Köp-säljsystemet med självständiga resultatenheter lanserades under åttiotalet som instrument för att öka kostnadsmedvetandet i offentlig verksamhet. I mycket har det sannolikt varit av godo och lett till att offentlig verksamhet ökat sitt kostnadsmedvetande.
Risken för suboptimering och att det egentliga syftet med den offentliga verksamheten tappas bort är dock lika uppenbart. Ett exempel på det är beslutet att statistisk basinformation inom vissa samhällssektorer inte längre ska vara en oberoende verksamhet utan bero av beställningar från de departement och verk vars verksamhet statistiken har att följa. Detta gäller bl.a. utbildningsområdet, där den offentliga statistiken enligt förslag i budgetpropositionen kommer att köpas från Statistiska Centralbyrån av ansvariga ämbetsverk.
I ett modernt samhälle blir olika samhällsföreteelser allt mer komplicerade. Då ökar behovet av uppföljning, utvärdering och analys av samband mellan olika samhällssektorer. Detta ställer krav på att statistikproduktionen hålls samman så att sambandsanalyser blir möjliga.
Det finns inom olika samhällssektorer behov av statistiska uppgifter, som kortsiktigt inte alltid efterfrågas av ansvariga myndigheter. Det är vidare omöjligt att bortse från risken att berörda myndigheter, medvetet eller omedvetet, undviker statistik som är känslig för den egna myndigheten eller verksamheten.
Blotta misstanken om politisk påverkan av statistiken kan innebära att den offentliga statistiken inte får den trovärdighet den måste ha i ett samhälle med bred och öppen debatt. En tjänsteköpsmodell kan också medföra att statistik av allmänt intresse trängs undan till förmån för statistik som respektive myndighet anser vara viktig för sin verksamhet.
Den offentliga svenska statistiken med sin från berörda ämbetsverk oberoende ställning har betytt att den svenska statistikproduktionen väckt stor internationell uppskattning och att SCB tillhört de internationellt främsta producenterna av offentlig statistik. Myndigheten har på ett förtjänstfullt sätt ansvarat för den statistiska basinformationen och samtidigt kunnat öka sin uppdragsverksamhet som komplement till grundläggande gemensam statistik.
Risken är stor att respekten för svensk offentlig statistik minskar när statistikproduktionen görs beroende av berörda ämbetsverks beslut om vilka statiska uppgifter, som ska prioriteras. Detta är inte minst allvarligt med hänsyn till den ökade internationaliseringen och behovet av att medborgarnas förhållanden i olika länder kan belysas på ett trovärdigt sätt.
Riksdagens beslut att i stora delar låta myndigheter bestämma vilken basstatistik som ska produceras inom respektive myndighets ansvarsområden har väckt stark kritik från forskare och samhällsdebattörer. Det vore därför olyckligt om riksdagen genom de medelsdispositioner som redovisas i budgetförslaget nu minskar möjligheterna till en oberoende offentlig statistikproduktion.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen vid sin behandling av budgetpropositionen beslutar att tilldela Statistiska Centralbyrån medel för att ge möjligheter till en oberoende statistikproduktion inom olika samhällsområden.
Stockholm den 25 januari 1994 Inger Lundberg (s) Jan Björkman (s)