkommas, om svensk
trädgårdsnäring ska klara de övergångsproblem som ett
EG-inträde innebär. I prop 1992/93 om ''Vissa frågor inom
jordbruks- och trädgårdsnäringen'', läggs betoningen på
marknadsfrågor, där utvecklingsinsatser var och är
behövliga. Medel anslås också till detta.
Inom EG räknas trädgårdsnäringen till
jordbruksnäringen och har därmed tillgång till strukturstöd
i form av garantipriser, investeringsstöd och exportbidrag.
Motsvarande stöd finns inte för den svenska
trädgårdsnäringen. Men andra stöd har kunnat nyttjas av
trädgårdsnäringen. Till ett av de viktigaste stöden kan
statsbidraget till energibesparande åtgärder räknas. Detta
infördes på 70-talet och betalades ut t.o.m. budgetåret
1992/93 bland annat i syfte att minska landets oljeberoende.
Med stimulans av detta statsbidrag som utgått med 35 % av
investeringskostnaden, har en genomgripande förbättring
skett.
Energikostnader i växthussektorn
Riksdagen beslutade 1992 om en större
energibeskattningsomläggning fr.o.m. 1 januari 1993. För
växthusnäringens del innebar den att den allmänna
energiskatten avskaffas fr.o.m. 1 januari 1995, medan den
för industrin avskaffades redan fr.o.m. 1 januari 1993. Den
85-procentiga nedsättningen av koldioxidskatten hålls kvar
på denna nivå under 1993 och 1994, men sänks därefter till
75 %. Efter 1995 kan näringen räkna med vissa fördyringar,
om nuvarande beslut följs.
Energikostnadens andel av produktionskostnaden är i
jämförelse med våra viktigaste konkurrentländer, Holland
och Danmark, betydligt högre. Beräkningar visar att
energikostnaderna för de mest använda bränslena
motsvarar mellan 20 och 25 % av produktionsvärdet vid
köksväxtproduktion (köksväxtproduktion, främst tomat
och gurka utgör tillsammans med
prydnadsväxtproduktionen ca 75 % av
växthusproduktionen), och utgör, efter
arbetskraftskostnaden, den näst största kostnadsposten i de
flesta växthusföretag.
Näringsutskottet uttalade vid behandlingen av
energiskatteomläggningen 1992 att växthusnäringen är
utsatt för hård importkonkurrens dels genom höga
energiskatter, dels genom hög energiåtgång till följd av
kallare klimat. Vid riksdagens behandling av prop 1992/93
om Vissa frågor rörande jordbruket och trädgårdsnäringen,
uttalade jordbruksutskottet att energibeskattningen, även
med hänsyn till effekten av 1992 års energipolitiska beslut,
kommer att utgöra en betydande del av ett
trädgårdsföretags kostnader och att ytterligare
skattelättnader på energiområdet för trädgårdsnäringen
därför skyndsamt borde utredas. Vikten av detta betonades
också i 1992 års trädgårdsutredning (SOU 1992:119). Mer
konkreta förslag lämnades i en departementsskrivelse från
Jordbruksdepartementet i oktober 1993.
Det är viktigt att snabbt få fram beslut på detta område
för att växthusnäringen ska kunna möta den närmaste
framtiden med förväntad svår EG-anpassning, med
tillförsikt. Angeläget är att bioenergibaserad
energiförsörjning i växthusproduktionen stimuleras. I de
fall växthusgasen koldioxid kan nyttjas i produktionen vid
nyttjande av fossila bränslen, bör ytterligare
energiskattelättnader för växthusnäringen övervägas. På
lokal nivå finns ofta möjlighet till samverkan mellan olika
verksamheter, så att exempelvis växthusföretag kan nyttja
överskottsvärme från andra verksamheter. Sådana
samverkansmöjligheter bör nyttjas i största möjliga
utsträckning.
Statliga lånegarantier
Behovet av kapital för utveckling av ny teknik och
ekologiskt bättre anpassade metoder är stort för att
ytterligare öka produktiviteten. Det är t ex angeläget att
undanröja behovet av ogräsmedel med bättre hack- och
borstteknik. Bättre hanteringsteknik och ändamålsenliga
samt energisnåla lagerlokaler kräver också kapital. Likaså
är kapitalbehovet vad gäller utveckling av
växthusanpassade biobränslebaserade energianläggningar
stort. Investeringar i energibesparingar, exempelvis
isolering, kommer också fortsättningsvis att vara viktiga
åtgärder.
Därför bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna behovet av att statliga lånegarantier med garanterat
låg ränta kan erbjudas näringen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av lättnader i
växthusnäringens energibeskattning,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stimulans till växthusanpassad
biobränslebaserad energiförsörjning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av att statliga
lånegarantier med låg ränta kan erbjudas trädgårdsnäringen
för produktivitetsbefrämjande åtgärder.