Vid utbetalning av arealstöd till jordbrukarna sker i vissa
fall förseningar på grund av att flera lantbruksregister
används. När det inträffar att dataregistren inte stämmer
överens returneras ärendet för ny behandling och
utbetalningarna försenas.
Dels används SCB:s lantbruksregister som omfattar så
gott som alla lantbruk i Sverige. I detta register ingår den
totala arealen. Där redovisas hur stor jordbruksareal varje
fastighet har.
Därefter har Statens Jordbruksverk upprättat ett
stödregister. I detta dataregister uppger lantbrukaren hur
stor odlingsareal han har för närvarande. Arealstorleken
kan förändras från ett år till ett annat, dels genom ökade
eller minskade arrenden och dels genom undantag för mark
som omställs, exempelvis skogsplanteras. Det medför
avvikelser från SCB-registret.
De båda dataregistren samkörs och utgör bas för bl.a.
beräkning av arealstödet. Om registren inte är
samstämmiga i frågan om arealstorlek går ärendet tillbaka
till länsstyrelserna. Det medför flera veckors
likvidförseningar.
Som exempel kan nämnas att Örebro län har stor andel
omställningsareal. Det innebär många differenser i
dataregistren, och ett antal lantbrukare fick därför inte sitt
arealstöd före 1993 års utgång. Problemet förekommer
säkert även i övriga län.
Jag ser ingen anledning att ha invändningar mot
kontrollsystem, men eftersom registren inte är helt
jämförbara är nuvarande system upphovet till onödiga
likvidförseningar.
Det skulle vara till fördel om Statens Jordbruksverk för
att undvika byråkratiskt krångel använde endast ett
register. Det bör gå att genomföra den kontroll som
erfordras utan att använda två register.
Frågan bör också vara aktuell inför en EU-anslutning.
Då kommer det sannolikt att bli nödvändigt att uppteckna
och använda endast ett register.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dataregistren i samband med
fastställande av arealstöd inom jordbruket.