Motion till riksdagen
1993/94:Fö329
av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c)

Värnpliktigas situation


Det svenska försvaret bygger på allmän värnplikt och att
hela svenska folket engageras. Vi anser att denna grund i
det svenska försvarssystemet är mycket viktig att bevara.
Nu, i tider då ekonomin sätter hinder för att genomföra allt
det som ur olika synpunkter vore önskvärt, är det lätt att
förmånerna för de värnpliktiga släpar efter.
Den ekonomiska situationen leder till nedskärningar och
nedläggningar av förband. Men försvarets olika delar
förstärks i tekniskt avseende och det är mycket viktigt.
Enligt vår uppfattning är det ännu viktigare att värna om
människorna i försvaret, både de som är anställda och de
som finns där under sin värnplikt. Nu har situationen
förändrats något därför att så många av olika anledningar
slipper göra värnplikten. Det är då viktigt att skapa bra
förutsättningar för de ungdomar som gör sin värnplikt, både
ekonomiskt och socialt. Ibland blir regler, som den
värnpliktige drabbas av i olika sammanhang, till nackdel för
dem i deras civila liv i samhället. Vi tar här upp några
sådana frågor som är viktiga att lösa för att ge dem som gör
sin värnplikt en rättvis behandling.
Utryckningsbidraget
När värnpliktiga och vapenfria rycker ut, efter att ha
genomgått sin grundutbildning, har de rätt till ett bidrag på
3.000 kronor. Syftet med detta bidrag är att den värnpliktige
skall klara sig ekonomiskt tills han får sin första lön, det vill
säga i en månad. Det är en bra utgångspunkt, men tyvärr
fungerar det inte riktigt så i verkligheten. Det dröjer oftast
två månader till den första löneutbetalningen. I årets
budgetproposition höjs utryckningsbidraget till 4.000
kronor. Detta ser vi som en första etapp för att ge det en
mer realistisk nivå. Därför föreslår vi att
utryckningsbidraget fördubblas till 6.000. Denna höjning
skall finansieras inom den ram som finns för det militära
försvaret.
Kontant arbetslöshetsstöd, KAS
Värnpliktstjänstgöringen är en plikt som är lagstadgad.
Därför kan man inte välja om man vill göra den eller inte.
Många värnpliktiga, som blir arbetslösa efter sin värnplikt,
drabbas hårt eftersom han då inte får någon
arbetslöshetsersättning. För att få KAS måste man ha
arbetat i minst fem månader. Värnplikten räknas bara som
två månader. Detta är inte bra. Den värnpliktige drabbas
orättvist. Värnpliktstjänstgöringen borde jämställas med
förvärvsarbete under den tid värnplikten varar.
Studieplatsgaranti
Utbildningen är en viktig del i en människas möjligheter
att skapa sig en bra och trygg framtid både för sig själv och
sin familj. Det är nu svårt att komma in vid högskolor och
universitet. Det är ofta flera förstagångssökande på varje
studieplats. För ungdomar som gör sin värnplikt, kan
värnpliktstjänstgöringen skapa problem. Den som på grund
av sin värnpliktstjänstgöring missar att komma in vid
universitet eller högskola bör inför nästa intagning
garanteras en studieplats.
Det finns ett förslag till hur detta ska kunna gå till. Ett
sådant förslag kan man finna i det remissvar som Lunds
universitet gjorde med anledning av betänkandet (SOU
1992:139) Totalförsvarsplikt samt i delbetänkandet (SOU
1993:36) Lag om totalförsvarsplikt. Förslaget innebär att
man redan vid sökandet till universitet eller högskola skall
ange att man kommer att rycka in. Man plockas då ut ur
ansökningsförfarandet och när den andra intagningen är
gjord, kontrolleras det om man hade kommit in. Om så är
fallet garanteras man en plats till samma utbildning nästa år.
Räntebefrielse på studielån under värnplikten
Värnpliktiga som har studielån får dessa lån uppräknade
med räntan även under den tid då man genomför sin
grundutbildning. Under denna tid har en värnpliktig svårt
att göra de avbetalningar av sin studieskuld som man skall
göra. Till dessa återbetalningar kan man få anstånd men
den räntekostnad som lånet innebär läggs då till
skuldbeloppet. Eftersom värnplikten är en plikt, som man
inte kan välja bort, borde studielånen vara räntebefriade
under värnpliktstiden.
De förändringar vi här angett bör så snart som möjligt
genomföras. När det gäller utryckningsbidraget bör den av
oss föreslagna höjningen genomföras i nästa
budgetproposition. När det gäller reglerna för KAS,
studielån och studieplatser bör regeringen ges
bemyndigande att så snart det går ändra regelsystemet på
det sätt som redovisas i motionen.
Översyn av värnpliktigas ekonomiska situation
För fem års sedan, 1988, genomförde överbefälhavaren
tillsammans med Statistiska centralbyrån på uppdrag av
riksdagen en översyn av de värnpliktigas ekonomiska och
sociala situation. Fem år är en lång tid och mycket
förändras. En viktig förändring är att det är så mycket färre
som nu gör någon grundutbildning. Vissa andra regler i de
värnpliktigas förhållanden och förmåner har också ändrats,
vilket kan ha haft betydelse för de värnpliktigas sociala och
ekonomiska situation.
De förändrade förhållanden som uppstått borde vara
motiv för att så snart som möjligt göra en uppdatering av de
värnpliktigas sociala och ekonomiska situation samt
utarbeta förslag till de förändringar som är befogade.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att höja utryckningsbidraget för
värnpliktiga och vapenfria till 6
000 kr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändrade regler för kontant
arbetslöshetsstöd, studielån och garanti till studieplatser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny utredning om de
värnpliktigas sociala och ekonomiska situation.

Stockholm den 24 januari 1994

Lennart Brunander (c)

Kjell Ericsson (c)