Enligt Nyd:s grundsyn skall staten endast bedriva sådan
verksamhet som är absolut nödvändig. Antalet verk och
myndigheter måste kraftigt bantas genom nedläggning,
rationalisering och privatisering.
Offentliga sektorn är en hydra, som växt från 26 % av
BNP 1950 till 64 % 1992. 1,7 miljoner personer finns i dag
i offentlig förvaltning. Lägger man till denna siffra de s.k.
monopolsektorerna, dvs. livsmedels- och byggindustrin,
post, tele och bank, uppgår den totala siffran till 2,5
miljoner. I den konkurrensutsatta sektorn arbetar i dag
endast 2,1 miljoner personer. Det gäller att snarast vända
på dessa siffror.
Statliga sektorn
Totalt omfattar den statliga sektorn ett 40-tal aktiebolag,
sju affärsverk och sex finansinstitut, i vilka staten har ett
avgörande inflytande. Dessutom har dessa bolag i sin tur
cirka 450 dotterbolag. Den statliga sektorn sysselsatte
1991 260 000 personer.
Vår offentliga sektor störst i Europa
Speciellt oroande är att den svenska offentliga sektorn är
50 % större än OECD-genomsnittet medan den i mitten på
60-talet var i stort sett lika stor som i övriga OECD-länder.
Vad är orsaken till denna fantastiska expansion? Ett av
svaren är att 70-talets lågkonjunktur bekämpades med en
kraftig höjning av skatterna och en våldsam expansion av
den offentliga sektorn, något som gjordes för att öka
sysselsättningen, allt enligt den Keynesska skolan. Det var
ett sätt att dölja arbetslösheten.
Skatter och offentlig sektor
Generellt gäller att den offentliga sektorn måste
finansieras med skattemedel, vilket fört upp det svenska
skattetrycket till svindlande höjder. 1990 uppgick
skattekvoten till 54 % av BNP för att 1993 sjunka till 50 %.
Tar man hänsyn till att budgetunderskottet måste
finansieras ligger den svenska skattekvoten över 60 %
medan den genomsnittliga skattekvoten i EU uppgår till
40 %.
Det finns tre stora faromoment med en offentlig sektor.
Höga skatter skapar alltid skillnader mellan vad som är
privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamt. För
det andra har det visat sig omöjligt att bygga upp lika
effektiva prestations- och incitamentrelaterade system inom
den offentliga sektorn som inom den privata. Det har
slutligen visat sig omöjligt att avgränsa den offentliga
sektorn effektivt på grund av hänsynstagande till olika
särintressen, ofta med politiska undertoner.
Offentlig sektor vid slutet av 90-talet
Långtidsutredningen räknar med en ca 5 % årlig
sänkning av utgifterna 1994--1997. Skattekvoten kommer
att fortsätta att minska samtidigt som en hårdare
anknytning till EU kommer att vara
skattetryckutjämnande.
Detta räcker emellertid inte utan det gäller att med en
rad aggressiva åtgärder reducera den offentliga sektorn till
förmån för den privata.
Slopa alla monopol
Tillsätt en avvecklingskommission för att kritiskt
granska alla monopol, såväl statliga, kommunala och
kooperativa fackliga som privata. Kan ett monopol av olika
anledningar ej avvecklas undersökes möjligheterna till
hopslagning eller bantning.
Banta, rationalisera
Tillsätt samtidigt en rationaliseringskommission. Det
har visat sig svårt att få de offentliga monopolen att
rationalisera sig själva. Företagsledarna har i många fall
snarare utsetts på politiska meriter än på
företagsekonomiskt kunnande och ledarförmåga.
Fackföreningarna har med hjälp av LAS varit motståndare
till alla förändringar som betyder nedskärningar.
Styrelserna har i allmänhet varit politiskt tillsatta utan
erfarenheter från drift av företag.
VD och företagsledningarna måste styras hårt av
professionella styrelser. Det är i allmänhet avsevärt svårare
att kraftigt dra ned på ett företag än att bygga upp.
Linjeansvariga måste därför ha konkurrenskraftiga löner i
nivå med det privata näringslivet. Alla fallskärmsavtal
förbjuds.
Alla stora statliga och kommunala företag har en
rationaliseringspotential på minst 20 %. Detta betyder ett
bortfall i offentliga sektorn på 300 000 jobb, som i en
uppåtgående konjunkturcykel måste absorberas av den
privata sektorn.
Privatisera staten
Sälj ut all statlig egendom, fastigheter, bolag, som staten
inte behöver äga. Detta är en uppgift för
avvecklingskommissionen. De redan beslutade
utförsäljningarna beräknas minimum inbringa 20 miljarder,
som ger en välbehövlig minskning av budgetunderskottet.
Vid utförsäljning skall man eftersträva ett spritt ägande.
Nyd har länge drivit frågan om en folkaktie, dock utan att
få något större gensvar. Vi anser, att regeringen vid varje
privatiseringstillfälle måste redovisa, vad man försökt göra
för att realisera folkaktietanken. Det räcker därvid inte med
att man anser att de praktiska hanteringsfrågorna, bl.a. med
hänsyn till VPC blivit den övermäktig.
Dagsläge -- privatisering
Staten har aktivt verkat för att konkurrensutsätta statliga
myndigheter och bolag som en förutsättning för
privatisering. Enligt proposition 1991/92:69 avser
regeringen att privatisera 35 av i propositionen angivna
bolag. Till dags dato har endast ett fåtal företag
privatiserats. Det är nödvändigt att
privatiseringsprogrammet aktiveras. Tidpunkten är i dag
speciellt god med tanke på att Stockholmsbörsen ligger på
ett all time high.
Lägg ned landstingen
Hela detta byråkratiska och kostsamma system måste
avvecklas. Konkurrens måste in i sjukvården för att sänka
kostnaderna och höja kvaliteten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
inrättande av en statlig avvecklingskommission, för att i
enlighet med vad i motionen anförts föreslå regeringen i
första hand avveckling av statliga, kommunala,
kooperativa, fackliga samt privata monopol,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
inrättande av en statlig rationaliseringskommission för att i
enlighet med vad som anförts i motionen ta initiativ till och
ansvara för att rationaliseringarna vid större statliga bolag
och myndigheter bedrivs på ett rationellt och professionellt
sätt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den av regeringen tillsatta Privatiseringskommissionen
bör intensifiera sitt arbete med att privatisera de redan för
privatisering öronmärkta statliga företagen.1
Stockholm den 24 januari 1994
Ian Wachtmeister (nyd)
Simon Liliedahl (nyd)