Medicinsk utbildning och forskning är av naturliga skäl avgörande för sjukvårdens kvalitet och utvecklingsmöjligheter. Men lika betydelsefulla, särskilt i ett längre perspektiv, är förutsättningarna för den biomedicinska utvecklingen. Detta gäller både framtida behandlingsmöjligheter och industriell utveckling. Kvalificerade analyser hävdar att den industriekonomiska potentialen inom biomedicin är minst lika stor som elektronikindustrins. Göteborg och Västsverige har hittills hävdat sig väl i alla dessa avseenden.
En förutsättning för en fortsatt positiv utveckling är att den medicinska fakulteten får tillräckliga resurser för grundutbildningen. Detta är viktigt av flera skäl. Den västsvenska regionen måste på samma villkor som andra regioner kunna erbjuda sina ungdomar utbildningsmöjligheter inom viktiga områden. Så är inte fallet i dag, vilket framgår nedan. Grundutbildningen utgör rekryteringsbas för forskarutbildningen. En låg och dessutom sjunkande nivå innebär försämrade förutsättningar att leva upp till regeringens ambitioner att öka antalet disputerade forskare. Det innebär redan i dag svårigheter att svara upp mot industrins önskemål om kvalificerade medarbetare.
Tabell: Regional fördelning av läkarutbildningen i Sverige.
Utbildnings- platser/år, förslag enl. prop./nuvarande antal Invånarantal Utbildnings- platser/milj. invånare 1993 Utbildnings- platser/milj. invånare 1994
Göteborg 105/125 1 672 m 74,8 62,8 Linköping 80/80 988 m 81,0 81,0 Lund 150/190 1 475 m 128,8 101,7 Stockholm/ Uppsala 330/390 3 317 m 117,6 99,5 Umeå 122/122 903 m 135,1 135,1
Ytterst är detta en fråga om den västsvenska regionens utveckling inom kunskapsområdet, men som anförts ovan också om den biomedicinska industrins utvecklingsmöjligheter. Den mångåriga och framgångsrika satsningen på medicinsk forskning vid Göteborgs universitet har lett till ett väl utvecklat samarbete med industrin. Totalt sysselsätts i Västsverige mer än 10 000 personer inom områdena medicinsk teknik och läkemedel.
Regeringen har anfört skäl för att reducera utbildningsuppdragen inom läkarutbildningen. Det är tveksamt om dessa har bärighet ens om man ser enbart till sjukvårdens behov. Fortfarande är 12,5 % av läkartjänsterna i Norrland obesatta. Långsiktiga behovsprognoser pekar på en läkarbrist i början på 2000- talet, främst till följd av hög pensionsavgång i slutet på detta sekel. De läkarkandidater som påbörjar sin läkarutbildning till hösten kommer att vara färdiga med sin specialistutbildning år 2007. Lägger man dessutom till den forskningstunga industrins behov av läkarutbildad personal är volymen snarast för låg.
Den medicinska fakulteten i Göteborg har utvecklat en utbildning med naturvetenskaplig profil. Genom samarbete med pedagogisk forskning vid universitetet har nya inlärningsmetoder införts. Målsättningen är att studenten skall tillägna sig kunskaper på djupet. En direkt anknytning till forskningen innebär att studenten också tillägnar sig kunskap om hur ny kunskap genereras.
Visionen bakom dessa förändringar är att kunskapsutvecklingen inom medicinen är så snabb att den enskilde läkaren måste förändra och fördjupa sina kunskaper kontinuerligt under yrkesutövningen. En annan vision med den naturvetenskapligt inriktade läkarutbildningen är att den kan utgöra en bättre bas för forsknings- och utvecklingsarbete inom biomedicin och därmed utgöra en starkare bas för den biomedicinska industrins behov.
Det är också viktigt att framhålla den stora betydelse som den medicinska fakulteten har i tvärvetenskapliga projekt inom universitetet. Viktig forskning pågår i tvärsnittet medicin--kemi och medicin--fysik. Även dessa har industriella applikationsmöjligheter av stor potential.
Mot denna bakgrund anser vi att utbildningsuppdraget inom läkarutbildningen i Göteborg skall ökas till 145 studenter per år.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsuppdraget inom läkarutbildningen i Göteborg.
Stockholm den 10 maj 1994 Marianne Carlström (s) Anders Nilsson (s) Lisbet Calner (s) Doris Håvik (s) Alf Eriksson (s) Arne Kjörnsberg (s) Britt Bohlin (s)