med anledning av prop. 1993/94:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1994/95, m.m. (kompletteringspropositionen)
Äldre arbetslösas situation
I propositionen föreslår regeringen att sammanlagt 25,8
miljarder kronor skall anvisas till arbetsmarknadspolitiken
under budgetåret 1994/95. Det är en bra och vettig satsning
då arbetslösheten under det kommande budgetåret
kommer att vara hög, trots att en viss förbättring nu kan
skönjas på arbetsmarknaden. Regeringen har också tagit till
sig signalerna om att konjunkturen börjar gå uppåt.
Åtgärder som varit bra under den värsta delen av
lågkonjunkturen såsom ungdomspraktik och ALU minskas
nu något i volym, medan åtgärder som mer svarar mot en
konjunkturuppgång prioriteras, t ex
arbetsmarknadsutbildning, rekryteringsstöd och
utbildningsvikariat.
Vad som ej tas upp i propositionen är speciella åtgärder
för att råda bot på arbetslösheten för personer över 50 år.
Visserligen är detta ej en lika stor grupp som de ungdomar
som går utan jobb, men när nu konjunkturen vänder uppåt
får ungdomsgrupperna arbete medan de äldre arbetslösa
riskerar att bli kvar i arbetslösheten om ej något konkret
görs.
Arbetslösa som fyllt 50 år möts av många fördomar på
arbetsmarknaden. De bedöms ej ha så många
yrkesverksamma år kvar, de sägs vara överkvalificerade, de
kräver för hög lön osv. Vad man ibland glömmer bort är att
äldre arbetslösa ofta, om de får en anställning, är lojala och
stannar kvar hos arbetsgivaren under en lång period. Yngre
människor är med all rätt karriärlystna och vill efter några
år röra på sig och hitta ett nytt jobb.
En 55-åring som börjar på ett nytt jobb är däremot ofta
kvar på den arbetsplatsen till sin pensionering. Denna
period kan bli lång då det är tänkt att vi med det nya
pensionssystemet skall gå mot en utveckling med en alltmer
flexibel pensionsålder. Skulle man själv vilja det kan
perioden från 55 år till pensioneringen omfatta ca 15 år och
det är en lång tidsrymd också för arbetsgivarna. En äldre
persons kompetens kan man ej vifta bort som
överkvalifikation och därmed diskvalificera honom/henne
från en anställning. I stället borde arbetsgivarna välkomna
kunskap och erfarenhet, inte minst mot bakgrund att den
rutinerade arbetskraften kan dela med sig av sina kunskaper
till sina yngre kollegor.
Det behövs konkreta åtgärder för att stimulera
arbetsgivarna att i konjunkturuppgången också ta till sig
den äldre lediga arbetskraften. En lämplig åtgärd vore att
rekryteringsstödet gjordes mer generöst för äldre. Detta
kunde genomföras genom att tiden för stödet, som annars
är 6 månader inom den privata sektorn, utökas till 12
månader för personer över 50 år.
En annan möjlig åtgärd vore att satsa mer på
vidareutbildning av äldre arbetskraft. Särskilt viktigt skulle
det vara att uppmärksamma arbetslösa ledare och
specialister så att deras kompetens bibehålls och
vidareutvecklas.
Det är uppenbart att det finns många olika vägar att gå
på för att förbättra situationen för äldre arbetslösa.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de äldre arbetslösas situation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av speciella
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer över 50 år.