Om Sverige kommer med i EU kommer detta att utgöra
en väsentlig påfrestning på den yrkesmässiga
trädgårdsodlingens situation. Under en följd av år under
slutet av 80-talet och in på 90-talet har
lönsamhetsutvecklingen i trädgårdsodlingen varit svag till
följd av en ogynnsam produktionskostnadsutveckling i
relation till konkurrentländerna och till följd av ett växande
internationellt konkurrenstryck på den svenska
marknaden. En successiv försvagning av det statliga stödet
till trädgårdsnäringen har också skett och kan antas fortgå
bl.a. vad gäller stöd till tillämpad forskning och rådgivning.
Situationen inför ett ev. EU-inträde är mot denna
bakgrund att näringen generellt sett haft och alltjämt har
dåliga förutsättningar att i det enskilda företaget genomföra
nödvändiga strukturella och effektivitetshöjande
investeringar. I betänkandet (SOU 1992:119) Svensk
trädgårdsnäring -- nuläge och utvecklingsmöjligheter
framhålls att medan långsiktiga förutsättningar finns för en
konkurrenskraftig svensk trädgårdsnäring så föreligger ett
betydande anpassningsproblem under de år som närmast
följer efter ett EU-inträde. Utredningen fann också att
reinvesteringar i trädgårdsföretagen inte har kunnat
genomföras i den takt som från tekniska utgångspunkter
skulle varit önskvärd och att soliditeten, som grund för
sådana investeringar, har försämrats för flertalet företag.
Utredningen pekade på att svensk trädgårdsnäring rent
allmänt har ett högre kostnadsläge än i de viktigaste
konkurrensländerna och att detta till en inte oväsentlig del
utgöres av en högre skatte- och avgiftsbeläggning på vissa
produktionsmedel. Gränsskyddssänkningar vid ett EU-
inträde anges också komma att medföra en hårdare
internationell konkurrens och att den väntade snabba
prissänkningen till följd härav först på sikt kommer att
kunna mötas med kostnadssänkningar.
Efter att riksdagen vid föregående riksmöte behandlat
trädgårdsfrågorna har regeringen beslutat att i
medlemskapsförhandlingarna inte kräva en avveckling av
tullarna på trädgårdsprodukter som en övergångsordning.
Någon annan förhandlingsposition av motsvarande värde
har regeringen inte heller framlagt. Denna situation gör
trädgårdsnäringens anpassning till EU-medlemskapet än
mer krävande än riksdagen hade anledning att förutse vid
sin behandling av trädgårdsfrågorna under 1993. Vi anser
det därför motiverat att riksdagen under detta riksmöte
beslutar om ett ytterligare stöd till anpassningsåtgärder
inom trädgårdsodlingen inför och efter ett EU-
medlemskap. Vi vill i det följande peka på ett antal
frågeställningar av betydelse i ett sådant sammanhang.
Växthusodlingens energibeskattning
Mot bakgrund av det väsentligt högre skattetrycket på
växthusodlingens energiutnyttjande i Sverige och med
hänsyn till att det energipolitiska beslutet våren 1992
innebar en ytterligare successiv skatteskärpning på området
under 1993--94 och efter 1995 och behovet av att möjliggöra
inkomstförstärkningar i växthusföretagen före ett EU-
medlemskap uppdrog riksdagen åt regeringen att
skyndsamt utreda förutsättningarna för ytterligare
skattelättnader på energiområdet för trädgårdsnäringen. I
en centermotion som då låg till grund för riksdagens beslut
framfördes förslag om ett slopande av den allmänna
energiskatten fr.o.m. 1993-07-01 och ett bibehållande av
den 85-procentiga nedsättningen av koldioxidskatten även
efter 1995-01-01. Då förutsattes också att växthusnäringen
skulle få behålla systemet med direkt skatteavdrag vid
inköp av bränsle.
Tidigt under hösten 1993 presenterade en av regeringen
tillsatt arbetsgrupp rapporten (Ds 1993:73)
Växthusnäringens energibeskattning. Arbetsgruppens
slutsatser sammanfaller helt med våra ovan nämnda, och av
riksdagen tillstyrkta, åtgärder.
Genom riksdagsbeslutet våren 1993 och genom
arbetsgruppens framlagda rapport har regeringen haft
underlag för att kunna lägga ett förslag till riksdagen om
lättnader i energibeskattningen för växthusodlingen. Detta
skedde ej i samband med budgetpropositionen. I
budgetpropositionen framgår inte heller klart hur och när
regeringen avser att återkomma i frågan. Regeringen bör
snarast lämna förslag om lättnader i energibeskattningen i
enlighet med de förslag som finns i arbetsgruppens förslag.
Konsumtions- och marknadsfrämjande åtgärder m.m.
Riksdagens beslut våren 1993 om åtgärder på
trädgårdsområdet innebar också att 25 miljoner kronor
avsattes för produktutveckling, centrala marknadsinsatser,
konsumtionsfrämjande verksamhet m.m. Medlen
anvisades för perioden t.o.m. 31 december 1994. Efter vad
vi erfarit har hittills ca 20 miljoner kronor fördelats på
projekt inom ramen för de angivna ändamålen. Resterande
medel förväntas bli fördelade under våren.
En viktig prioriteringsgrund vid beslut om fördelning av
medlen är att projekt som erhåller stöd skall ge positiva
effekter på ett tidigt stadium för att medverka till att
överbrygga svensk trädgårdsodlings anpassningssvårigheter
vid ett EU-inträde.
Trädgårdsodlingens anpassningsarbete måste fortgå
även efter ett EU-inträde. Det är därför viktigt att centrala
medel fortsatt kan finnas tillgängliga för detta slag av
kollektiva åtgärder. Vi vill peka på att nationella
stödprogram av sådant slag finns i de nuvarande EU-
staterna. Ett exempel härpå är det danska programmet för
bidrag till produktutveckling, marknadsföring m.m. av
jordbruks- och fiskeriprodukter.
Även efter ett EU-inträde är det angeläget att de
konsumtionsfrämjande insatser för frukt och grönsaker som
idag görs bl.a. inom trädgårdsfrämjandena kan fortsätta på
ett resursstarkt sätt. Den svenska konsumtionen av dessa
produkter är i en internationell jämförelse mycket blygsam.
Av folkhälsoskäl är en ökning eftersträvansvärd.
Mot bakgrund av vad vi här redovisat vill vi föreslå att
medel avsätts i ett nytt 25-miljonersprogram för de
närmaste åren efter ett ev. EU-inträde. Även vid en
situation där Sverige inte gått in i EU bör ett nytt program
avlösa det som upphör 1 januari 1995.
Arbetskraftskostnader vid skörd av trädgårdsprodukter
Mycket stora olikheter föreligger mellan länderna i EU
och Sverige vad gäller uttagande av social- och
arbetsgivaravgifter på tillfällig skördearbetskraft.
I den svenska odlingen av frilandsgrönsaker, frukt och
bär utgör de skördebundna arbetskostnaderna mellan 30
och 40 % av de totala produktionskostnaderna. De
klimatiska förhållandena i vårt land möjliggör inte en
åretruntproduktion inom dessa kulturslag utan säsongerna
blir med självklarhet starkt koncentrerade. Företagen har
därför inga möjligheter, vare sig genom strukturella
åtgärder eller genom rationaliseringsåtgärder, att nedbringa
denna arbetskostnad som en anpassning mot en lägre
intäktsnivå vid ett EU-medlemskap.
I Tyskland uttas endast 3 % av nettolönen i sociala
avgifter för tillfälligt anställd skördearbetskraft inom
jordbruk och trädgård. I andra EU-länder tillämpas andra
begränsningsregler. För den svenska frilandsodlingen av
trädgårdsprodukter skulle en nedsättning av avgifterna för
kategori arbetskraft bli en kraftfull åtgärd till stöd för
företagens anpassning till EU-medlemskapet. Ett förslag i
denna riktning skulle vara att höja den avgiftsfria gränsen
för uttag av social- och arbetsgivaravgifter och t.ex. koppla
detta till basbeloppet. Senast en sådan höjning skedde var
den 1 januari 1985 då bottenbeloppet höjdes från 500 kr till
1000 kr.
Mot bakgrund av detta föreslår vi att frågan blir föremål
för en skyndsam utredning.
Rådgivning och tillämpad forskning
Inledningsvis i denna motion framhöll vi att
lönsamhetsförhållandena inom trädgårdsodlingen
försämrats bl.a. som en följd av en begränsning av de
statliga insatserna på trädgårdsområdet. Förändringen av
den statliga rådgivningen och reduceringen av resurserna
för den tillämpade forskningen och försöksverksamheten är
exempel på detta.
I en öppen och internationell marknads- och
konkurrenssituation bestäms konkurrensförmågan
långsiktigt även av statliga stödprogram inom de nämnda
områdena. Det är därför viktigt att stödet i dessa avseenden
upprätthålls på en jämförbar nivå med övriga EU-länder.
Vi anser att omläggningen av rådgivningsverksamhet på
trädgårdsområdet under länsstyrelserna efterhand visat att
någon samlad avstämning av samhällets resurs på detta
område mot förhållandena i andra EU-länder inte längre är
möjlig att göra. Länsstyrelsernas benägenhet att se denna
resurs enbart i ett regionalt perspektiv är olycklig. Vi
föreslår därför att man från regeringens sida på nytt bereder
rådgivningsfrågan utifrån det tidigare utredningsförslaget
(Ds 1992:99) så att rådgivningen på trädgårdsområdet med
visst statsstöd överföres till ett huvudmannaskap i
trädgårdsnäringens egen regi.
En särskild utredning bör tillsättas för att särskilt se över
det statliga engagemanget för tillämpad forskning och
försöksverksamhet på trädgårdsområdet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lättnader i energibeskattningen
för växthusnäringen i enlighet med arbetsgruppens förslag
(Ds 1993:73),1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett nytt program för
stöd till trädgårdsnäringen, bl.a. anpassningsåtgärder vid
ett eventuellt EU- medlemskap,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av
arbetskraftskostnader för skörd av trädgårdsprodukter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående rådgivning inom
trädgårdsområdet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning och
försöksverksamhet.
Stockholm den 19 januari 1994
Ingbritt Irhammar (c)
Lennart Brunander (c)