En av de största miljöfarorna i västvärlden är den ökande privatbilismen. Politikens uppgift måste vara att begränsa dess utsläpp. Flera olika modeller torde finnas. Att göra biltrafik dyrare i förhållande till kollektivtrafik är en beprövad modell. En annan är att rena utsläppen från privatbilismen så mycket som möjligt. Detta senare exempel har kommit till uttryck i riksdagens beslut om obligatorisk katalysatorrening.
Detta är bra åtgärder men otillräckliga. Satsning på kollektivtrafiken därför att den aldrig åstadkommer samma rörlighet som privtabilismen. Med kollektivtrafik kommer man aldrig från dörr till dörr. Katalysatorreningen är otillräcklig därför att utsläppen fortfarande är betydande.
Därför måste utsläppen från privatbilismen renas ytterligare. Tekniken finns redan i dag. Såväl s.k. hybridbilar som rena elbilar finns välutvecklade för stadstrafik. För längre och snabbare färd är bilarna dock inte jämförbara med bensindrivna bilar. Detsamma gäller vid en prisjämförelse. Än så länge är hybrid- och elbilar inte utvecklade så att de är konkurrenskraftiga. Orsaken till bristande utveckling står sannolikt inte att finna i att det finns oöverstigliga tekniska problem utan snarare i att det inte på den s.k. marknaden finns någon efterfrågan så länge dessa fordon är dyra och tekniskt underlägsna. Utan efterfrågan uppstår ingen utveckling och den onda cirkeln som bevarar miljöfarlig teknik är därmed sluten.
Att miljövänligare fordon på lång sikt kommer slå ut bensindrivna fordon torde få ifrågasätta. Väl känt är Kaliforniens beslut att framöver vara starkt restriktiva mot nya bensindrivna fordon. Flera amerikanska delstater uppges vara på väg att fatta liknande beslut. Frågan är inte om bensindrivna bilar skall fortsätta förorena miljön utan hur länge de skall få göra detta.
Vi har gemensamt ett ansvar för att åstadkomma en marknad som gör miljövänliga bilar tillgängliga även för en bredare allmänhet. Staten genom regeringen bör därför genom ett gemensamt långsiktigt avtal mellan statliga verk och företag å ena sidan och någon av de etablerade bilföretagen å andra sidan inköpa och därmed skapa en efterfrågan av miljövänliga fordon.
Om denna leverans tillfaller ett svenskt bilföretag ger det också en bra grogrund för utveckling av en ny teknik som framöver kommer att bli avgörande för möjligheten att skapa sysselsättning inom fordonstillverkningen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga verks inköp av fordon.
Stockholm den 12 januari 1994 Martin Nilsson (s)