Inledning
Målet för trädgårdsnäringen är att denna vid ett eventuellt EG-inträde är stark och konkurrenskraftig. Detta mål har riksdagen slagit fast. I betänkandet från 1992 års trädgårdsutredning framhölls att medan långsiktiga förutsättningar finns för en konkurrenskraftig svensk trädgårdsnäring, så föreligger betydande anpassningsproblem under de år som närmast följer efter ett EG-inträde.
Vid en jämförelse med växthusnäringen inom EG är produktionskostnaderna högre i Sverige. Detta beror till stor del på dyrare energikostnader. Det är på denna kostnadspost en lättnad behöver åstadkommas, om svensk trädgårdsnäring ska klara de övergångsproblem som ett EG-inträde innebär. I prop 1992/93 om ''Vissa frågor inom jordbruks- och trädgårdsnäringen'', läggs betoningen på marknadsfrågor, där utvecklingsinsatser var och är behövliga. Medel anslås också till detta.
Inom EG räknas trädgårdsnäringen till jordbruksnäringen och har därmed tillgång till strukturstöd i form av garantipriser, investeringsstöd och exportbidrag. Motsvarande stöd finns inte för den svenska trädgårdsnäringen. Men andra stöd har kunnat nyttjas av trädgårdsnäringen. Till ett av de viktigaste stöden kan statsbidraget till energibesparande åtgärder räknas. Detta infördes på 70-talet och betalades ut t.o.m. budgetåret 1992/93 bland annat i syfte att minska landets oljeberoende. Med stimulans av detta statsbidrag som utgått med 35 % av investeringskostnaden, har en genomgripande förbättring skett.
Energikostnader i växthussektorn
Riksdagen beslutade 1992 om en större energibeskattningsomläggning fr.o.m. 1 januari 1993. För växthusnäringens del innebar den att den allmänna energiskatten avskaffas fr.o.m. 1 januari 1995, medan den för industrin avskaffades redan fr.o.m. 1 januari 1993. Den 85-procentiga nedsättningen av koldioxidskatten hålls kvar på denna nivå under 1993 och 1994, men sänks därefter till 75 %. Efter 1995 kan näringen räkna med vissa fördyringar, om nuvarande beslut följs.
Energikostnadens andel av produktionskostnaden är i jämförelse med våra viktigaste konkurrentländer, Holland och Danmark, betydligt högre. Beräkningar visar att energikostnaderna för de mest använda bränslena motsvarar mellan 20 och 25 % av produktionsvärdet vid köksväxtproduktion (köksväxtproduktion, främst tomat och gurka utgör tillsammans med prydnadsväxtproduktionen ca 75 % av växthusproduktionen), och utgör, efter arbetskraftskostnaden, den näst största kostnadsposten i de flesta växthusföretag.
Näringsutskottet uttalade vid behandlingen av energiskatteomläggningen 1992 att växthusnäringen är utsatt för hård importkonkurrens dels genom höga energiskatter, dels genom hög energiåtgång till följd av kallare klimat. Vid riksdagens behandling av prop 1992/93 om Vissa frågor rörande jordbruket och trädgårdsnäringen, uttalade jordbruksutskottet att energibeskattningen, även med hänsyn till effekten av 1992 års energipolitiska beslut, kommer att utgöra en betydande del av ett trädgårdsföretags kostnader och att ytterligare skattelättnader på energiområdet för trädgårdsnäringen därför skyndsamt borde utredas. Vikten av detta betonades också i 1992 års trädgårdsutredning (SOU 1992:119). Mer konkreta förslag lämnades i en departementsskrivelse från Jordbruksdepartementet i oktober 1993.
Det är viktigt att snabbt få fram beslut på detta område för att växthusnäringen ska kunna möta den närmaste framtiden med förväntad svår EG-anpassning, med tillförsikt. Angeläget är att bioenergibaserad energiförsörjning i växthusproduktionen stimuleras. I de fall växthusgasen koldioxid kan nyttjas i produktionen vid nyttjande av fossila bränslen, bör ytterligare energiskattelättnader för växthusnäringen övervägas. På lokal nivå finns ofta möjlighet till samverkan mellan olika verksamheter, så att exempelvis växthusföretag kan nyttja överskottsvärme från andra verksamheter. Sådana samverkansmöjligheter bör nyttjas i största möjliga utsträckning.
Statliga lånegarantier
Behovet av kapital för utveckling av ny teknik och ekologiskt bättre anpassade metoder är stort för att ytterligare öka produktiviteten. Det är t ex angeläget att undanröja behovet av ogräsmedel med bättre hack- och borstteknik. Bättre hanteringsteknik och ändamålsenliga samt energisnåla lagerlokaler kräver också kapital. Likaså är kapitalbehovet vad gäller utveckling av växthusanpassade biobränslebaserade energianläggningar stort. Investeringar i energibesparingar, exempelvis isolering, kommer också fortsättningsvis att vara viktiga åtgärder.
Därför bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna behovet av att statliga lånegarantier med garanterat låg ränta kan erbjudas näringen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av lättnader i växthusnäringens energibeskattning,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulans till växthusanpassad biobränslebaserad energiförsörjning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att statliga lånegarantier med låg ränta kan erbjudas trädgårdsnäringen för produktivitetsbefrämjande åtgärder.
Stockholm den 21 januari 1994 Ulf Björklund (kds)
1Yrkande 1 hänvisat till SkU