Om Sverige kommer med i EU kommer detta att utgöra en väsentlig påfrestning på den yrkesmässiga trädgårdsodlingens situation. Under en följd av år under slutet av 80-talet och in på 90-talet har lönsamhetsutvecklingen i trädgårdsodlingen varit svag till följd av en ogynnsam produktionskostnadsutveckling i relation till konkurrentländerna och till följd av ett växande internationellt konkurrenstryck på den svenska marknaden. En successiv försvagning av det statliga stödet till trädgårdsnäringen har också skett och kan antas fortgå bl.a. vad gäller stöd till tillämpad forskning och rådgivning.
Situationen inför ett ev. EU-inträde är mot denna bakgrund att näringen generellt sett haft och alltjämt har dåliga förutsättningar att i det enskilda företaget genomföra nödvändiga strukturella och effektivitetshöjande investeringar. I betänkandet (SOU 1992:119) Svensk trädgårdsnäring -- nuläge och utvecklingsmöjligheter framhålls att medan långsiktiga förutsättningar finns för en konkurrenskraftig svensk trädgårdsnäring så föreligger ett betydande anpassningsproblem under de år som närmast följer efter ett EU-inträde. Utredningen fann också att reinvesteringar i trädgårdsföretagen inte har kunnat genomföras i den takt som från tekniska utgångspunkter skulle varit önskvärd och att soliditeten, som grund för sådana investeringar, har försämrats för flertalet företag. Utredningen pekade på att svensk trädgårdsnäring rent allmänt har ett högre kostnadsläge än i de viktigaste konkurrensländerna och att detta till en inte oväsentlig del utgöres av en högre skatte- och avgiftsbeläggning på vissa produktionsmedel. Gränsskyddssänkningar vid ett EU- inträde anges också komma att medföra en hårdare internationell konkurrens och att den väntade snabba prissänkningen till följd härav först på sikt kommer att kunna mötas med kostnadssänkningar.
Efter att riksdagen vid föregående riksmöte behandlat trädgårdsfrågorna har regeringen beslutat att i medlemskapsförhandlingarna inte kräva en avveckling av tullarna på trädgårdsprodukter som en övergångsordning. Någon annan förhandlingsposition av motsvarande värde har regeringen inte heller framlagt. Denna situation gör trädgårdsnäringens anpassning till EU-medlemskapet än mer krävande än riksdagen hade anledning att förutse vid sin behandling av trädgårdsfrågorna under 1993. Vi anser det därför motiverat att riksdagen under detta riksmöte beslutar om ett ytterligare stöd till anpassningsåtgärder inom trädgårdsodlingen inför och efter ett EU- medlemskap. Vi vill i det följande peka på ett antal frågeställningar av betydelse i ett sådant sammanhang.
Växthusodlingens energibeskattning
Mot bakgrund av det väsentligt högre skattetrycket på växthusodlingens energiutnyttjande i Sverige och med hänsyn till att det energipolitiska beslutet våren 1992 innebar en ytterligare successiv skatteskärpning på området under 1993--94 och efter 1995 och behovet av att möjliggöra inkomstförstärkningar i växthusföretagen före ett EU- medlemskap uppdrog riksdagen åt regeringen att skyndsamt utreda förutsättningarna för ytterligare skattelättnader på energiområdet för trädgårdsnäringen. I en centermotion som då låg till grund för riksdagens beslut framfördes förslag om ett slopande av den allmänna energiskatten fr.o.m. 1993-07-01 och ett bibehållande av den 85-procentiga nedsättningen av koldioxidskatten även efter 1995-01-01. Då förutsattes också att växthusnäringen skulle få behålla systemet med direkt skatteavdrag vid inköp av bränsle.
Tidigt under hösten 1993 presenterade en av regeringen tillsatt arbetsgrupp rapporten (Ds 1993:73) Växthusnäringens energibeskattning. Arbetsgruppens slutsatser sammanfaller helt med våra ovan nämnda, och av riksdagen tillstyrkta, åtgärder.
Genom riksdagsbeslutet våren 1993 och genom arbetsgruppens framlagda rapport har regeringen haft underlag för att kunna lägga ett förslag till riksdagen om lättnader i energibeskattningen för växthusodlingen. Detta skedde ej i samband med budgetpropositionen. I budgetpropositionen framgår inte heller klart hur och när regeringen avser att återkomma i frågan. Regeringen bör snarast lämna förslag om lättnader i energibeskattningen i enlighet med de förslag som finns i arbetsgruppens förslag.
Konsumtions- och marknadsfrämjande åtgärder m.m.
Riksdagens beslut våren 1993 om åtgärder på trädgårdsområdet innebar också att 25 miljoner kronor avsattes för produktutveckling, centrala marknadsinsatser, konsumtionsfrämjande verksamhet m.m. Medlen anvisades för perioden t.o.m. 31 december 1994. Efter vad vi erfarit har hittills ca 20 miljoner kronor fördelats på projekt inom ramen för de angivna ändamålen. Resterande medel förväntas bli fördelade under våren.
En viktig prioriteringsgrund vid beslut om fördelning av medlen är att projekt som erhåller stöd skall ge positiva effekter på ett tidigt stadium för att medverka till att överbrygga svensk trädgårdsodlings anpassningssvårigheter vid ett EU-inträde.
Trädgårdsodlingens anpassningsarbete måste fortgå även efter ett EU-inträde. Det är därför viktigt att centrala medel fortsatt kan finnas tillgängliga för detta slag av kollektiva åtgärder. Vi vill peka på att nationella stödprogram av sådant slag finns i de nuvarande EU- staterna. Ett exempel härpå är det danska programmet för bidrag till produktutveckling, marknadsföring m.m. av jordbruks- och fiskeriprodukter.
Även efter ett EU-inträde är det angeläget att de konsumtionsfrämjande insatser för frukt och grönsaker som idag görs bl.a. inom trädgårdsfrämjandena kan fortsätta på ett resursstarkt sätt. Den svenska konsumtionen av dessa produkter är i en internationell jämförelse mycket blygsam. Av folkhälsoskäl är en ökning eftersträvansvärd.
Mot bakgrund av vad vi här redovisat vill vi föreslå att medel avsätts i ett nytt 25-miljonersprogram för de närmaste åren efter ett ev. EU-inträde. Även vid en situation där Sverige inte gått in i EU bör ett nytt program avlösa det som upphör 1 januari 1995.
Arbetskraftskostnader vid skörd av trädgårdsprodukter
Mycket stora olikheter föreligger mellan länderna i EU och Sverige vad gäller uttagande av social- och arbetsgivaravgifter på tillfällig skördearbetskraft.
I den svenska odlingen av frilandsgrönsaker, frukt och bär utgör de skördebundna arbetskostnaderna mellan 30 och 40 % av de totala produktionskostnaderna. De klimatiska förhållandena i vårt land möjliggör inte en åretruntproduktion inom dessa kulturslag utan säsongerna blir med självklarhet starkt koncentrerade. Företagen har därför inga möjligheter, vare sig genom strukturella åtgärder eller genom rationaliseringsåtgärder, att nedbringa denna arbetskostnad som en anpassning mot en lägre intäktsnivå vid ett EU-medlemskap.
I Tyskland uttas endast 3 % av nettolönen i sociala avgifter för tillfälligt anställd skördearbetskraft inom jordbruk och trädgård. I andra EU-länder tillämpas andra begränsningsregler. För den svenska frilandsodlingen av trädgårdsprodukter skulle en nedsättning av avgifterna för kategori arbetskraft bli en kraftfull åtgärd till stöd för företagens anpassning till EU-medlemskapet. Ett förslag i denna riktning skulle vara att höja den avgiftsfria gränsen för uttag av social- och arbetsgivaravgifter och t.ex. koppla detta till basbeloppet. Senast en sådan höjning skedde var den 1 januari 1985 då bottenbeloppet höjdes från 500 kr till 1000 kr.
Mot bakgrund av detta föreslår vi att frågan blir föremål för en skyndsam utredning.
Rådgivning och tillämpad forskning
Inledningsvis i denna motion framhöll vi att lönsamhetsförhållandena inom trädgårdsodlingen försämrats bl.a. som en följd av en begränsning av de statliga insatserna på trädgårdsområdet. Förändringen av den statliga rådgivningen och reduceringen av resurserna för den tillämpade forskningen och försöksverksamheten är exempel på detta.
I en öppen och internationell marknads- och konkurrenssituation bestäms konkurrensförmågan långsiktigt även av statliga stödprogram inom de nämnda områdena. Det är därför viktigt att stödet i dessa avseenden upprätthålls på en jämförbar nivå med övriga EU-länder.
Vi anser att omläggningen av rådgivningsverksamhet på trädgårdsområdet under länsstyrelserna efterhand visat att någon samlad avstämning av samhällets resurs på detta område mot förhållandena i andra EU-länder inte längre är möjlig att göra. Länsstyrelsernas benägenhet att se denna resurs enbart i ett regionalt perspektiv är olycklig. Vi föreslår därför att man från regeringens sida på nytt bereder rådgivningsfrågan utifrån det tidigare utredningsförslaget (Ds 1992:99) så att rådgivningen på trädgårdsområdet med visst statsstöd överföres till ett huvudmannaskap i trädgårdsnäringens egen regi.
En särskild utredning bör tillsättas för att särskilt se över det statliga engagemanget för tillämpad forskning och försöksverksamhet på trädgårdsområdet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lättnader i energibeskattningen för växthusnäringen i enlighet med arbetsgruppens förslag (Ds 1993:73),1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett nytt program för stöd till trädgårdsnäringen, bl.a. anpassningsåtgärder vid ett eventuellt EU- medlemskap,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av arbetskraftskostnader för skörd av trädgårdsprodukter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående rådgivning inom trädgårdsområdet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och försöksverksamhet.
Stockholm den 19 januari 1994 Ingbritt Irhammar (c) Lennart Brunander (c)
1 Yrkande 1 hänvisat till SkU