Som bakgrund till skattereformen hävdades bl.a. att de
höga marginalskatterna i praktiken lett till att
löneförhandlingar alltmer kommit att präglas av att
''nettotänkande'' förhandlingsresultat uppmättes i
uppnådda förändringar av köpkraft med hänsyn tagen till
marginalskatternas effekter. Det gamla skattesystemet
ledde därför till kraftigt ökade skillnader i nominella
bruttolöner (och därtill ''avdragsraseriet'').
När skattereformen genomfördes och de med högre
inkomster, i synnerhet de som ej byggt upp
avdragsmöjligheter, fick en kraftigt ökad disponibel
inkomst pekades på behovet av att i kommande
löneförhandlingar ta hänsyn till vad reformen redan gett de
högre inkomsttagarna.
Av detta har mycket litet förverkligats.
Utvärderingar av skattereformen
Utvärderingarna av skattereformen visar att de
ekonomiska skillnaderna mellan hög- och låginkomsttagare
ökat. Sparkvoten har förändrats från cirka minus 4 % till
plus 8 % av de disponibla inkomsterna. Höginkomsttagarna
svarar också för merparten av det extremt höga
hushållssparande som under nuvarande lågkonjunktur
förstärker de samhällsekonomiska problemen. Hushållen
med de lägsta inkomsterna har däremot tvingats öka sin
skuldsättning.
Genom lågkonjunkturen och massarbetslösheten har
löneförändringarna varit små för alla grupper. Även av
detta skäl har utjämning mellan hög- och låginkomsttagare
efter skattereformen uteblivit.
Dessutom sker löneförhandlingarna i alltmer
decentraliserade former vilket ytterligare förhindrat
möjligheterna att i lönebildningen motverka
skattereformens effekter på skillnader i disponibel inkomst
mellan skilda grupper.
Tendenser till ny skatteplanering
Genom de förändringar av främst kapital- och
förmögenhetsbeskattning som genomförts under de senaste
två åren har tendenser märkts till en ny skatteplanering där
mänsklig energi och mänskliga resurser åter används för att
undvika eller reducera skatter. Skillnaden är att
möjligheterna till skatteplanering i högre grad reserveras till
hushåll med stora aktieposter och/eller annan förmögenhet
som med omdispositioner kan undvika eller omfördela
skatt.
Inför etablerandet av EES-samarbetet och ett eventuellt
inträde i EU finns också farhågor att en öppen europeisk
arbetsmarknad kommer att leda till accepterandet av än
större löneskillnader.
Den strävan efter ekonomisk och social utjämning som
under lång tid präglat det svenska samhället är inte bara
ideologiskt ifrågasatt av starka grupper. Medlen för
utjämning har försvagats samtidigt som andra förändringar
leder utvecklingen mot ökade löneskillnader och sociala
klyftor.
Skall det svenska samhället även för framtiden präglas
av jämförelsevis mindre ekonomiska skillnader och mindre
av sociala konflikter och våld, behövs nya attityder men
också nya ekonomisk-politiska medel. Hur skall
lönebildning, utbildningspolitik, skatter, avgifter m.m.
omformas för att motverka världens och det egna
samhällets uppdelning i ''fattiga och rika'' på det sätt som
bl.a. Sveriges biskopar hösten 1993 beskrev i ett brev?
Avsikten är inte att återinföra höga inkomstskatter, som
bevisligen leder till svartjobb, fusk och fiffel eller stela
modeller för lönebildning. Men det behövs ''bromsar'' mot
alltför stora löneskillnader.
I debatten om det framtida pensionssystemet har
diskuterats om pensionsavgifter skall tas ut även för
inkomster över gränsen för pensionsgrundande inkomst.
Full avgift oberoende av inkomst borde i någon mening
kunna motverka frikostigheten med mycket höga löner. Ju
högre löner desto mer betalas i avgift utan att man får något
tillbaka -- ett fungerande argument i dessa kretsar?
Olika förslag till åtgärder
I den amerikanska kongressen har diskuterats en annan
form av avgift för att motverka extremt stor lönespridning i
företagen. Förslaget innebär att företagen betalar extra
arbetsgivaravgifter om löneskillnaderna mellan anställda är
mycket stora.
En ytterligare möjlighet är en progressiv
arbetsgivaravgift för personal med extremt höga löner.
Dessa exempel anges som riktningsangivelse för ett
idéarbete med syfte att söka nya ekonomisk-politiska medel
för att motverka de ökade löneskillnaderna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppgift att föreslå medel att motverka stora löneskillnader.
Stockholm den 21 januari 1994
Berndt Ekholm (s)
Lena Klevenås (s)
Karl-Erik Svartberg (s)