med anledning av prop. 1993/94:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m. (kompletteringsproposition)
Den grundläggande syn på skattepolitiken och på
behovet av åtgärder inom skattepolitikens område som vi
redovisade i vår motion 1993/94:Sk353 ligger fast. Det
innebär att vi föreslår en rad förändringar i syfte att öka
rättvisan och att förbättra förutsättningarna för tillväxt.
Denna syn bör enligt vår mening läggas till grund för
skattepolitiken.
I denna motion lägger vi fram de yrkanden om beslut på
skatteområdet som har betydelse för det budgetalternativ
som Socialdemokraterna idag lägger fram förslag om. För
mer utförliga motiveringar m.m. hänvisar vi till vad vi
anfört i motion 1993/94:Sk353 samt i motion 1993/94:Sk51.
Grundavdraget vid kommunal beskattning
I syfte att stimulera den inhemska efterfrågan föreslog vi
i vår motion i januari att grundavdraget vid taxeringen för
kommunal beskattning skulle vara 32 procent även vid 1995
års taxering. Vi förutsatte då att ett sådant beslut skulle få
genomslag i preliminärskatteavdragen redan under våren
1994 och således också påverka den privata konsumtionen.
Genom att den borgerliga majoriteten avvisade detta
yrkande förhindrades i praktiken denna skattesänkning. Av
tekniska skäl är det olämpligt att lägga ut en sådan höjning
av grundavdraget enbart under en mindre del av året.
Statlig inkomstbeskattning
Vi föreslår liksom i januari en särskild värnskatt som
skall tas ut till dess att Arbetsmarknadsfondens inkomster
och utgifter är i balans. Vi föreslår således att den statliga
skatten höjs till 25 procent fr.o.m. nästa år. Samtidigt skall
grundavdraget vid den statliga beskattningen återinföras.
Vårt förslag innebär att den högre statsskatten betalas på
inkomster från ca 200 000 kr/år. Genom att grundavdraget
införs neutraliseras emellertid skattehöjningen i
mellanskikten så att skatten endast höjs för inkomster över
ca 250 000 kr/år.
Den genomsnittliga kommunalskatten är f.n. 51
procent. Till detta kommer de egenavgifter som den
borgerliga regeringen har drivit igenom så att den högsta
marginalskatten idag är 54 procent. Vårt förslag innebär att
den högsta marginalskatten tillfälligt blir 59 procent.
Skattereformen 1991 syftade till att minska antalet
personer som betalar statlig inkomstskatt. Under den
borgerliga regeringsperioden har antalet åter ökat kraftigt.
Genom att riva upp den borgerliga regeringens alternativ
till värnskatten -- avskaffandet av grundavdraget -- så
minskar vi samtidigt antalet skattebetalare med en
marginalskatt på denna nivå. Vi beräknar att ca 15 procent
av löntagarna får en sänkt skatt till följd av vårt förslag,
medan ca 11 procent -- de som har de högsta inkomsterna --
får en höjd skatt.
Kapitalinkomster
Vi föreslår liksom i januari en återgång till en likformig
beskattning av hushållens kapitalinkomster. Vi föreslår
därför att en rad olika regler skall ersättas av en enhetlig 30-
procentig beskattning.
I 1991 års skattereform ingick en lägre beskattning av
fonderat pensionskapital än av annat sparande. Vi föreslår
därför liksom i januari att avkastningsskatten på
pensionsförsäkringskapital sätts till 15 procent.
I januari föreslog vi att ett antal ändringar skulle träda i
kraft den 1 april. Detta datum har nu passerats, och det rör
sig om åtgärder som inte kan ha retroaktiv verkan. Vi
föreslår därför att dessa ändringar skall träda i kraft den 1
juli 1994.
Förmögenhetsskatt
Vi föreslår liksom i januari att beslutet om att avskaffa
förmögenhetsskatten skall återtas, och att den framtida
utformningen av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten skall
ses över.
Kvittningsrätt
Vi föreslår liksom i januari att rätten att kvitta förluster
av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst åter skall
avskaffas. Vi har i motion 1993/94:Sk51 yrkat avslag på
regeringens förslag att utvidga kvittningsrätten.
Fåmansbolag
Vi har i motion 1993/94:Sk51 yrkat avslag på regeringens
förslag att införa en lönesummeregel vid beräkningen av
utrymmet för kapitalbeskattad inkomst i fåmansföretag.
SURV-avsättningar
Vi föreslår liksom i januari att hela det belopp som
återförs från skatteutjämningsreserv skall
inkomstbeskattas.
Annell-avdrag
Vi föreslår att aktiebolag skall få göra avdrag på
nyemissioner som görs efter den 1 juli 1994 på samma
villkor som tidigare (s.k. Annell-avdrag).
Bolagsskatt
Vi föreslår liksom i januari att bolagsskattesatsen sätts
till 30 procent fr.o.m. inkomståret 1995.
Under den borgerliga regeringsperioden har
skatteuttaget ökat så att bolagen nu får betala sammanlagt
4 miljarder kronor mer i skatt (varaktig helårseffekt). Vi
anser att skatteuttaget åter bör sänkas till 1991 års nivå. På
kort sikt vill vi styra denna skattelättnad till företag som
investerar och expanderar. Den mer långsiktiga
utformningen av bolagsskatten bör bli föremål för fortsatta
överväganden.
Direktavskrivningar
Vi föreslår liksom i januari att en möjlighet till tillfälliga
direktavskrivningar införs. Företagen skall under det första
året få skriva av 70 procent av investeringar i maskiner och
andra inventarier som görs under perioden 1 juli 1994 till 30
juni 1995. Rätten till direktavskrivning med 70 procent bör
begränsas på samma sätt som i 1980/81 års lagstiftning om
särskilt investeringsavdrag.
Radio- och TV-reklam
Vi föreslår liksom i januari att reklamskatt också skall
tas ut av radio- och TV-sänd reklam.
Höjda miljöavgifter
I vår motion i januari förordade vi en fortsatt
användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Det
första steget togs i samband med 1991 års skattereform. Vi
framhöll samtidigt att en omläggning i riktning mot ökad
användning av miljöskatter måste ske gradvis, vara
kostnadseffektiv och kunna förenas med både
fördelningspolitiska och andra politiska mål. Vi lägger nu
fram tre förslag på detta område.
Ändrad dieseloljeskatt
I proposition 1993/94:234 föreslår regeringen att
reglerna om skattelättnader för oljor i miljöklasserna 1 och
2 flyttas över till den särskilda dieseloljeskatten. Vi har
godtagit förslaget.
Dieselskatten för fordon i den lägsta skatteklassen blir
därmed så låg att den ligger ganska exakt på EU:s
miniminivå. Skillnaden mellan skatten på vanlig och på
miljöklassad diesel är också större än vad som erfordras för
att uppnå den önskade styreffekten. Vi föreslår därför en
mindre höjning av skatten på miljöklassad diesel med
motsvarande tio öre per liter.
Regeringens förslag innebär att någon skattelättnad inte
längre utgår i samband med eldning av miljöklassad olja.
Miljöeffekterna har bedömts som marginella vad gäller
kolväteutsläppen. Samtidigt vet vi att kolväteutsläppen från
enskild vedeldning är stora. Dessa kan sänkas betydligt
genom bättre teknik och eldning med ackumulatorer. För
att tydligt markera att den borttagna skattedifferentieringen
på villaolja inte skall ge en negativ miljöeffekt föreslår vi
socialdemokrater i vårt investeringsprogram subventioner
för investeringar i ackumulatorer och miljögodkända
vedpannor.
Miljöskatt för naturgrus och höjd täktavgift
I vissa kommuner kommer naturgruset att ta slut inom
några år om uttagen fortsätter i dagens takt. Även längs
Norrlandskusten är tillgångarna på upphällningen. Det är
därför angeläget med en bättre hushållning av naturgrus
genom en övergång till ökad användning av krossmassor.
Idag finns en mindre täktavgift som finansierar
tillståndsgivning och tillsyn. Naturvårdsverket har föreslagit
att denna skall ersättas av en miljöskatt på naturgrus och en
höjd täktavgift. Den föreslagna skattenivån är 4,50 kr/ton
för naturgrus samt 0,05 kr/ton för kalksten och 0,50 kr/ton
för övrigt material.
Vi föreslår att miljöskatter införs och täktavgiften
ändras i huvudsaklig överensstämmelse med
Naturvårdsverkets förslag. Det bör ankomma på regeringen
att utfärda närmare anvisningar om täktavgiftens
tillämpning. Regeringen bör i detta sammanhang pröva
Naturvårdsverkets behov av ökade medel för forskning och
bidrag till grushållningsplaner.
Miljöskatt på handelsgödsel
De avgifter som tidigare tagits ut på användningen av
handelsgödsel har medverkat till en minskad och mer
rationell användning av handelsgödsel. Genom att
prisregleringsavgiften tagits bort har det samlade
avgiftsuttaget minskat. Prisregleringsavgiften har haft
samma effekt som en miljöskatt, och vi anser att det finns
skäl att hålla fast vid den tidigare avgiftsnivån. Den faktiska
sänkning som genomförts ger fel signal till jordbruket.
Parallellt med detta bör arbetet med att minimera
kadmiuminnehållet i handelsgödsel intensifieras.
Vi föreslår därför att miljöskatterna på kväve och fosfor
i handelsgödsel höjs så att den tidigare sammantagna
avgiftsnivån i huvudsak bibehålls, d.v.s. att avgifterna sätts
till 2 kr/kg kväve och 2 kr/kg fosfor, samt att en
kadmiumavgift på 30 kr/g kadmium per ton fosfor införs.
Statsfinansiella konsekvenser av våra förslag
Den sammanlagda effekten av vårt politiska alternativ
redovisar vi socialdemokrater i vår ekonomisk-politiska
motion. I tabellen nedan redovisas den uppskattade
budgeteffekten under 1994/95 av de föreslagna
skatteförändringarna.
Budgeteffekt
1994/95
Miljoner kr
Föreslagna budgetförstärkningar:
Ändrad statsskatt
+ 1,0
Enhetlig kapitalbeskattning
+ 5,0
Bevarad förmögenhetsskatt
+ 0,5
Skatt på alla SURV-återföringar
+ 1,4
Oförändrad skatt i fåmansbolag
+ 0,2
Breddad reklamskatt
+ 0,1
Höjd dieseloljeskatt
+ 0,1
Miljöskatt m.m. för grustäkt
+ 0,3
Miljöskatt för handelsgödsel
+ 0,4 + 9,0
Föreslagna budgetförsvagningar:
1. att riksdagen beslutar att grundavdrag skall få göras
vid taxeringen till statlig inkomstskatt fr.o.m. 1996 års
taxering,
2. att riksdagen beslutar att den statliga inkomstskatten
fr.o.m. den 1 januari 1995 höjs till 25 % på inkomster över
den s.k. brytpunkten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att höjningen av statsskatten
skall användas för att finansiera kostnaderna för
arbetslösheten och att den skall kvarstå till dess att
Arbetsmarknadsfondens inkomster och utgifter är i balans,
4. att riksdagen beslutar att skatten på fysiska personers
och dödsbons kapitalinkomster skall vara 30 % även efter
den 1 januari 1995,
5. att riksdagen beslutar att skatten på realisationsvinster
på aktier och andra finansiella instrument som beskattas
enligt aktievinstreglerna skall vara 30 % fr.o.m. den 1 juli
1994,
6. att riksdagen beslutar att avkastningsskatten skall vara
15 % för pensionssparande och 30 % för kapitalförsäkringar
och värdepappersfonder fr.o.m. den 1 juli 1994,
7. att riksdagen beslutar att mottagen utdelning på aktier
eller aktieliknande papper skall beskattas som
kapitalinkomst fr.o.m. den 1 juli 1994,
8. att riksdagen beslutar att de olika reduceringsreglerna
vid beräkning av skattepliktig reavinst på aktier och andra
finansiella instrument som beskattas enligt
aktievinstreglerna avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1994,
9. att riksdagen beslutar att nuvarande lagregler om
förmögenhetsskatt skall fortsätta att gälla även efter den 1
januari 1995,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny
lag om förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt i enlighet med
vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att möjligheten att kvitta
underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst
skall avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1995,
12. att riksdagen beslutar att återförda SURV-medel
skall beskattas i sin helhet fr.o.m. 1995 års taxering,
13. att riksdagen beslutar att aktiebolag har rätt till
avdrag enligt tidigare regler för utdelning på nyemissioner
som görs efter den 1 juli 1994,
14. att riksdagen beslutar att bolagsskatten skall vara 30
% fr.o.m. den 1 januari 1995,
15. att riksdagen beslutar att företag inom industrin och
övrigt näringsliv under tiden den 1 juli 1994 t.o.m. den 30
juni 1995 skattemässigt får utnyttja ett
värdeminskningsavdrag som motsvarar 70 % av
anskaffningskostnaden för inköp av vissa maskiner och
inventarier,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
reklamskatt på TV- och radiosänd reklam,
17. att riksdagen beslutar att dieseloljeskatten för
oljeprodukter tillhöriga miljöklass 1 skall vara 843 kr/m3
fr.o.m. den 1 juli 1994,
18. att riksdagen beslutar att miljöskatt och täktavgift för
naturgrus skall införas i huvudsaklig överensstämmelse med
Naturvårdsverkets förslag fr.o.m. den 1 juli 1994,
19. att riksdagen beslutar att höja miljöskatterna för
kväve och fosfor i handelsgödsel fr.o.m. den 1 juli 1994 så
att det sammantagna avgiftsuttaget når upp till den tidigare
nivån,
20. att riksdagen beslutar att införa en miljöskatt på 30
kr/g kadmium per ton fosfor i handelsgödsel fr.o.m. den 1
juli 1994.
Stockholm den 10 maj 1994
Lars Hedfors (s)
Bo Forslund (s)
Kjell Nordström (s)
Anita Johansson (s)
Bruno Poromaa (s)
Gunnar Nilsson (s)
Sverre Palm (s)
Karl Hagström (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Roland Sundgren (s)
Sten-Ove Sundström (s)
Kaj Larsson (s)
Inger Lundberg (s)
Martin Nilsson (s)