Den svenska trädgårdsnäringen upplever i dag en ekonomiskt besvärlig situation. Det är en stark konkurrens från andra länder där produktionsförhållandena inte är lika. Utöver ett ofta gynnsammare klimat för dessa länder jämfört med Sverige finns det flera andra orsaker som gör det negativt för den svenska trädgårdsproducenten i jämförelse med konkurrenter i andra länder.
Arbetskraftskostnaderna utgör i genomsnitt ca 35--40 % av trädgårdsföretagens totala produktionskostnad. Mycket stora olikheter föreligger mellan länderna i EU och Sverige på detta område. Genom betydligt lägre socialförsäkringsavgifter för tillfälligt anställd skördearbetskraft har de inom EU befintliga trädgårdsföretagen betydande konkurrensfördel gentemot svenska trädgårdsföretag. Detta innebär att de svenska trädgårdsföretagen har fått allt svårare att hävda sig gentemot importen.
För att stimulera intresset för att ta tillfälliga arbeten inom trädgårdsnäringen och jordbruket har t.ex. Tyskland infört speciella regler som bl.a. innebär kraftigt minskade socialförsäkringsavgifter för denna arbetskraft. För tillfälligt anställd arbetskraft inom jordbruk och trädgård för skördearbete etc. uttas endast 3 % av nettolönen i sociala avgifter. Detta under förutsättning att anställningen under ett kalenderår ej överstiger 50 dagar och att timlönen ej överstiger 18
DM (66,46 SEK).
På grundval av detta förhållande finns det anledning att justera den avgiftsfria gränsen för uttagande av social- och arbetsgivaravgifter till t.ex. 30 % av basbeloppet och koppla denna till basbeloppets ändringar. Gränsen skulle därmed justeras i takt med inflationen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om justering av den avgiftsfria gränsen för uttagande av social- och arbetsgivaravgifter för tillfälligt anställd personal.
Stockholm den 21 januari 1994 Kaj Larsson (s) Åke Selberg (s) Inge Carlsson (s)