Den borgerliga regeringen har genomfört omfattande
systemskiften på olika samhällsområden.
Exempel på detta är bland annat husläkarsystemet, som
medger rätt till ersättning per patient oavsett den enskildes
behov av läkarvård, fri etableringsrätt för specialister inom
sjukvården och därmed rätt för den enskilde att få sina
kostnader täckta av samhällsmedel, rätten till ersättning för
godkända privata skolor och skyldighet för kommunerna att
lämna bidrag till enskilda daghem.
Av tidningsuppgifter framgår att regeringen avser att gå
vidare på den inslagna vägen. Bland annat diskuteras rätt
till tandvårdspeng oavsett behovet hos den enskilde
patienten.
I flera kommuner görs därutöver försök med
pengsystem bland annat inom hemtjänsten.
Exempel kan också hämtas från andra
samhällsområden.
Systemförändringarna genomförs i ett läge med extremt
svåra påfrestningar på de offentliga finanserna. Det är
därför förvånansvärt att så litet av analys av de
samhällsekonomiska effekterna av dessa omfattande
systemförändringar genomförs.
Vi anser det nödvändigt att riksdagen ges ett underlag,
som belyser effekterna av de nya systemen:Vilka risker
för överkostnader i offentlig verksamhet finns när befintliga
daghem och skolor inte kan göra besparingar motsvarande
kostnaderna för nytillkommande enskild verksamhet?
Hur kan kommuners och landstings övergripande ansvar för
samhällsservicen förenas med en privat organisation som
från tid till annan kan förändra sin verksamhet utan ansvar
för helheten?Leder de nya systemen till ökad
konsumtion av offentlig service? Inom vilka områden?
Vilka risker finns för att behov, som tidigare tillgodosågs
genom ideella privata insatser, nu prissätts och leder till
kostnader för skattebetalarna?Hur upplevs
systemförändringarna av brukarna? Leder de till
förbättrade eller försämrade möjligheter att tillgodose de
behov de offentliga tjänsterna är avsedda för? Vilka
fördelningspolitiska konsekvenser har
systemförändringarna?Vilka är de samhällsekonomiska
konsekvenserna av personalförändringar inom offentlig
verksamhet? Finns det risk att
huvudmannaskapsförändringarna leder till fler
förtidspensioneringar och arbetslöshet hos äldre personal,
som tidigare kunnat erbjudas anställning till ålderspension,
om den anställde inte sökt och fått annat arbete på den
öppna arbetsmarknaden?Vilka är de skattemässiga
konsekvenserna av att en stor del, i stort sett helt
skattefinansierade uppgifter, nu förs från den offentliga
sektorn till den privata. Leder delvis annorlunda
skatteregler för enskilda företagare till, i förhållande till
anställda hos t.ex. kommuner, att samhället förlorar
skatteintäkter?
De frågor som tagits upp ovan kan säkert kompletteras
med andra som ytterligare skulle belysa de
samhällsekonomiska effekterna av det pågående
systemskiftet. Oavsett om vi från olika utgångspunkter kan
ha olika syn på värdet av vissa av de förändringar som nu
genomförs, borde det vara ett för alla partier gemensamt
intresse att konsekvenserna blir så tydligt belysta som
möjligt, också från snäva kostnads- och
effektivitetssynpunkter.
Vi anser det därför angeläget att regeringen tar initiativ
till forskning och utvärdering av effekterna av
systemförändringarna och ger berörda myndigheter i
uppdrag att genomföra en djupanalys av konsekvenserna
för de offentliga finanserna av de ''peng- och checksystem''
som nu genomförs över olika samhällsområden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om analys av effekterna av olika
''peng- och checksystem''.
Stockholm den 12 januari 1994
Inger Lundberg (s)
Håkan Strömberg (s)
Sture Ericson (s)