med anledning av prop. 1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling; Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED
Inledning
Flera av dagens globala miljöproblem kräver globala
lösningar som bygger på avtal och juridiska förändringar.
Men många miljöproblem av global karaktär kan bara
åtgärdas på det lokala planet.
Brundtland-rapporten ''Vår gemensamma framtid''
sätter livsstilsfrågorna i centrum. För att en globalt
bärkraftig utveckling ska bli möjlig, förutsätter det att
människorna i den rika världen måste förändra sitt
levnadssätt för att skapa ett allmännare välstånd. Det är
endast möjligt att åstadkomma på det lokala planet, där
individen har verkliga möjligheter att se kopplingarna
mellan sin livsstil och miljöfrågorna och att se effekter av
förändringar i vardagslivet. Nyckelorden i en process där
den enskildes engagemang kan leda till resultat är överblick
(kunskap), inflytande och ansvar. Delaktighet måste alltså
göras möjlig.
Framtidsvisionen
I Miljö 93 kan man utläsa var vi står i olika miljöfrågor
och hur långt vi är från målet. Det görs klart att även vid ett
genomförande av aktionsprogrammet, kommer vi ändå inte
ha nått det på lång sikt bärkraftiga samhället. I en rapport
av Naturvårdsverket 4104, ''Hur ska Sverige må år 2020?''
görs klart att för flera av våra större miljöproblem såsom
försurning, klimatförändringar, spridning av miljögifter i
miljön etc kommer situationen försämras även om gällande
internationella avtal och på nationell nivå fattade
miljöbeslut följs.
De flesta miljöproblem kan förklaras av ett för lågt pris,
eller inget pris alls -- på naturtillgångar såsom vatten, luft
marknyttjande, råvaruförbrukning osv. I regeringens
förslag tas också upp frågan om miljöavgifters/miljöskatters
viktiga funktion som styrinstrument mot en hållbar
utveckling. Kristdemokraternas syn på skatteväxling för
miljön utvecklas i motion 1993/94:Sk609. Medan skatten på
arbetskraft är stor trots arbetslöshet, är skatt på
miljöförstörande verksamhet låg. Detta är en kombination
som är dubbelt olycklig. Ökade miljöskatter ger utrymme
för att sänka skatten på arbetskraft vilket gynnar
sysselsättning och utveckling av miljövänligare
metoder/processer. Förvaltaransvaret kräver av oss att den
reparerbara delen av miljöskulden inte lastas på kommande
generationer utan betalas av vår generation.
Riodeklarationen ger stöd åt länder att utforma
ekonomiska styrmedel för att nå en hållbar utveckling.
Nationella myndigheter uppmuntras att sträva efter
internationalisering av miljökostnader och användande av
ekonomiska styrmedel, med beaktande av att förorenaren,
i princip, ska bära kostnader för föroreningar (PPP).
Miljökonsekvensbeskrivningar i all samhällsplanering som
kan komma att påverka miljön är ett sätt att driva på för en
miljöanpassad utveckling. Detta instrument framhålls
också i propositionen.
Källsortering
Inledningsvis nämns regeringens tidigare arbete med
initiativ kopplade till kretsloppssamhället. För hushållen
skall källsortering underlättas. Detta är ett arbete som
utförs på lokal nivå där individen har ett direkt inflytande på
att skapa ett mer hållbart samhälle genom sin egen livsstil.
En viktig kretsloppsfråga är också att stimulera
introduktion av alternativa toalettsystem för att sluta
kretsloppet växt-föda-avfall-växt. Stad-
/landsbygdsforskning med målet att utröna hur
infrastruktur ska byggas upp mellan stad och land i syfte att
säkra att städernas resurser från alternativa toalettsystem,
biologiskt nedbrytbart avfall i soporna, komposter med
mera, ska kunna tas till vara på bästa sätt i
livsmedelsproduktion på landsbygden, eller annan
produktion, är en mycket angelägen forskningsuppgift. I
motion 1993/94:Jo612 utvecklar vi vår syn mer kring denna
fråga.
Bärkraftigt nyttjande av sötvattentillgångar
I de analyser av kommunernas översiktsplanerarbete
som gjorts har kunnat konstateras att planering för
vattenmiljön i många fall haltar. För huvuddelen av grund-
och ytvattentäkter saknas skyddsområde och
skyddsföreskrifter. I många fall får skydd av yt- och
grundvattentillgångar stå tillbaka för exploateringar som
riskerar vattenkvaliteten. Vid en totalanalys kan
konstateras att hoten, förutom bristande fysisk planering,
mot dricksvattnet är många. Nämnas kan försurning,
övergödning, metallutlakning, saltvattensinträngning (för
att granska detta problem har regeringen tillsatt en
utredning), förorenat dagvatten och bristfälligt
avloppsledningsnät. Utöver detta bör understrykas att
naturresurslagen inte anger några dricksvattentillgångar
som är av riksintresse! I motion 1993/94:Jo611 diskuteras
detta problem mer utförligt, och en parlamentarisk
utredning som tar ett helhetsgrepp på frågan efterlyses.
De areella näringarna
En strävan till ett miljövänligare jordbruk bland annat
genom bevarande av landskapets naturvärden, minskning
av närsaltläckage och användning av bekämpningsmedel
slås fast som övergripande mål för jordbrukslandskapet.
Vägrenarnas betydelse för den biologiska mångfalden lyfts
fram som varande en viktig ingrediens i vården av det gamla
kulturlandskapet.
Vad som saknas är målsättningar för att öka arealen av
ekologisk odling. Då den ekologiska odlingens mål bl.a. är
frihet från bekämpningsmedelsanvändning och ett
bevarande av den biologiska mångfalden och landskapets
kulturvärden, är det en brist att i strategin för uppföljningen
av UNCED inom de areella näringarna inte ange ökad areal
ekologisk odling som ett viktigt mål.
I den långsiktiga strategin för skogsbruket bör skrivas in
vad som nu står i den skogspolitiska propositionen,
nämligen att det är lämpligt att det formuleras ett riksvärde
för reservatsbildning på lång sikt. Formuleringen i denna
lyder: ''Det bör härvid inte uteslutas att en nivå i
storleksordningen 5 % av den produktiva skogsmarken
nedanför skogsodlingsgränsen kan vara nödvändigt att nå.''
Trafik och miljö
Kring de målsättningar som ställs upp för trafiksektorn,
renare bränslen, förbättrad kollektivtrafik, mindre
miljöbelastning från samtliga transportområden,
energieffektivare fordon, integrerad bebyggelse- och
infrastrukturplanering etc råder det tämligen stor stor
enighet.
I den utredning som aviseras för att fånga innebörden i
vad ett uthålligt transportsystem innebär, bör trafikens
kostnader för hälsa och miljö beräknas. Trafiken bär inte
fullt ut sina samhällsekonomiska kostnader idag. Vad en
skatteväxling på trafikens område skulle kunna innebära,
bör vara en fråga för utredningen. Exempelvis skulle sänkt
moms på kollektivtrafikåkande, finansierad av mindre
miljövänliga trafikslag, kunna vara en fråga av värde att
analysera.
En ökad samordning mellan regeringen och trafikverken
är nödvändig för att nå optimal infrastrukturplanering i
framtiden. Kds samlade ståndpunkter på trafik-
/miljöområdet sammanfattas i motion 1993/94:T223.
Kommunerna och Agenda 21
Som nämndes inledningsvis spelar kommunerna en
mycket central roll i arbetet på en bärkraftig utveckling. De
instrument som redan nu står till kommunernas förfogande,
exempelvis planering av mark- och vattennyttjandet och
miljötillsynen, nämns i propositionen. Vikten av
delaktighet betonas.
Därför är det med viss förvåning man läser att
kommunerna ''senast år 1996 skall utarbeta lokala
handlingsprogram för en hållbar utveckling inför nästa
århundrade''. Det är av allra största vikt att formuleringar i
UNCED-uppföljningen inte bidrar till en stress som direkt
motverkar den breda underifrånprocess som är en av de
mest fundamentala beståndsdelarna i Agenda-arbetet. Det
Agenda 21 betonar, är att processen med att ställa om till
bärkraftighet skall påbörjas senast 1996. Av vikt är att
kommunerna inte plockar in Agendaarbetet i traditionella
beslutsförfaranden och dokumentskapanden -- för
omställningen till en bärkraftig utveckling är genom sin
karaktär, där all planering ses utifrån ett minst 100-årigt
perspektiv, annorlunda.
Ett dokument kan formuleras, men kommer ständigt att
få revideras, då planeringen för en bärkraftig utveckling
inte är en engångsföreteelse.
Strategin för det globala arbetet
I tidigare motioner har vi angett våra ståndpunkter för
arbetet på global nivå, exempelvis vad gäller
rapporteringen till FN-kommissionen (CED), GEF:s
(Global Environmental Fund) funktion och frihandelns
begränsningar.
I en motion 1993/94:U206 för vi fram behovet av att
Sverige på internationellt plan kraftfullt verkar för
inrättandet av en global vattenkonvention. Tilltagande
vattenbrist är en av de allra allvarligaste frågorna för
mänskligheten att lösa, och redan nu utgör vattenbrist en
källa till starka spänningar i en del torra områden i världen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utökad areal ekologisk odling
bör ingå i strategin för en mer bärkraftig utveckling inom
jordbrukssektorn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett mål för
naturreservatsavsättning av produktiv skogsmark nedan
skogsodlingsgränsen bör ses som en del i en strategi för
uthållig utveckling för skogssektorn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunernas arbete att ställa
om till en bärkraftig utveckling i enlighet med Agenda 21,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att arbete för inrättande av en
global vattenkonvention bör ingå i Sveriges globala strategi
i uppföljningen av UNCED.