Motion till riksdagen
1993/94:Fi50
av Sven-Gösta Signell m.fl. (s)

med anledning av prop. 1993/94:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m. (kompletteringsproposition)


Propositionen
I bilaga sex till kompletteringspropositionen föreslår
regeringen att 1 600 miljoner kronor utöver vad som
föreslagits i budgetpropositionen skall anvisas för
underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt. De
åtgärder som föreslås är upprustning och underhåll av
länsvägar samt i viss omfattning riksvägar. En mindre del
bör enligt regeringen också få användas för
länstrafikanläggningar. Med detta har regeringen till en del
anslutit sig till vårt förslag om ytterligare medel till drift och
underhåll av vägnätet.
Trots det måste vi konstatera att regeringen återigen har
försummat möjligheten att göra kraftfulla och nödvändiga
satsningar på kommunikationsområdet. Detta är både
svårförståeligt och ansvarslöst av flera skäl. Behovet av
underhåll på det statliga vägnätet är långt ifrån tillgodosett;
det finns en rad projekt inom de statliga affärsverken som
kan starta omedelbart och, allra viktigast, människor måste
åter få arbete. Om regeringen vill minska arbetslösheten
och öka tillväxten är insatser som förbättrar och utvecklar
kommunikationerna bland de mest effektiva. Sådana
åtgärder är framtidsinriktade eftersom landets
produktionsförmåga höjs samtidigt som meningsfulla
arbetstillfällen skapas snabbt.
Vårt alternativ
I vårt alternativ till regeringens politik är därför insatser
för att effektivisera kommunikationerna ett viktigt inslag.
För att öka kapaciteten på vägarna och järnvägarna vill vi
göra rejäla satsningar på drift och underhåll. Vi har tidigare
föreslagit 4 124 
miljoner kronor utöver regeringens förslag till drift
och underhåll av vägarna och 500 miljoner kronor utöver
regeringens förslag till drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar.
Vägverket har möjlighet att öka investeringarna i vägar
för 1 800 
miljoner kronor under 1994/95. Detta skulle höja
kvaliteten på vägnätet och säkerheten i trafiken samtidigt
som ca 4 500 
nya arbetstillfällen skapas. Vi föreslår att Vägverket
tillförs dessa medel.
Det finns behov av investeringar på flera av landets
flygplatser. Det gäller byggande av hangarer och det gäller
anläggande av taxibanor och rullbanor. Vi har föreslagit att
Luftfartsverket skall anvisas 70 miljoner kronor för sådana
investeringar.
Behovet av en ny flygplats i Karlstad har länge varit
akut. Den befintliga flygplatsen ligger mitt i bebyggelsen,
vilket leder till svåra bullerstörningar och andra
miljöproblem. Även regeringen har varit klar över detta
och skriver i proposition 1992/93:176 att en ny
regionalflygplats i Värmland bör komma till stånd. Vi delar
helt den uppfattningen. Det finns också en
överenskommelse om hur finansieringen av denna nya
flygplats skall ske. En del av kostnaden fördelas mellan
Luftfartsverket, Karlstad kommun och landstinget i
Värmland. Resterande del finansieras av regeringen och
Arbetsmarknadsstyrelsen.
Vi kan nu konstatera att Luftfartsverket, Karlstad
kommun och landstinget i Värmland har klart med sina
delar av finansieringen. Vi erfar också att AMS skjuter till
den största delen av den återstående kostnaden, men att ca
45 miljoner 
kronor ändå saknas för att byggandet av den
nya flygplatsen skall komma till stånd. Eftersom vi anser att
en ny flygplats kommer att vara ett viktigt inslag i
Värmlands infrastruktur vill vi anvisa de återstående 45
miljonerna. Byggandet bör starta genast, inte minst av
sysselsättningsskäl.
För att underlätta godshanteringen och för att förbättra
trafikmiljön i Luleå planeras en ny godsterminal. Vi anser
att det finns både miljöpolitiska och sysselsättningspolitiska
skäl till att arbetet startar snabbt och upprepar tidigare
förslag att SJ skall tilldelas 17 miljoner 
kronor för detta.
Riksdagen har med minsta möjliga marginal beslutat att
järnvägstrafiken skall avregleras. Enligt vår uppfattning är
detta ett mycket olyckligt beslut som kommer att försvåra
snarare än underlätta möjligheterna att upprätthålla
järnvägstrafiken i hela landet.
Vi har i vår motion T36 yrkat avslag på regeringens
förslag om en total avreglering av järnvägstrafiken. Ett
tungt vägande skäl för vårt avslagsyrkande var att det i
propositionen saknas redovisning av kostnaderna för
avregleringen samt för de effekter som uppstår på
samhällsekonomin.
Vi konstaterar nu att inte heller
kompletteringspropositionen innehåller någon redovisning
av kostnaderna för en total avreglering av järnvägstrafiken
eller för de effekter som uppstår på samhällsekonomin.
Till ovanstående skäl kan också läggas följande: För
närvarande arbetar en av regeringen tillsatt särskild
utredare med att analysera förutsättningarna för en
utveckling av persontrafiken på järnväg. Utredaren skall
lämna sitt slutliga förslag till åtgärder före sommaren
innevarande år. En delrapport lämnades den 15 april, dvs.
samtidigt som riksdagen behandlade regeringens
proposition om avreglering av järnvägstrafiken. Det är
olyckligt att riksdagens beslut har föregripit utredningen.
Mot bakgrund av de skäl som redovisats ovan anser vi
att frågan om avreglering av järnvägstrafiken bör tas upp till
förnyad prövning av riksdagen. I beslutsunderlaget bör en
redovisning av kostnaderna för en total avreglering samt de
samhällsekonomiska effekterna av en sådan ingå, liksom
Tågutredningens slutförslag. Riksdagen bör uppdra åt
regeringen att återkomma till riksdagen med ett nytt
förslag.
Ett resultat av den osäkerhet som råder om de framtida
villkoren för järnvägstrafiken är att SJ inte längre planerar
några investeringar i lok och vagnar. Detta är till stort men
för den svenska järnvägsindustrin.
För att järnvägen skall bli det alternativ till bilen som alla
önskar behövs nya tåg. I vårt land finns kvalificerad
verkstadsindustri, ett effektivt järnvägsföretag samt lång
erfarenhet av framgångsrik samverkan mellan offentlig
verksamhet och privat industri. Ett samarbete mellan
forskningsorgan, närings- och trafikpolitiska myndigheter
och företag måste starta för att utveckla ny teknik och nya
tåg samtidigt som nya jobb skapas inom verkstadsindustrin.
Vi har påtalat att regeringen bör ta initiativ till ett sådant
samarbete.
Att ha tillgång till moderna telekommunikationer är
nödvändigt för näringslivet men viktigt också för de
enskilda människorna. Vi har föreslagit att utbyggnaden av
AXE-systemet bör tidigareläggas så att hela landet är täckt
redan år 1997 i stället för år 2000. Detta kräver investeringar
för 300 miljoner kronor per år under den aktuella perioden.
Belastningen på statsbudgeten motsvarar räntekostnaden
(25 miljoner kronor).
Riksdagens borgerliga majoritet, inklusive Ny
demokrati, har under våren avslagit alla våra förslag på
kommunikationsområdet som kan leda till tillväxt och ökad
sysselsättning. Det partipolitiska intresset har varit starkare
än viljan att åstadkomma en bra infrastruktur i Sverige.
Våra förslag
Vi anser att de förslag vi tidigare fört fram är väl
motiverade och återkommer med följande förslag till
åtgärder som, om de bifalls av riksdagen, skapar ca 6 600
nya meningsfulla jobb.
Drift och underhåll av riksvägnätet
Eftersom regeringens förslag om 1 600 miljoner kronor
långtifrån täcker de behov som finns föreslår vi att 2 524 miljoner 
kronor utöver regeringens förslag anvisas till
detta ändamål.
Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar
Vi upprepar vårt förslag om ytterligare 500 miljoner
kronor utöver det belopp som har beslutats av riksdagen.
Byggande av vägar
Vi föreslår att Vägverket får möjlighet att tidigarelägga
investeringar i det statliga vägnätet för 1 800 miljoner 
kronor.
Stöd till Luftfartsverket för investeringar i flygplatser
Vi upprepar vårt förslag att 70 miljoner kronor anvisas
till Luftfartsverket för investeringar i flygplatser.
Investeringsstöd till SJ
Vi upprepar tidigare förslag att SJ skall anvisas 17
miljoner kronor för byggande av en ny godsterminal i
Luleå.
Telia AB
Vi upprepar vårt förslag att medge att Telia AB tar upp
ett räntefritt lån i Riksgäldskonoret på 300 miljoner kronor
samt att anvisa Telia 25 miljoner kronor för täckande av
räntekostnaderna.
Vi upprepar också vårt förslag att riksdagen skall uppdra
åt regeringen att verka för att utbyggnaden av AXE-
systemet skall tidigareläggas till år 1997.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till anslaget A 2. Drift och underhåll av
statliga vägar för budgetåret 1994/95 anvisar ytterligare 2
524 miljoner kronor,
2. att riksdagen till anslaget A 10. Drift och
vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret
1994/95 anvisar ytterligare 500 miljoner kronor,
3. att riksdagen till anslaget A 3. Byggande av vägar för
budgetåret 1994/95 anvisar ytterligare 1 800 miljoner
kronor,
4. att riksdagen på ett särskilt anslag anvisar
Luftfartsverket 70 miljoner kronor för investeringar i
flygplatser,
5. att riksdagen på ett särskilt anslag anvisar 45 miljoner
kronor till byggande av ny flygplats i Karlstad,
6. att riksdagen på ett särskilt anslag anvisar SJ 17
miljoner kronor för byggande av godsterminal i Luleå,
7. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att verka för att
AXE-systemet är utbyggt år 1997,
8. att riksdagen på ett särskilt anslag anvisar 25 miljoner
kronor för täckande av räntekostnaden i Riksgäldskontoret
för Telia AB.

Stockholm den 10 maj 1994

Sven-Gösta Signell (s)

Håkan Strömberg (s)

Sten-Ove Sundström (s)

Bo Nilsson (s)

Anita Jönsson (s)

Jarl Lander (s)

Ines Uusmann (s)

Ulrica Messing (s)

Christer Skoog (s)

Sten Östlund (s)

Lisbet Calner (s)

Georg Andersson (s)

Sigrid Bolkéus (s)

Krister Örnfjäder (s)