Det svenska jordbruket producerar livsmedel av hög kvalitet. Kvalitetsprodukter av olika slag kan bli framgångsrika nischvaror på Europamarknaden i framtiden. Att Danmark köper bacon -- om än i begränsad omfattning -- i Sverige är ett bevis så gott som något.
När Sverige blir medlem i EU hoppas vi på en fullständig integration med EG:s gemensamma jordbrukspolitik.
De satsningar som hittills gjorts på exporten är relativt begränsade. I dag kan vi bara konstatera att vi inte konkurrerar på lika villkor. Vill vi exportera till EG möts vi av höga införselavgifter. Samtidigt finns ingen tid att förlora när det gäller att skapa en bra utgångspunkt för framtida exportsatsningar på mat.
Vi måste ha kunskaper och distributionskanaler upparbetade den dag vi kan börja sälja till Europa på kommersiella grunder.
Därför måste alla möjligheter utnyttjas så att svensk livsmedelsindustri ges chansen att satsa nu. De föreslagna satsningarna är bra men kanske inte tillräckliga. Har regeringen uttömt alla möjligheter att inom ramen för det kvarvarande prisregleringssystemet utöka satsningarna på export ytterligare? Kan influtna införselavgifter utnyttjas?
Den dagen som vi blir medlemmar i EU kommer vi garanterat att möta en hårdnande konkurrens bl.a. på livsmedelsområdet. En exportsatsning nu är en investering i att trygga arbetstillfällen inom såväl livsmedelsproduktionen som i primärproduktionen vid ett medlemskap.
En ökad import till vårt land -- utan möjlighet att exportera -- skulle leda till stor utslagning, igenväxta åkrar och ett fattigare kulturlandskap.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare ansträngningar att öka livsmedelsexporten.
Stockholm den 20 januari 1994 Göthe Knutson (m) Gullan Lindblad (m)