Ny
demokratis filosofi och åtgärder i
sammanfattning4 2.
Minska
statens utgifter5 3.
Gå
på offensiven och skapa riktiga jobb6 4.
Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder7 5.
Kreditsystemet
-- den senaste bankkrisen7 6.
Den
svarta sektorn8 7.
Socialförsäkringssystemet
-- ett paradis för
bidragsmaximerare8 8.
Konkurrens
och kvalitet i skolan10 9.
Utrikes-
och biståndspolitik10 10.
Flyktingspolitik11 11.
Miljö
och jordbruk11 12.
Infrastrukturen12 13.
De
största besparingarna och skatteändringarna12 14.
Skatter12 15.
Med
vänlig hälsning till regeringen13 16.
Så
ser vi det på sikt13 17.
Nyds
besparingar14
Hemställan15
1. Ny demokratis filosofi och åtgärder i sammanfattning
Ny demokratis huvudlinjer
Den stora offentliga sektorn, de jättelika
transfereringssystemen och det skrämmande
budgetunderskottet är Sveriges huvudsakliga problem,
problem som inte lösts efter två och ett halvt år med
regeringen Bildt. Inget skattesystem i världen klarar
offentliga utgifter på nivån 70 %
av BNP, och ingenstans har det varit möjligt att
kombinera hög ekonomisk tillväxt med högt skattetryck (50 %
just nu).
Ett budgetunderskott på 172 Mrd och ett
upplåningsbehov på 220 Mrd -- observera i en
prognos för 1994/95 -- är inte en glädjande förbättring
som regeringen i budgetpropositionen låter påskina. Det är
ett utomordentligt allvarligt memento. Tydligare än så kan
man nämligen inte visa att Sverige är i kris.
Inte ens med regeringens glädjekalkyler som förutspår 4 %
tillväxt per år under 1996--1999 uppnås balans i de
svenska statsfinanserna. Det går inte att drömma sig ur
problemen även om somliga tycks se det som en sista
utväg...
Det handlingsprogram som nu krävs måste innehålla
följande punkter:
1. Återställ balansen i statsfinanserna inom en
konjunkturcykel 2.
Ompröva alla utgifter utom de för landets fortbestånd
allra viktigaste. Om vi kan sänka sjuk- och
arbetslöshetsersättningar kan vi givetvis skära i många
andra anslag och bidrag. Stora besparingar står att finna i u-
hjälpen, organisationsbidrag, kulturanslag,
administrationskostnader i offentlig förvaltning m.m.
Undantag skall endast göras för försvar, polis och
rättsväsende eftersom det är statens primära åtagande att
skydda medborgarna mot yttre och inre fienden. I övrigt
inga heliga kor!
3. Ändra ATP och harmonisera samtliga
socialförsäkringar så att arbitrage (=fusk!) försvåras och
administrationen förenklas. Ett golv för grundtrygghet. Ett
tak (inte flera tak) på t.ex. 5 1/2 basbelopp. Ett procentuttag
däremellan. Samma i alla system. Minska
transfereringskostnaderna nu genom att införa 80 %
ersättningsnivåer rakt över. Omständigheterna
(Världsbanken) kommer senare att tvinga fram ytterligare
sänkning till 75 %
eller 70 %.
4.
Ta så många beslut som möjligt nu, så att de hinner
få verka innan det är för sent. Nästa lågkonjunktur kan bli
livsfarlig!
5. Skärp det så kallade saneringsprogrammet 81
miljarder kronor på 5 år. Beloppet räcker inte och
programmet är felkomponerat eftersom ca 1/3 består av
skattehöjningar som kan försvaga tillväxten.
6. Ge goda förutsättningar för investeringar och
förbättra företagarklimatet. Tillåt exempelvis direkt- eller
nuvärdesavskrivning, öka exportkreditgarantierna,
modernisera arbetsrätten i grunden och sätt lika och logiska
villkor för konkurrensen. Det gäller att få svenska företag
att investera i Sverige och att övertyga utländska företag om
att etablera sig här.
7. Skapa en ny anda inom offentliga sektorn med målet
att producera resultat, hushålla med skattebetalarnas
pengar och tillfredsställa kunderna. Inte att undvika misstag
genom att göra så lite som möjligt.
8. Bekämpa arbetslösheten som är det mest påtagliga
symtomet på den svenska krisen. Högsta prioritet måste ges
åt de riktiga jobben i de riktiga företagen. Här måste
Sverige gå på offensiven! Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder måste granskas kritiskt så att de inte förstör det
fungerande näringslivet och den fungerande
arbetsmarknaden. Åtgärdernas nuvarande enorma
omfattning ökar skaderisken. Att sätta sin tillit till dagens
arbetsmarknadspolitik är att sätta sin tillit till planekonomi.
Är det vad vi lärt oss av senare tiders erfarenheter?
9. Betona regeringens och riksdagens kontrollerande
och uppföljande funktion. Samordna riksdagsarbetet
genom utbyggt finansutskott.
Med åtgärder av den typ som regeringen föreslår i sin
proposition kan Sverige snabbt passera den punkt där
svensk ekonomi inte längre kan styras från Sverige och där
skattepengar går till räntor i stället för till vad som idag
betraktas som ytterst väsentliga sociala ändamål.
2. Minska statens utgifter
Politikernas uppdrag är att hushålla med
skattebetalarnas pengar. Det är därför självklart att varje
tänkbar insats måste göras för att rationalisera verk och
myndigheter, landsting och kommuner.
Uppenbara brister finns t ex i de omfattande
verksamheter som bedrivs av AMS, AMV, LAN, AF,
Invandrarverket och SIDA. Bristerna har påtalats av
Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer, men inte
föranlett kraftfulla åtgärder. Detta är helt oacceptabelt.
Som ovan nämnts måste också attityden förändras.
Målen skall vara att producera resultat, hushålla med
skattebetalarnas pengar och tillfredsställa kunderna. Inte
att göra så lite som möjligt för att undvika misstag.
Uppföljning, granskning och kritik är viktigare för
effektiviteten än en budgetprocess i vilken allsköns kuddar
kan läggas in. En omvänd budgetering där man börjar med
att fastställa total- och delramar är nödvändig.
Indexeringsregler infördes först för statens utgifter och
på senare tid även för statens intäkter, exempelvis helt
nyligen de s.k. punktskatterna. Ny demokrati menar att en
omfattande indexering är den bästa vägen tillbaka till
världens högsta skattetryck. Vi vill därför att hela systemet
med indexering skall utträda i avsikt att uppnå ett tillstånd
där vi bättre styr och kontrollerar statens utgifter och
inkomster.
Basbeloppet fastställs för varje år av regeringen. Före
1982 kunde basbeloppet ändras flera gånger under samma
år. Det är inte alltid lämpligt att binda basbeloppet för ett
helt år. En begränsad giltighetstid kräver dock lagändring.
Det förfaller rimligt att, i avvaktan på nya regler vilka med
nödvändighet måste komma med det snaraste, bestämma
basbeloppet för ett kvartal i sänder. Basbeloppsberäkning
bör utgå från förändringen av såväl bruttonationalinkomst
som inflation. Regeringen bör alltså återkomma med nytt
förslag.
Konkurrens ger lägre priser och högre service. Därför
stödjer Ny Demokrati en kraftfull konkurrenslagstiftning.
Det ligger i högsta grad i skattebetalarnas intresse att den
offentliga sektorn förmår att göra effektiva upphandlingar
och därigenom hushålla med skattebetalarnas pengar.
EES-avtalet kommer att dra åt rätt håll.
Nämnden för offentlig upphandling inrättades i mars
1993 och vi kommer nogsamt att bevaka och följa upp dess
verksamhet.
Eftersom regeringen aviserat en proposition om
offentlig upphandling till den 31 mars 1994 avstår vi för
närvarande från specifika yrkanden.
3. Gå på offensiven och skapa riktiga jobb
Sverige måste återindustrialiseras. En given
förutsättning är att vi kommer med i EU. Men det behövs
också en ny organisation för marknadsföringen av Sverige,
dels genom samordning av allsköns huvudkontor på
hemmaplan och dels genom Sweden Center-konceptet för
maximal slagkraft utomlands.
Exportkreditgarantierna måste utökas och anpassas till
den nya verkligheten framför allt i östra Europa. EKN
måste marknadsföra sina tjänster, ta risker, deltaga i
offensiven! Även Exportrådet kan göra mycket mer.
Statens tekniska attachéer skall utnyttjas bättre, inte
avskaffas. Styrelsen för Sverigebilden skulle kunna göra
underverk, men både form och innehåll måste ändras.
Numera inser de flesta att näringslivet är navet i den
svenska ekonomin. Ca 300 000 småföretag, innovationer
och nyföretagande skall svara för den tillväxt Sverige
behöver.
Trots genomförda skattelättnader, riskkapitalbolag,
industrioch nyföretagarfonder m m återstår mycket att
göra. Uppfinnare och små innovationsföretag behöver en
garantifond för att få fart på bankernas kreditgivning.
Annars blir det inga krediter!
Innovatörerna måste stanna i Sverige. Skattefrihet för
royaltyintäkter och riskkapitalavdrag för satsningar i
innovationsobjekt är egentligen självklarheter.
Sverige är fantastiskt men det måste utlänningar känna
till, om det skall få dem att etablera verksamhet här eller
komma hit som turister. I den moderna världen måste vi
marknadsföra Sverige med en proffsig organisation och
gärna ett välkänt ansikte på en proffsig chef. Kommittéer
och särintressen lyckas sällan väcka intresse och nyfikenhet.
Direkt- eller nuvärdesavskrivning skulle bli ett
incitament för utländska och svenska företag att investera i
Sverige.
Genom att intensifiera ROT-sektorn genomförs
nödvändiga ombyggnads- och reparationsarbeten av den
skickliga byggarbetskraft som fortfarande finns kvar. Även
om ROT-satsningarna kostar så smakar de oändligt mycket
mer än rena AMS-pengar.
Ny konkurslag i en ny tid i en ny värld. Som det är i dag
drabbas leverantörerna i onödan, men en sådan
dominoeffekt är inte nödvändig!
Det är bra med starta-eget-bidrag men verksamheterna
måste granskas av experter så att inte glada amatörer med
statens pengar slår ut etablerade och välskötta företag.
En sänkning av tjänstemomsen till 12 %
skulle ta bort många av de kraftiga försämringar som
följde när momsen för några år sedan höjdes från 0 till 25 %.
Det är illa nog med arbetsgivaravgift. Lägg därtill 25 %
moms på arbetet (en tjänst består ju mest av arbete)
och var och en kan förstå varför den svarta marknaden
blomstrar just inom tjänstesektorn. Man måste räkna in
dynamiska effekter om man vill kalkylera ett krig mot den
svarta sektorn. Statistiskt sett finns den ju inte ens...
Sänkningen av tjänstemomsen är Ny Demokratis största
skattesänkningsförslag för 1994/95. Vi är beredda att
diskutera startpunkten. 1 juli 1994 eller 1 januari 1995.
Om Sverige skall gå på offensiven och nå framgång som
modernt industriland krävs fri konkurrens. Detta kan vara
lättare sagt än gjort i ett land som kännetecknas av
monopol, oligopol, karteller och välorganiserade
särintressen.
Ett annat måste är modernisering av arbetsrätten.
Då en ny lagstiftning troligen skulle ta lång tid föreslår vi en
omgående dispens: företag med färre än 25 anställda ställs
utanför de känsligaste delarna av arbetsrätten!
Ny Demokrati föreslår en kommission av Lindbecks typ
med uppdrag att uteslutande arbeta fram konstruktiva idéer
om hur Sverige skall få fler riktiga jobb och hur vi skall få
ner arbetslösheten till rimliga nivåer.
4. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Visst måste ett land med en enorm och växande
arbetslöshet tillgripa marknadspolitiska åtgärder. Men den
offensiva näringspolitiken är viktigare. AMS kommer så att
säga in som en andra och hjälpande hand.
Det måste löna sig att anstränga sig.
Det får inte löna sig att inte försöka.
Om arbetslösa inte aktiveras kan de få arbetslöshet som
yrke.
Dessa teser låter självklara. Just därför borde de
omsättas i handling.
Arbetsmarknadsverk, Länsarbetsnämnder och
Arbetsförmedlingar är inte dimensionerade för att hantera
dagens enorma AMS-verksamhet. Därför måste de
omorganiseras, rationaliseras, stramas upp osv. En
kompetent Arbetsförmedling är en nödvändighet om
förmedlingarna verkligen skall kunna hjälpa dem som inte
kan hjälpa sig själva till ett jobb.
Ungdomar skall stimuleras till studier och
yrkesutbildning. Ny Demokrati vill införa ett högklassigt
lärlingssystem där eleverna får en gedigen och modern
yrkesutbildning och slipper tvånget att gå i 3-årigt
gymnasium och sitta av -- för dem ointressant -- teoretisk
undervisning.
Idag är 400 000 svenskar förtidspensionerade. Den
genomsnittliga pensionsåldern är 59 år.
Förtidspensioneringar av ungdomar ökar snabbt!!
Uppenbarligen måste hårda men realistiska krav uppfyllas
om förtidspensionering skall beviljas. (Utdömas borde ha
varit det rätta ordet.)
Inom sjukförsäkringen är arbetsgivarperioden idag två
veckor. Nyd föreslår en ökning till fyra veckor och givetvis
motsvarande sänkning av arbetsgivaravgifterna.
Sjukskrivning under längre tid än fyra veckor skall kräva
sjukkassans godkännande efter noggrann utredning av
förtroendeläkaren. Detta för att inte blanda in det känsliga
förhållandet mellan patient och (hus)läkare.
5. Kreditsystemet -- den senaste bankkrisen
Det svenska kreditsystemet och bankerna fungerar inte
bra. Skattebetalarna har med enorma uppoffringar räddat
banksystemet och några direktörer har fått schavottera,
men bankkrisen har nu tagit andra former. Det svenska
kreditsystemet beter sig som ett oligopol, för att inte säga
en kartell, som inte ger krediter på lika villkor. Sålunda
erhåller stora företag -- även ganska dåliga sådana -- helt
andra kreditvillkor och räntor än även välskötta små och
medelstora företag. Låneräntorna kan skilja mellan 7,5 %
för det stora företaget och 12 %
för det mindre. Även om det mindre företaget är en
mycket säkrare lånerisk.
Konkurrenslagarna måste vässas. Frågan är om inte
Sverige är sämst i världen på fri konkurrens. Vi är bäst i
världen på karteller, oligopol och monopol och vi har haft
västvärldens sämsta tillväxtsiffror under flera år i följd. Har
någon annan slagits av tanken att detta kanske hänger ihop!
Vi vill att Konkurrensverket undersöker
oligopolsituationen inom det svenka banksystemet. Vi
måste stimulera en aktivare konkurrens mellan bankerna
och en sänkning av räntegapet.
6. Den svarta sektorn
Vitsen med den svarta sektorn är att den inte finns i
statistikens och de statiska beräkningarnas värld. I Sverige
har denna obefintliga företeelse troligen en omsättning på
ca 150 miljarder kronor om året!
Ny demokrati upprepar nu sina förslag och personliga
brev till övriga partier om att förklara krig mot den svarta
sektorn och tillhörande ekonomisk brottslighet. Frågan
måste avpolitiseras. Den är tvärpolitisk.
Det finns i dag 5 000 ekonomer och 1 000 jurister som
går arbetslösa... Bygg ut åklagarväsendet och polisens
ekorotlar. Starta system med utbytestjänstgöring för
revisorer och jurister hos polis, åklagare och
skattemyndigheter. Ge dem som arbetar med ekobrotten
kontinuerlig kompetensutveckling. Skurkarna ligger oftast
före!
Även vanliga till synes hyggliga svenskar stjäl från sina
grannar och vänner utan att tänka på det. Bidragsfusket har
sannolikt stor omfattning men beivras sällan. Det finns
knappt ett fall där någon dömts för att ha stulit
skattebetalarnas pengar genom att t.ex. ta ut A-kassa och
samtidigt jobba svart, sjukskriva sig utan att vara sjuk,
mantalsskriva sig falskt för att plocka ut bidragsförskott osv.
Uppfinningsrikedomen sägs vara stor.
Förvåningen måste också vara stor hos alla medborgare
som ser hur den i övrigt så petiga överheten låter allt detta
passera. Vad är det som säger att ärlighet varar längst??
7. Socialförsäkringssystemet -- ett paradis för
bidragsmaximerare
Efter allt lappande och lagande i det stora svenska
socialförsäkringssystemet måste det vara uppenbart för var
och en att alltsammans måste göras om från grunden. Den
generella välfärdspolitiken är komplicerad och orättvis.
Enorma belopp åker runt i systemet. 475 miljarder
årligen, varav 300 miljarder via stat och
socialförsäkringssystem.
Eftersom staten lånar över 200 miljarder om året kan vi
konstatera att vi lånar till våra egna förmåner.
Regeringen duckar. Den tycks i och för sig inse
problemen men åtgärdar dem genom att höja skatten, även
om ordet skatt förekommer alltmer sällan. Nu heter det
självrisk och egenavgift i stället!
Utgifterna i Socialdepartementet ökar av sig själva från
118 till 128 miljarder. Ändå har man gjort stora s k
besparingar.
Regeringen spår... men inflation, löneutveckling och
indexering rår!
Ny Demokratis syn på socialförsäkringssystemet
Grundskydd är det viktiga och riktiga. På sikt det enda.
Via skatten skall samhället erbjuda ett skyddsnät åt alla. Vi
skall solidariskt hjälpa de svaga.
Med omgående verkan föreslår Ny Demokrati att
existerande system harmoniseras genom att
ersättningsnivån överallt läggs vid 80 %
och genom att taket i samtliga system sätts till 5,5
basbelopp.
Lindbeckkommissionen påtalar i ett flertal punkter hur
viktiga förändringar av denna typ är.
Striktare krav och stramare kontroll krävs för att
systemen skall fungera på avsett sätt.
Korrigeringar måste göras av ersättningsnivåerna så att
det lönar sig att rehabiliteras och så att långtidssjuka inte
lockas med höjda ersättningar till en livslång
förtidspensionering.
Förtidspension bör sluta vid 60 års ålder. Därefter blir
det ålderspension.
Färdolycksfall måste bort ur arbetsskadeförsäkringen.
För att vidmakthålla enhetligheten och rättvisan mellan
systemen kan man införa s.k. avräkningsregler, dvs. en
lagstiftning som gör att summan av obligatoriska och
kollektivavtalade och frivilliga försäkringar hamnar på en
viss max.nivå.
Familjepolitiken kostar totalt uppemot 90 miljarder
kronor om året! Här handlar det förvisso inte enbart om
grundtrygghet. Snarare tvärt om! Ny Demokrati upprepar
sin motion om skattefria, behovsprövade
vårdnadsersättningar (max. 8 000/månad) som skulle spara
drygt 20 miljarder kronor om året. Nyds
andrahandsalternativ omfattar följande:
Flerbarnsstödet bort.
Föräldraförsäkringens ersättningsnivå sänks från 90 till
80 %.
Föräldraförsäkringens
tak sänks från 7,5 till 5,5
basbelopp.
Giltighetstiden måste sänkas från 12 till 9 månader i ett
första steg.
Tjänstledighetstiden per barn ändras inte. 3 års
tjänstledighet vore en ren kvinnofälla. Vem vill ha en fast
anställd som kanske är tjänstledig i 6 år?
Ersättning vid vård av sjukt barn sänks från 90 till 80 %.
Barnbidragen
behovsprövas enligt nyds tidigare motion.
På sikt bör även föräldraförsäkringen göras om till ett
rent grundskydd. Alltså utan inkomstberoende del.
Regeringens förslag om 2 000 kronor/månad i
vårdnadsbidrag
Givetvis kan Ny demokrati inte gå med på en ytterligare
höjning av kostnaderna för den dyra familjepolitiken.
Föräldrasubventionerna -- för det är vad det handlar om --
kan inte höjas när Sverige går med jätteförlust och när
andra socialförsäkringar försämras. Endast med klar och
öronmärkt finansiering inom familjepolitikens ram kan vi
stödja regeringens proposition om vårdnadsbidrag.
8. Konkurrens och kvalitet i skolan
Nyds utbildningspolitik kännetecknas av:
obligatoriskt skolpengsystemlika skolpeng till alla
specialresurser till både svaga och starka eleverfriskolor,
specialskolor, elitskolorprivatisering av kommunala
skolorkonkurrens och tävlan
Riktiga och djupa kunskaper och bildning är skolans
mål. Betygen måste vara målrelaterade. Tydliga och klara
betygssteg i kombination med skriftlig bedömning av
personliga egenskaper.
Sverige skall ha Europas bästa lärare vilket kräver nya
tag! Lärarlegitimation, individuell lönesättning,
kvalitetskontroll med censorer och nya karriärvägar är
huvuddragen i en sådan politik.
Ett nytt studiefinansieringssystem
Nyd vill ersätta dagens vildvuxna flora av ganska
orättvisa studiefinansieringssystem med ett enda som är
rättvist och lika för alla. Dagens system är många och ibland
så tokiga att de till och med uppmuntrar ungdomar att
strunta i sin ungdomsutbildning eftersom de kan få
motsvarande utbildning senare med god lön, på samhällets
bekostnad.
Även om ett sådant studiefinansieringssystem skulle
innebära besparingar har vi ännu inte genomarbetat vårt
förslag. Vi sätter inte några besparingsmål i denna
ekonomiska motion.
Principiellt ser vi ett system som består av bidrag och lån.
Bidragsdelen skall vara lika för alla medan lånedelen kan
variera efter behov och önskemål. Givetvis skall det finnas
ett tak både per år och totalt per individ.
Bidraget skall vara ett rent bidrag medan lånet givetvis
skall betalas tillbaka.
9. Utrikes- och biståndspolitik
I en särskild motion visar vi hur Sverige kan spara över
6 miljarder kronor inom Utrikesdepartementets domvärjo.
Om Sverige ger ett utvecklingsbistånd som motsvarar drygt
0,5 %
av BNI ligger vi fortfarande bland de högsta i världen.
Vi har givetvis inte råd med mer just nu. Att i nuvarande
läge tala om 1-procentsmålet, som regeringen föreslår och
höja biståndsanslaget är häpnadsväckande. Det kan bara
uppfattas som att man antingen inte inser situationens allvar
eller struntar i den av partitaktiska skäl.
Ny demokrati föreslår inte bara en kraftig reduktion
utan också stora omfördelningar av biståndsinsatserna.
Utvecklingen i Östeuropa måste i dagsläget prioriteras
framför Afrika.
10. Flyktingpolitik
Det går att hjälpa fler, betydligt fler, och ändå spara stora
pengar. Den svenska flyktingpolitiken har i praktiken
havererat. Sverige har i dag ekonomiska och sociala
problem som hade gått att undvika om vår flyktingpolitik
varit realistisk men det har den inte varit.
Det kostar 2:60 kronor/dag att hjälpa flyktingarna i och
kring Jugoslavienområdet. I Sverige är
förläggningskostnaderna 240:kronor/dag och här hjälper vi
dessutom sällan dem som drabbats värst. De kan ju inte ta
sig hit. I våra förläggningar har vi idag ett stort antal s.k.
ekonomiska flyktingar även om det finns kretsar i landet
som vägrar att medge detta därför att det inte passar in i
deras tillrättalagda bild av den svenska godheten. De som
av olika skäl kommit in i Sverige för att stanna skall lära sig
svenska. Att bedriva hemspråksundervisning med
kostnader i miljardklass är ett grymt nonsens.
Ny demokratis princip är att nu endast ta emot
konventionsflyktingar.
Endast kärnfamiljer inom anhörighetsinvandringen.
Endast tillfälliga uppehållstillstånd (precis som andra
länder).
Att försöka hjälpa folk där de är, inte där vi är.
Att effektivisera hela verksamheten.
Enligt nyds särskilda motion i frågan kan Sverige på det
viset spara 2 350 miljoner kronor om året.
Dessutom 1 000 miljoner kronor genom att slopa
hemspråksundervisning.
11. Miljö och jordbruk
Ny demokrati stödjer insatser för att förbättra miljön
samtidigt som vi betonar att miljön till största delen är en
internationell för att inte säga en global fråga.
Miljösatsningar måste därför göras där man får mest för
pengarna. I Sveriges fall är satsningar på andra sidan
Östersjön en självklarhet för den som ser till den totala
miljöeffekten.
Miljöpolitiken får inte gå så långt att det blir en fara för
marknadsekonomins funktionssätt och begränsar den fria
konkurrensen mellan företag.
Miljöfrågor drivs bättre av konsumenter än statens
miljöbyråkrater.
Källsortering och återvinning är självklara
nödvändigheter och företagen måste uppmuntras att
tillverka produkter som lätt kan återvinnas.
Ungdomars stora intresse för miljöfrågor måste tas på
allvar.
Kunskaperna hos de svenska jordbrukarna om riskerna
med överdoseringar av handelsgödsel och
bekämpningsmedel måste förbättras.
Vi måste satsa på de miljövänliga energislagen
vattenkraft och kärnkraft.
Liksom på miljövänliga drivmedel för fordon.
Inom Europa bör Sverige med kraft verka för att
jordbruket drivs med ett minimum av gifter och hormoner.
Svenska biodynamiska produkter kan bli en kvalitetsprofil
vid export.
Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att kunna
genomföra dyrbara miljösatsningar.
Det s k tankeförbudet måste givetvis bort ur
kärnkraftslagen och tiden är nu mogen för en ny
folkomröstning om kärnkraften.
De svenska jordbrukarna skall behandlas som övriga
småföretagare. Konkurrensen skall vara hård.
Regleringarna minska.
Sverige skall därför inom EU verka för ett avreglerat och
effektivare jordbruk.
I en särskild motion förklarar Ny Demokrati hur vi i
dagsläget kan spara 359 miljoner kronor mer än regeringen
för budgetåret 1994/95.
12. Infrastrukturen
Konjunkturen har nu svängt och det har snarast blivit
dags att planera för nästa lågkonjunktur. Behovet av
accelererade investeringar i infrastruktur har därför
minskat. Ny demokrati föreslår en kraftig ökning mot
föregående år men ändå en minskning på ca 2 miljarder
gentemot regeringens förslag.
13. De största besparingarna och skatteändringarna
Det tycks som om Ny Demokrati är de enda som
verkligen orkar föreslå besparingar under valåret 1994.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen 3,5 miljarder!
Till detta lägger Ny Demokrati ett stort antal
besparingar. Här skall bara nämnas de viktigaste.Inom
arbetsmarknadspolitiken: Marknaden har blivit mättad.
Till och med AMS har svårt att hitta svarta hål att hälla
pengar i.BiståndetFlyktingpolitiken
FamiljepolitikenInfrainvesteringarLönegarantin, som
tas bortOrganisationsbidrag, partistöd och presstöd
Effektivisering av administration, verk och myndigheter
Krigsförklaring mot den svarta marknadenAngrepp även
mot bidragsfusket enligt tidigare nyd-motioner 14.
Skatter
Ny Demokrati anser att det höga skattetrycket är
hämmande för Sveriges utveckling. Dessutom förorsakar
det ett omfattande skattefusk. Sänkta skatter ger
dynamiska effekter som under de rätta omständigheterna
mer än väl kompenserar staten. Dessutom torde de flesta nu
inse att svenska skatter måste anpassas till de europeiska.
Ny Demokrati har ett långsiktigt
skattesänkningsprogram som redovisas i vår skattemotion.
För budgetåret 1994/95 vill vi koncentrera
skattesänkningarna till tjänstemomsen. 12 %
allmän tjänste- och kulturmoms (dagstidningar höjs
och andra tryckta alster sänks till 12-procentsnivån) skulle
ge såväl tjänstesektorn som byggandet en nödvändig
injektion. Enligt en statisk beräkning skulle detta kosta
staten ca 12 miljarder i uteblivna skatteintäkter. I våra
sammanställningar räknar vi inte in dynamiska effekter
utan har låtit dessa 12 miljarder belasta vår totalkalkyl.
15. Med vänlig hälsning till regeringen
Ny Demokrati föreslår några mycket angelägna
utredningar och kommissioner.
1. Haverikommissionen Svarta November. Kartläggning
av händelserna som ledde fram till den 19 november 1992
då regeringens valuta- och räntepolitik totalhavererade. I
dessa tider när räfst och rättarting hålles med diverse
banker är det en självklarhet att politikerna föregår med
gott exempel och granskar sin egen roll.
2. Den andra bankkrisen. Hur är det med den fria
konkurrensen bland kvarvarande banker? Varför får de små
företag som är så viktiga för Sveriges fortsatta utveckling så
dåliga kreditvillkor? Hur fungerar kreditmarknaden
egentligen?
3. Strategi och taktik i kriget mot den svarta sektorn.
4. Strategi och taktik i kampen mot bidragsfusket.
5. Rationaliseringskommission för statliga verk och
myndigheter samt övrig politisk administration.
6. En kommission modell Lindbeck som koncentrerar
sig på hur vi bäst bekämpar arbetslösheten och skapar de
nya viktiga jobben.
Dessutom föreslår vi att regeringen inför begreppet
snabbutredning som tar maximalt 3 månader. Idag utreds
det i det oändliga. Och medan gräset gror dör kon.
Utvecklingen går snabbt. Då måste även utredningar gå
snabbt.
Vi utgår ifrån att regeringen i konstruktiv anda studerar
våra motioner om en allmän rationalisering på 2 %.
Vi
begär också svar på den berättigade frågan: hur ser
regeringens optimala budget ut om uppdraget är att sänka
utgifterna med 30 miljarder? Regeringen förfogar över
datamodeller och underlag som möjliggör en annan sorts
optimeringar och precision än vad vi själva med våra
begränsade resurser kan åstadkomma.
16. Så ser vi det på sikt
Allt kan inte göras på en gång men stora ting måste ändå
till för att vända utvecklingen. Slutstationen för det s k
saneringsarbetet ser enligt vår uppfattning ut ungefär så
här:Transfereringssystemen garanterar grundtrygghet.
Systemen är enhetliga och finansieras solidariskt genom
skatter. Därutöver har vi alla våra egna försäkringar.
Obligatoriska statliga försäkringar förekommer används
när risken icke är kommersiellt försäkringsbar.
Pensionssystemet innehåller en stor del premiereserv dvs att
medborgarna har verkliga -- inte fiktiva -- pensionskonton
även i ATP-systemet.Skattetrycket har sänkts till
ungefärlig EU-nivå.Marknadshyror är genomförda med
mycket få undantag.Budgeten är balanserad i ett
femårsperspektiv.Den ekonomiska politiken har typisk
lågränteprägel. Tuffa budgetar garanterar detta.
Konkurrensen är fri och monopol finns endast för
myndighetsutövning.Politiken har successivt fått allt
större inslag av etik och demokrati: ingen sitter mer än två
mandatperioder i riksdagen.Utnämningar grundas alltid
på kompetens.Även de politiska partierna redovisar
öppet sina affärer.Personval har slagit igenom.
Personlig frihet under ansvar har blivit en självklarhet.
Sverige har en författningsdomstol.Folkomröstningar
förekommer främst på kommunal nivå.
17. Nyds besparingar jämfört med regeringens budget
1994/95 (milj. kr)
Totala
besparingar:
37910
57300
Varav byråkrati:
500
Mer
* I en separat motion yrkar Nyd i första hand på Nyds
egen helt nya familjepolitik, som skulle ge följande
besparingar: 94/95 -- ingen besparing, 95/96 7 Mrd, 96/97 12
Mrd, 97/98 21 Mrd.
Dessa är de åtgärder vi rekommenderar i nuvarande
system.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den
ekonomiska politik som förordas i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om räntepolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillsätta en kommission för
rationalisering av verk och myndigheter, landsting och
kommuner samt övrig politisk administration,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att modernisera
arbetsrätten,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i avvaktan på ny
arbetsrättslagstiftning införa en omgående dispens för
företag med färre än 25 anställda från de känsligaste delarna
av arbetsrättslagstiftningen,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen i
kompletteringspropositionen skall återkomma med
besparingar på ytterligare 30 miljarder kronor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillsätta en haverikommission
som kartlägger och granskar de händelser som ledde fram
till den 19 november 1992 då regeringens valuta- och
räntepolitik totalhavererade,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillsätta en opolitisk
kommission som koncentrerar sig på hur vi bäst bekämpar
arbetslösheten och skapar de nya viktiga jobben,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny beräkning av basbeloppet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ta bort systemet med
indexering av statens utgifter och intäkter,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den ekonomiska politikens
viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för företagen
att verka och kunna expandera i syfte att öka
sysselsättningen och därmed tryggad ekonomi för alla.
Stockholm den 25 januari 1994
Ian Wachtmeister (nyd)
Peter Kling (nyd)
Christer Windén (nyd)
Simon Liliedahl (nyd)
Bert Karlsson (nyd)
Dan Eriksson (nyd)
i Stockholm
1 Yrkandena 4 och 5 hänvisade till AU.