Köp-säljsystemet med självständiga resultatenheter
lanserades under åttiotalet som instrument för att öka
kostnadsmedvetandet i offentlig verksamhet. I mycket har
det sannolikt varit av godo och lett till att offentlig
verksamhet ökat sitt kostnadsmedvetande.
Risken för suboptimering och att det egentliga syftet
med den offentliga verksamheten tappas bort är dock lika
uppenbart. Ett exempel på det är beslutet att statistisk
basinformation inom vissa samhällssektorer inte längre ska
vara en oberoende verksamhet utan bero av beställningar
från de departement och verk vars verksamhet statistiken
har att följa. Detta gäller bl.a. utbildningsområdet, där den
offentliga statistiken enligt förslag i budgetpropositionen
kommer att köpas från Statistiska Centralbyrån av
ansvariga ämbetsverk.
I ett modernt samhälle blir olika samhällsföreteelser allt
mer komplicerade. Då ökar behovet av uppföljning,
utvärdering och analys av samband mellan olika
samhällssektorer. Detta ställer krav på att
statistikproduktionen hålls samman så att
sambandsanalyser blir möjliga.
Det finns inom olika samhällssektorer behov av
statistiska uppgifter, som kortsiktigt inte alltid efterfrågas av
ansvariga myndigheter. Det är vidare omöjligt att bortse
från risken att berörda myndigheter, medvetet eller
omedvetet, undviker statistik som är känslig för den egna
myndigheten eller verksamheten.
Blotta misstanken om politisk påverkan av statistiken
kan innebära att den offentliga statistiken inte får den
trovärdighet den måste ha i ett samhälle med bred och
öppen debatt. En tjänsteköpsmodell kan också medföra att
statistik av allmänt intresse trängs undan till förmån för
statistik som respektive myndighet anser vara viktig för sin
verksamhet.
Den offentliga svenska statistiken med sin från berörda
ämbetsverk oberoende ställning har betytt att den svenska
statistikproduktionen väckt stor internationell uppskattning
och att SCB tillhört de internationellt främsta
producenterna av offentlig statistik. Myndigheten har på ett
förtjänstfullt sätt ansvarat för den statistiska
basinformationen och samtidigt kunnat öka sin
uppdragsverksamhet som komplement till grundläggande
gemensam statistik.
Risken är stor att respekten för svensk offentlig statistik
minskar när statistikproduktionen görs beroende av
berörda ämbetsverks beslut om vilka statiska uppgifter, som
ska prioriteras. Detta är inte minst allvarligt med hänsyn till
den ökade internationaliseringen och behovet av att
medborgarnas förhållanden i olika länder kan belysas på ett
trovärdigt sätt.
Riksdagens beslut att i stora delar låta myndigheter
bestämma vilken basstatistik som ska produceras inom
respektive myndighets ansvarsområden har väckt stark
kritik från forskare och samhällsdebattörer. Det vore därför
olyckligt om riksdagen genom de medelsdispositioner som
redovisas i budgetförslaget nu minskar möjligheterna till en
oberoende offentlig statistikproduktion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen vid sin behandling av budgetpropositionen
beslutar att tilldela Statistiska Centralbyrån medel för att ge
möjligheter till en oberoende statistikproduktion inom
olika samhällsområden.
Stockholm den 25 januari 1994
Inger Lundberg (s)
Jan Björkman (s)