Det finns behov av ett genresurscentrum för
hortikulturell växtförädling i Sverige. Pågående
besparingskampanj inom de areella näringarna har medfört
att bevarande av genetiska resurser i stora baskollektioner
är i det närmaste ekonomiskt omöjligt, kortsiktiga
forskningssatsningar inom treåriga projekt prioriteras.
Nuvarande ''vetenskapsmodell'' förnekar det ackumulerade
kapital, som generationer ansamlat i baskollektioner.
Genresursbevarande värderas idag inte särskilt högt inom
det biologiska forskningsområdet.
I ett längre perspektiv har historien upprepade gånger
visat att ett sådant tänkande är fatalt. Epidemiska
sjukdomsangrepp kan helt omöjliggöra vidare odling av de
drabbade växtslagen. Det räcker emellertid inte att anlägga
samlingar av arter och sorter. Genresurskapitalet måste
förvaltas till kommande generationer för att ge dessa
ekonomiskt välstånd och möjligheter att utveckla nya sorter
och nya produkter. Det åstadkommes genom noggranna
studier och fritt utbyte av genetiskt material ur arbetande
och vilande väldokumenterade kollektioner. Om kapitalet
försummas riskerar vi att hamna i ett dyrbart beroende. Det
finns inga garantier för att vi i framtiden skall kunna
exploatera andras resurser utan att ha ett eget genkapital att
bidraga med.
På Balsgård -- Institutionen för hortikulturell
växtförädling, SLU -- utvecklas f.n. ett uppmärksammat
centrum för växtförädling, odling samt vidareförädling av
nya råvaror för livsmedels- och läkemedelsindustrin.
Genom att sammanföra kunskap och FoU-resurser inom ett
flertal områden såsom växtförädling, utveckling av frö- och
plantmaterial, resurssnåla odlings- och skördesystem,
metodik för upparbetning av råvaror samt isolering av
värdefulla komponenter har skapats möjlighet att lösa FoU-
problem på ett kostnadseffektivt sätt i hela kedjan från val
av frö/planta till färdig produkt.
Den verksamhetsmodell som lagts upp på Balsgård har
rönt stort intresse hos svensk och utländsk livs- och
läkemedelsindustri samt hos kollegor inom
universitetsområdet både i Sverige och i utlandet.
Uppbyggnaden av denna verksamhet vid Balsgård har
kunnat ske bl.a. genom fortsatt stöd från Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse vars första donation 1941 möjliggjorde
uppförandet av Balsgårds institutionsbyggnader.
Sveriges lantbruksuniversitet har nu erhållit en, även ur
ett internationellt perspektiv sett, modern och unik
pilotanläggning där stora möjligheter finns att bedriva
kvalificerad FoU-verksamhet av såväl grundläggande som
tillämpad karaktär. Genom tillkomsten av
Fytokemicentrum Balsgård har ett forum skapats för
utveckling av ny kunskap och nya processer inom området
finkemikalieproduktion ur biologiskt material. Härmed har
förutsättningar erhållits för odling av nya grödor inom
svensk jordbruks- och trädgårdsnäring.
I nära samarbete mellan universitetet, lantbruk och
industri bygger man idag på Balsgård upp integrerade
system för växtförädling--odling--skörd--upparbetning--
produkt och marknad.
En mycket viktig förutsättning för Balsgårds nuvarande
och framtida verksamhet är tillgången på genetiska
resurser, speciellt från den tempererade zonen. På Balsgård
finns redan omfattande kollektioner av de viktigaste frukt-
och bärslagen. För sju år sedan påbörjades även
inventerings- och insamlingsarbete av flera i Sverige hittills
obrukade växtslag. Detta arbete har resulterat i
igångsättning av flera värdefulla förädlingsprogram med de
nya växtslagen nypon, havtorn, aronia, rosenkvitten,
fläder, rönnbär, slån, hagtorn och olvon.
Sedan tre år tillbaka arbetar man också med inventering
och insamling av vedartade och örtartade krydd- och
läkeväxter, vilka kommer att få stor vikt vid etablerandet av
nya projekt i samarbete med företag. Till dags dato har
denna verksamhet bekostats med ostabila externa anslag,
vilket är otillräckligt för att kunna genomföra de genetiska
studier och omfattande kartläggningar av gener för
specifika substanser och andra viktiga egenskaper som är
nödvändiga för ett effektivt bevarande och nyttjande av
växtgenetiska resurser.
Idag finns de mest avancerade genbankerna för
hortikultur i USA och Kanada, vilka bl.a. har tillgång till in
vitro-frysförvaring. Med dem har man etablerat fungerande
samarbete om utbyte av växtmaterial. Risken är
överhängande att de nordamerikanska genbankerna i en
nära framtid kommer att begära ersättning för identifierade
och isolerade gener om vi i Sverige inte själva satsar
tillräckligt för att nå en hög standard på området. Av denna
anledning är det nödvändigt att satsa på uppbyggnad av en
egen svensk kapacitet för bevarande och användning av
växtgenetiska resurser inom hortikulturen på Balsgård --
Institutionen för hortikulturell växtförädling.
Växtgenetiska resurser för trädgårds- och
jordbruksutvecklingen är oumbärliga för att i framtiden
utveckla nya produkter och etablera nya företag.
Länsstyrelsen i Kristianstads län har valt att prioritera
arbetet med genetiska resurser då detta är basen för
framställning av sortmaterial som möjliggör utveckling av
miljövänliga odlingssystem för produktion av biologisk
råvara och produkter med mervärde. Av denna anledning
beviljade Länsstyrelsen i Kristianstads län 800 000 kronor i
projektstsöd för uppbyggnad av programmet under 1993
och 1994.
Det gäller nu att samla de resurser som avses satsas på
detta forskningsområde på ett sätt, som innebär att effektivt
utnyttja de redan tidigare gjorda satsningarna på Balsgård
vad gäller såväl forskning som försök på området. Att nu
inrätta ett genresurscentrum för bevarande och hållbart
utnyttjande av växtgenetiska resurser inom svensk
hortikultur vid SLU-Balsgård, Kristianstad, är en god
framtidsinvestering.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande
av ett genresurscentrum vid SLU-Balsgård, Kristianstad.