Regeringen bör närmare utreda förutsättningarna för en
uppdelning av statsbudgeten i en kapital- och en driftsbilaga
för att utöka det politiska handlingsutrymmet att kunna
avreglera och förenkla bl.a. på bostadspolitikens område.
Till skillnad från budgetuppbyggnaden i såväl landsting,
kommuner som företag är statsbudgeten inte uppdelad i en
kapitalbudget och en driftbudget. Långsiktiga
kapitalinvesteringar blandas med direkta driftskostnader.
Utöver att det gör budgeten svåröverskådlig innebär det
onödiga låsningar i det politiska handlingsutrymmet.
Minskat handlingsutrymme
Den nuvarande budgetuppbyggnaden motverkar
möjligheterna att t.ex. lägga bostadssubventionerna i form
av räntebidrag utanför statsbudgeten och samtidigt avskaffa
fastighetsskatten. I statens transfereringar som bär upp våra
välfärdssystem är det ofta en fråga om att omfördela
kostnader över tiden. Så är det t.ex. med pensionssystemet,
där en inbetalning sker under den förvärvsaktiva tiden och
som sedan betalas tillbaka vid pensionsålderns inträde. I
detta fall används ett poäng- och fondsystem som hjälp för
kostnadsomfördelning över tiden.
I utbildningssystemet kostar samhällets insatser för
individens utveckling mycket i ett tidigt skede som sedan
betalas tillbaka på skattsedeln under en aktiv löneperiod. I
detta exempel regleras den skillnad i kostnad över tiden
som varje individ utgör för statskassan direkt över den
löpande statsbudgeten.
Självfinansierad bofond
Bostadssektorn är också en del av välfärdssystemet. För
att det skall vara möjligt för hushåll med låga inkomster att
bo också i dyrare nyproducerade hus sker i dag en
omfördelning av kostnader över tiden i varje hus. Nya hus
subventioneras med räntebidrag, medan staten tar in en
fastighetsskatt när husen blir äldre och kapitalkostnaderna
inte längre är så höga. Genom att denna kostnadsfördelning
över tiden direkt regleras över statsbudgeten tvingas
riksdag och regering ofta till ändringar som innebär
problem både för den enskilde boende och för
statsfinanserna.
En uppdelning i statsbudgeten i en kapital- och en
driftbudget öppnar möjligheten att ''öronmärka''
uttaxerade medel. Därmed skulle ett system med en
självfinansierad bofond inom eller utom statsbudgeten
kunna prövas. Bofondens räntebidragsmedel skulle då
kunna finansieras av en boavgift på äldre hus som därmed
ersätter fastighetsskatten. Därmed skulle också det rimliga
kravet lättare kunna uppfyllas att bostadssektorn i stort sett
bär sina egna kostnader.
En uppdelning av statsbudgeten som här förordas skulle
också förenkla redovisningen och uppfattningen om
långsiktiga investeringar och de direktfinansierade
driftsutgifterna även om inte det långsiktiga
investeringsutrymmet förändras. Investeringens
angelägenhet utifrån ett avkastningskrav blir också lättare
att utläsa och bedöma.
Regeringen bör därför i det fortsatta arbetet med de
budgettekniska frågorna beakta vad som ovan anförts.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en uppdelning av statsbudgeten
i en kapitalbudget och en driftbudget för att utöka det
politiska handlingsutrymmet att avreglera och förenkla
bl.a. på bostadspolitikens område.