I motionen föreslås att en marinstation för
miljöberedskap inrättas, och att denna placeras i
Uddevalla--Lysekilsregionen. Syftet med stationen är att
samla resurser, utrustning och kunskap för snabb insats vid
miljöolyckor i marin miljö, oljeläckage etc.
Bakgrund
De marina miljöhoten blir allt större. Miljöproblemen
till havs känner inte några nationsgränser. Utsläpp och
läckage från trafik, industri och jordbruk försämrar den
ekologiska balansen i haven. Svarta rubriker om
fartygskatastrofer med gigantiska utsläpp av olja till havs
blir tyvärr allt vanligare.
För att trygga en uthållig ekologisk balans i haven
fordras forskning och miljöinsatser under lång tid. Det
behövs också snabba insatser mot akuta problem, t.ex. vid
oljeutsläpp. För att det skall vara möjligt att möta plötsliga
miljöhot och olyckor fordras att rätt utrustning snabbt kan
komma på plats, och att utrustningen kan hanteras av
välutbildad personal. Det behövs forskning och
produktutveckling för att utveckla mer effektiva metoder
för miljö- och oljesanering till havs och vid stränder.
Internationella avtal -- riksdagen m.m.
Riksdagen beslöt 1993 att godkänna konventioner om
skydd för den marina miljön i Östersjöområdet och
Nordostatlanten. De åtgärder som skall vidtas med
anledning av konventionerna ligger i linje med de krav som
ryms i handlingsprogrammet för Riokonferensens Agenda
21 för havsområdet. Riksdagen har bl.a. som en följd av
konventionerna beslutat att utvidga den s.k.
dumpningslagen till att omfatta förbränning av avfall till
havs.
Riksdagens jordbruksutskott arbetar efter en selektiv
arbetsmetod som skall ge utskottet möjlighet till en
fördjupad behandling av vissa ämnesområden. Utskottet
har också i november 1992 enligt särskild planering
behandlat frågor om vattenvård m.m.
Utifrån riksdagens miljöpolitiska beslut 1991 har bl.a.
Statens naturvårdsverk arbetat fram ett aktionsprogram,
Miljö -93. Regeringen har dessutom gett verket i uppdrag
att utarbeta ett program för den samlade
miljöövervakningen.
Förslaget om en marinstation för miljöberedskap ligger
i linje med ovanstående utveckling och beslut. Då förslaget
inte tidigare prövats i sak av riksdagen talar detta för att
jordbruksutskottet inte bereder motionen på ett förenklat
sätt.
En fast marinstation för miljöberedskap
I Sverige finns ett högt tekniskt kunnande på
miljöområdet. Det gäller inte minst på det marintekniska
området. En viss samordning av marin forskning och
miljökontroll sker genom de tre marina centrumen i
Stockholm, Umeå och Göteborg.
Sveriges beredskap för akuta katastrofer har förbättrats
genom insatser bl.a. av Räddningsverket främst i Karlstad.
Resurserna på det marina miljöområdet är dock fortfarande
splittrade och utspridda på ett flertal olika institutioner. Det
finns därför skäl att bygga upp en fast marinstation med
kapacitet och kunskap som snabbt kan sättas in mot olyckor
till havs, oljeläckage etc. Den mycket svåra katastrofen med
brand på en passagerarfärja, där Lysekils kommun fick ta
på sig en stor del av hjälparbetet, belyser behovet av en
sådan marin miljöstation.
Vid en marin miljöstation kan utrustning lagras,
personal utbildas och viss produktutveckling äga rum.
Resurser från räddningsverk och kustbevakning och andra
samhällsinstitutioner skulle kunna samordnas med
intressenter från näringsliv med kompetens vad gäller marin
miljösanering. Lämpligen borde detta kunna ske t.ex. i
stiftelse- eller bolagsform, där olika intressenter bidrar med
kapital och kompetens.
En fast station för marin katastrofberedskap och
sanering borde också fungera som bas för insatser i
internationella sammanhang. En station som snabbt skulle
kunna bidra med resurser och kunnande för att möta
miljökatastrofer i alla världshav och större insjöar.
En marin miljöstation borde vidare kunna fungera som
utbildningsanstalt, kurser i t.ex. oljebekämpning, delvis för
svensk personal, men också utbildning för personal från
andra länder. Stationen kan dessutom utgöra en bas för att
sälja utrustning och konsulttjänster när det gäller marin
miljösanering. Viktiga och delvis nya ''marknader'' för
sådana satsningar är Östeuropa och stater i Tredje världen.
Lokalisering till Uddevalla--Lysekil
En lämplig lokalisering för en marin miljöstation är
Uddevalla--Lysekils kommuner.
Bohusläns kustband är ett område som kan drabbas
mycket svårt av ev. olyckor från t.ex. tankertonnage.
Nordsjön och Skagerrak/Kattegatt är områden med en
mycket hög trafikintensitet när det gäller miljöfarliga
transporter. I Nordsjön utvinns olja, med de risker detta
medför. Nordsjön och Skagerrak/Kattegatt är tämligen
grunda hav och mycket känsliga och viktiga för fisket.
I Uddevalla--Lysekils-regionen finns kompetens kring
havsforskning och företag med inriktning på marinteknik
och marinmiljö. I Uddevalla finns f.d. Uddevallavarvets
dockanläggning, som kan utnyttjas som ''demonstrations-
och övningsbassäng''. I Lysekil finns Kristinebergs
marinbiologiska station, fiskerilaboratoriet, samt
satsningen på ''Havets hus''.
En viss samordning för marina frågor finns i form av
stiftelsen ''Västerhavet'', en stiftelse bildad av
länsstyrelserna i Halland, Göteborgs och Bohus län,
Västsvenska handelskammaren, Göteborgs universitet och
Chalmers tekniska högskola. Ett samarbete som nu
utvecklas genom satsningen ''Marint nav'', ett samarbete
mellan stiftelsen och Västsvenska handelskammaren.
En samverkan mellan institutioner, som NUTEK,
SIDA, Kustbevakningen och Räddningsverket, liksom
Göteborgs marina centrum, och ovan nämnda Marina nav,
borde utgöra grund för att skapa en marin miljöstation vid
Västerhavet. En station lokaliserad till Uddevalla--
Lysekilsregionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av en fast marin
miljöstation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lokalisera en fast marin
miljöstation till Uddevalla--Lysekilsregionen.