Allt fler myndigheter använder begrepp som
''riskanalys'' eller ''kvalificerad riskanalys'' i sina
föreskrifter, anvisningar eller rekommendationer. Detta
gäller på det lokala, nationella och internationella planet.
Specificerade eller mer allmänt formulerade risknivåer styr
beslut som rör människors säkerhet, hälsa och miljö.
Riskanalys, riskbedömning och riskhantering är
följaktligen på väg att bli centrala instrument i ett
beslutsfattande som täcker mycket stora områden av
samhället och med mycket omfattande ekonomiska och
andra konsekvenser.
Sveriges enda högre utbildning inom området riskanalys
och övriga delar av räddningstjänstens teoretiska bakgrund
finns för närvarande i Lund.
1986 startade vid Lunds universitet/Lunds tekniska
högskola (LTH) en brandingenjörsutbildning omfattande
två och ett halvt års studier (100 poäng).
När utbildningen startade var den unik i Europa. Vid
räddningsskolan i Revinge utanför Lund finns vidare sedan
1989 en ettårig påbyggnadsutbildning med inriktning mot
kommunal räddningstjänst.
I flera olika sammanhang har frågan om en utökning av
utbildningen aktualiserats. I LTH:s fördjupade
anslagsframställning för budgetåren 1993/94--95/96
framhölls bl.a. att utbildningstiden i
brandingenjörsutbildningen är för kort för att de uppställda
utbildningsmålen bl.a. inom området samhällets
riskhantering skall kunna uppnås. LTH ansåg sålunda att
högskoledelen av utbildningen borde förlängas med ett år
(till 140 poäng). En framställning om ändring av
examensordningen med denna innebörd behandlas för
närvarande inom regeringen.
Statens räddningsverk (SRV) framhöll i en skrivelse till
LTH våren 1992 att det föreligger ett uttalat behov av
fördjupning av brandingenjörsutbildningen liksom av
forskning inom områden av central betydelse för
räddningstjänsten. SRV har vidare tagit initiativet till en
analys av kunskapsbehovet inom brandskyddssektorn.
Även om slutrapporten från detta projekt ännu ej
publicerats pekar den hittills gjorda analysen på att en
fördjupning och utökning av utbildningen till
civilingenjörsnivå är nödvändig.
I samband med analysgruppens arbete framförde
representanter från näringslivet starka önskemål om att det
parallellt och integrerat med den fördjupade
brandingenjörsutbildningen vid LTH inrättas en
civilingenjörsutbildning i riskhantering och säkerhetsskydd
och med inriktning mot näringslivets behov.
Under hösten 1993 påbörjade en arbetsgrupp inom LTH
en utredning om innehåll och uppläggning av en sådan
utbildning. Samma arbetsgrupp utreder också
förutsättningarna att vid Lunds universitet etablera någon
form av forskningsinstitut eller forskningscentrum.
Kombinerat med en forskarskola skall det tänkta
forskningsinstitutet fungera som forskningsöverbyggnad till
den planerade civilingenjörsutbildningen. Arbetsgruppen
avser inge en preliminär rapport under mars 1994.
Det tänkta institutets verksamhet bör omfatta generellt
interdisciplinär och tvärsektoriell forskning rörande risk
och riskhantering inom områdena säkerhet, hälsa och miljö
på både samhälls- och företagsnivå. Forskningen bör
allmänt inriktas på studiet av olika åtgärdsstrategier och
beslutsmodeller för att åstadkomma en riskreducering och
speciellt koncentreras på användning av kvantitativ
riskanalys och riskbedömning i dessa studier.
Basen för ett rationellt beslutsfattande måste, förutom
tekniska och ekonomiska aspekter, även omfatta de
politiska, juridiska och administrativa konsekvenserna.
Forskning rörande dessa bedömningsgrunder inom
riskhanteringen måste därför bli tunga insatsområden för
det planerade institutet.
Forskningsinstitutets planerade arbetsområde är, som
har betonats, relativt heltäckande; dvs. avsett att omfatta
risker med hänsyn till säkerhet, hälsa och miljö. I
fortsättningen begränsas synpunkterna till att omfatta risker
med anknytning till teknologiska system (exempelvis
processanläggningar) och till risker allmänt inom
räddningstjänstens arbetsområden.
Bakgrund till nya krav om användning av kvalificerad
riskanalys
Bakom de nya kraven på en kvalificerad riskanalys för
olika typer av anläggningar ligger en rad faktorer:
-- Statens haverikommission har i flera utredningar av
inträffade stora olyckor de senaste åren påpekat att
genomförda riskanalyser hade kunnat leda till att antingen
olyckan (storbranden) förhindrats eller konsekvenserna
mildrats.
-- Olycksfallskostnader för områdena arbetsolyckor,
brand och miljö uppskattas ligga i intervallet 6,3--17,2
miljarder kronor för år 1991.
-- Industriföreträdare har i flera år påpekat att
otillräckliga kunskaper om riskhantering lett till felaktiga
planeringslösningar eller åtgärder. Exempel:
-- Säkerhetsavstånd på båda sidor av väg eller järnväg
för transport av farligt gods i tät bebyggelse varierar i
kommunerna från 25 till 250 meter. Bedömningen av
sannolikheter för en olycka ses mycket sällan (aldrig?).
-- En utredning om risker i samband med transport av
farligt gods på Norra Älvstranden i Göteborg ledde till
bristfälliga slutsatser på grund av okvalificerad bedömning.
Än allvarligare är att denna bedömning utan analys
överflyttas till motsvarande planeringsproblem i andra delar
av landet.
Riskforskningens ställning i Sverige
Sverige måste betecknas som mindre utvecklat vad gäller
riskforskning. Detta gäller inte minst vid en jämförelse med
övriga nordiska länder. Gruppen ''Safety and Risk
Analysis'' vid Statens tekniska forskningscentral (VTT) i
Finland sysselsätter ca 15 forskare. Avdelningen för
systemanalys vid Risö forskningscenter, Danmark med ca
50 anställda, har forskningsgrupper för riskanalys och
kognitiv forskning som båda sysslar med riskhantering och
Norge har en lång tradition av forskning på riskområdet
(SINTEF:s avdelning för Sikkerhet och Politelighet har ca
30 anställda). Samtliga nu nämnda forskningsgrupper är
koncentrerade på området industriell säkerhet och saknar
motsvarighet i Sverige.
Bland riskhanterande myndigheter är inslaget av FoU
högst varierande. Det kan konstateras att kvalificerad
riskanalys och riskbedömning ofta saknas och att ansvaret
är fragmenterat. Samtidigt är som ovan konstaterats
potentialen för riskreducering mycket stor. En ökad
forskning borde därför vara av strategisk betydelse för
välfärdsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten.
Riskforskning i Lund
Ett institut eller en centrumbildning för riskforskning
måste lokaliseras till en aktiv forsknings- och
utbildningsmiljö med stor bredd. Lund/Malmö-området
erbjuder sannolikt de bästa förutsättningarna i Sverige i
detta avseende. Här skall några grundläggande
förhållanden framhållas:
-- De samlade resurserna inom Lunds universitet/Lunds
tekniska högskola representerar ett mycket brett spektrum
av kunskap, kompetens och erfarenhet som ej överträffas
någon annanstans i Sverige. Här finns den kreativa
forskningsmiljö med den kritiska massa av kompletterande
tvärsektoriell och gränsöverskridande forskning som är
nödvändig.
-- Forskning och utbildning hör samman. Redan nu
erbjuder LTH unika möjligheter för en integration
utbildning/forskning på området. Vid LTH finns landets
hittills enda utbildning inom området --
brandingenjörsutbildningen. En planerad
civilingenjörsutbildning med inriktning mot riskanalys och
riskhantering blir ett naturligt komplement till ett
forskningsinstitut inom området.
-- Den omfattande och inom flera fält banbrytande
brandforskning, som bedrivits vid Lunds universitet under
ca 25 år, utgör en utomordentligt väl lämpad bas för en
nationellt profilskapande forskningsutbyggnad inom
området risk- och räddningstjänstteknik. En indikation på
forskningskompetensen och -relevansen erbjuder
planeringsanslaget från NUTEK. Detta verk inbjöd under
hösten 1993 forskningsinstitutioner vid högskolor och
universitet att söka planeringsanslag för nationella
kompetenscentra. Institutionen för brandteknik vid Lunds
tekniska högskola ansökte i samarbete med
Brandlaboratoriet vid Statens provnings- och
forskningsinstitut i Borås om planeringsanslag för ett
Brandtekniskt kompetenscentrum. Totalt inkom till
NUTEK 326 ansökningar varav 61 valdes ut och gavs
planeringsmedel. Ansökan från Brandteknik tillhör denna
senare kategori.
Till detta kommer en rad andra faktorer, bl.a.:
-- Vid räddningsskolan i Revinge finns en ettårig
påbyggnadsutbildning med inriktning på kommunal
räddningstjänst.
-- Kulturgeografiska institutionen genomför på uppdrag
av ÖCB utbildningen ''Civil beredskap i ett föränderligt
samhälle''. Utbildningen är till stor del inriktad på
samhällets sårbarhet och risker och omfattar totalt 15
högskolepoäng.
-- Närheten till Danmark och övriga Europa. Redan nu
samarbetar institutionen för brandteknik med Risö
Riskcenter inom forskningsprojekt tillhörande EG
''Environment''. I projektform sker också ett internationellt
samarbete med en rad forskningsinstitutioner. En
fördjupning och utvidgning av detta samarbete ter sig
naturligt, speciellt då med danska forskningsinstitutioner.
Vid diskussioner under december 1993 mellan
företrädare för styrgruppen för Riskcentrum i Karlstad och
LTH behandlades frågan om ett framtida samarbete. Det
konstaterades att förutsättningarna för ett sådant samarbete
förelåg. Överläggningar om former och närmare inriktning
pågår.
Den till mars 1994 aviserade utredningsrapporten
kommer att ge en analys av ovan nämnda omständighet och
förutsättningar och med största sannolikhet rekommendera
etablerandet av ett riskforskningsinstitut i Lund. Det är av
vikt att Hot- och riskutredningen i sin vidare behandling
beaktar ovan anförda förhållanden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av ett nationellt
riskforskningsinstitut vid Lunds universitet baserat på
befintliga och kommande resurser vid Lunds tekniska
högskola/Lunds universitet och i Karlstad.
Stockholm den 25 januari 1994
Karin Wegestål (s)
Bengt Silfverstrand (s)
Kurt Ove Johansson (s)