Bakgrund
Som bakgrund till skattereformen hävdades bl.a. att de höga marginalskatterna i praktiken lett till att löneförhandlingar alltmer kommit att präglas av att ''nettotänkande'' förhandlingsresultat uppmättes i uppnådda förändringar av köpkraft med hänsyn tagen till marginalskatternas effekter. Det gamla skattesystemet ledde därför till kraftigt ökade skillnader i nominella bruttolöner (och därtill ''avdragsraseriet'').
När skattereformen genomfördes och de med högre inkomster, i synnerhet de som ej byggt upp avdragsmöjligheter, fick en kraftigt ökad disponibel inkomst pekades på behovet av att i kommande löneförhandlingar ta hänsyn till vad reformen redan gett de högre inkomsttagarna.
Av detta har mycket litet förverkligats.
Utvärderingar av skattereformen
Utvärderingarna av skattereformen visar att de ekonomiska skillnaderna mellan hög- och låginkomsttagare ökat. Sparkvoten har förändrats från cirka minus 4 % till plus 8 % av de disponibla inkomsterna. Höginkomsttagarna svarar också för merparten av det extremt höga hushållssparande som under nuvarande lågkonjunktur förstärker de samhällsekonomiska problemen. Hushållen med de lägsta inkomsterna har däremot tvingats öka sin skuldsättning.
Genom lågkonjunkturen och massarbetslösheten har löneförändringarna varit små för alla grupper. Även av detta skäl har utjämning mellan hög- och låginkomsttagare efter skattereformen uteblivit.
Dessutom sker löneförhandlingarna i alltmer decentraliserade former vilket ytterligare förhindrat möjligheterna att i lönebildningen motverka skattereformens effekter på skillnader i disponibel inkomst mellan skilda grupper.
Tendenser till ny skatteplanering
Genom de förändringar av främst kapital- och förmögenhetsbeskattning som genomförts under de senaste två åren har tendenser märkts till en ny skatteplanering där mänsklig energi och mänskliga resurser åter används för att undvika eller reducera skatter. Skillnaden är att möjligheterna till skatteplanering i högre grad reserveras till hushåll med stora aktieposter och/eller annan förmögenhet som med omdispositioner kan undvika eller omfördela skatt.
Inför etablerandet av EES-samarbetet och ett eventuellt inträde i EU finns också farhågor att en öppen europeisk arbetsmarknad kommer att leda till accepterandet av än större löneskillnader.
Den strävan efter ekonomisk och social utjämning som under lång tid präglat det svenska samhället är inte bara ideologiskt ifrågasatt av starka grupper. Medlen för utjämning har försvagats samtidigt som andra förändringar leder utvecklingen mot ökade löneskillnader och sociala klyftor.
Skall det svenska samhället även för framtiden präglas av jämförelsevis mindre ekonomiska skillnader och mindre av sociala konflikter och våld, behövs nya attityder men också nya ekonomisk-politiska medel. Hur skall lönebildning, utbildningspolitik, skatter, avgifter m.m. omformas för att motverka världens och det egna samhällets uppdelning i ''fattiga och rika'' på det sätt som bl.a. Sveriges biskopar hösten 1993 beskrev i ett brev?
Avsikten är inte att återinföra höga inkomstskatter, som bevisligen leder till svartjobb, fusk och fiffel eller stela modeller för lönebildning. Men det behövs ''bromsar'' mot alltför stora löneskillnader.
I debatten om det framtida pensionssystemet har diskuterats om pensionsavgifter skall tas ut även för inkomster över gränsen för pensionsgrundande inkomst. Full avgift oberoende av inkomst borde i någon mening kunna motverka frikostigheten med mycket höga löner. Ju högre löner desto mer betalas i avgift utan att man får något tillbaka -- ett fungerande argument i dessa kretsar?
Olika förslag till åtgärder
I den amerikanska kongressen har diskuterats en annan form av avgift för att motverka extremt stor lönespridning i företagen. Förslaget innebär att företagen betalar extra arbetsgivaravgifter om löneskillnaderna mellan anställda är mycket stora.
En ytterligare möjlighet är en progressiv arbetsgivaravgift för personal med extremt höga löner.
Dessa exempel anges som riktningsangivelse för ett idéarbete med syfte att söka nya ekonomisk-politiska medel för att motverka de ökade löneskillnaderna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att föreslå medel att motverka stora löneskillnader.
Stockholm den 21 januari 1994 Berndt Ekholm (s) Lena Klevenås (s) Karl-Erik Svartberg (s)