med anledning av skriv. 1993/94:106 Alternativ till burhållning av värphöns

Burhållning av värphöns är den absolut vanligaste
formen av inhysning på svenska hönserier, ca 90 %. Vidare
finns ca 82  % av värphönsen i besättningar med fler än
5 000 höns. Den djurskyddslag som trädde i kraft 1988
föreskriver bl.a. att djur skall hållas och skötas i en god
djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa
och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Vidare säger
djurskyddsförordningen, att höns för äggproduktion inte
får hysas i burar.

Regeringen har i skrivelsen gjort två ställningstaganden.

1. Ikraftträdandet av förbud mot att inhysa värphöns i
bur fr.o.m. år 1994 ligger fast.

2. Regeringen har för avsikt att låta införa regler om
frivillig märkning av ägg med avseende på hur äggen
producerats.

Ny Demokrati anser att regeringens avsikt i punkt 2, att
låta införa regler om frivillig märkning, är bra.
Konsumenterna skall själva kunna välja vilken kvalitet de
vill köpa och till vilket pris. Däremot anser vi att det finns
flera skäl till tveksamhet när det gäller punkt 1, dvs. förbud
mot att inhysa värphöns i bur fr.o.m. år 1999.

Regeringens förslag kommer med all sannolikhet att
medföra att de riktigt stora hönseriernas tid är förbi, där
ledstjärnan är rationella metoder. Vi kommer troligen att få
se en mer arbetsintensiv modell av hönserier i framtiden,
med kvalitetsstämpeln som försäljningsargument. Detta
förutsätter emellertid att konsumenterna och/eller
producenterna skapat en efterfrågan på kvalitetsprodukter
på marknaden som är tillräckligt stor. Då kommer
djurskydd liksom miljöskydd att få acceptans av
konsumenterna och som en konsekvens därav lämnas
utrymme för högre priser. Vi är inte där ännu.

Vi anser att regeringen inte gjort tillräckligt, när den
endast lagt in ett EU-perspektiv på märkningen av ägg. Vi
anser att produktionen löper risk att slås ut av importerade
burhönsägg. Det räcker inte att, som regeringen föreslår,
samordna forskningen med övriga länder i Europa. Sverige
måste vara med och skapa och påskynda införandet av nya
regler för en gemensam övergång till ett nytt system.

Som vi ser det, är selektiva stödåtgärder förkastligt.
Eftersom konkurrenssnedvridande åtgärder som t.ex.
handelstullar dessutom ej är tillåtet i EU-sammanhang,
måste det bli en ordentlig avstämning av läget innan
förbudet träder i kraft, t.ex. 1997, där man inte bara beaktar
frågan från inhemsk synpunkt. Det är ytterst viktigt att vi
kan konkurrera på lika villkor med EU-länderna om vi vill
behålla äggproduktion i Sverige.

Definitionen av bur är en nödvändighet. Var slutar bur
att vara bur och går över till att vara mindre frigående
avdelning? Forskare och andra initierade på området
hävdar att den här typen av djur inte mår bra av att vara
tusentals i samma utrymme. De har ett behov av att kunna
identifiera alla individer i flocken, varför 20--25 st i mindre
frigående avdelningar anses idealiskt ur
djurskyddssynpunkt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omprövning av frågan om
inhysning av värphöns i bur,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ordentlig avstämning 1997,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behov av en definition av bur.

Stockholm den 17 januari 1994

Max Montalvo (nyd)

Christer Windén (nyd)