Allmänt om riskutbildning och -forskning
Allt fler myndigheter använder begrepp som ''riskanalys'' eller ''kvalificerad riskanalys'' i sina föreskrifter, anvisningar eller rekommendationer. Detta gäller på det lokala, nationella och internationella planet. Specificerade eller mer allmänt formulerade risknivåer styr beslut som rör människors säkerhet, hälsa och miljö.
Riskanalys, riskbedömning och riskhantering är följaktligen på väg att bli centrala instrument i ett beslutsfattande som täcker mycket stora områden av samhället och med mycket omfattande ekonomiska och andra konsekvenser.
Sveriges enda högre utbildning inom området riskanalys och övriga delar av räddningstjänstens teoretiska bakgrund finns för närvarande i Lund.
1986 startade vid Lunds universitet/Lunds tekniska högskola (LTH) en brandingenjörsutbildning omfattande två och ett halvt års studier (100 poäng).
När utbildningen startade var den unik i Europa. Vid räddningsskolan i Revinge utanför Lund finns vidare sedan 1989 en ettårig påbyggnadsutbildning med inriktning mot kommunal räddningstjänst.
I flera olika sammanhang har frågan om en utökning av utbildningen aktualiserats. I LTH:s fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1993/94--95/96 framhölls bl.a. att utbildningstiden i brandingenjörsutbildningen är för kort för att de uppställda utbildningsmålen bl.a. inom området samhällets riskhantering skall kunna uppnås. LTH ansåg sålunda att högskoledelen av utbildningen borde förlängas med ett år (till 140 poäng). En framställning om ändring av examensordningen med denna innebörd behandlas för närvarande inom regeringen.
Statens räddningsverk (SRV) framhöll i en skrivelse till LTH våren 1992 att det föreligger ett uttalat behov av fördjupning av brandingenjörsutbildningen liksom av forskning inom områden av central betydelse för räddningstjänsten. SRV har vidare tagit initiativet till en analys av kunskapsbehovet inom brandskyddssektorn. Även om slutrapporten från detta projekt ännu ej publicerats pekar den hittills gjorda analysen på att en fördjupning och utökning av utbildningen till civilingenjörsnivå är nödvändig.
I samband med analysgruppens arbete framförde representanter från näringslivet starka önskemål om att det parallellt och integrerat med den fördjupade brandingenjörsutbildningen vid LTH inrättas en civilingenjörsutbildning i riskhantering och säkerhetsskydd och med inriktning mot näringslivets behov.
Under hösten 1993 påbörjade en arbetsgrupp inom LTH en utredning om innehåll och uppläggning av en sådan utbildning. Samma arbetsgrupp utreder också förutsättningarna att vid Lunds universitet etablera någon form av forskningsinstitut eller forskningscentrum. Kombinerat med en forskarskola skall det tänkta forskningsinstitutet fungera som forskningsöverbyggnad till den planerade civilingenjörsutbildningen. Arbetsgruppen avser inge en preliminär rapport under mars 1994.
Det tänkta institutets verksamhet bör omfatta generellt interdisciplinär och tvärsektoriell forskning rörande risk och riskhantering inom områdena säkerhet, hälsa och miljö på både samhälls- och företagsnivå. Forskningen bör allmänt inriktas på studiet av olika åtgärdsstrategier och beslutsmodeller för att åstadkomma en riskreducering och speciellt koncentreras på användning av kvantitativ riskanalys och riskbedömning i dessa studier.
Basen för ett rationellt beslutsfattande måste, förutom tekniska och ekonomiska aspekter, även omfatta de politiska, juridiska och administrativa konsekvenserna. Forskning rörande dessa bedömningsgrunder inom riskhanteringen måste därför bli tunga insatsområden för det planerade institutet.
Forskningsinstitutets planerade arbetsområde är, som har betonats, relativt heltäckande; dvs. avsett att omfatta risker med hänsyn till säkerhet, hälsa och miljö. I fortsättningen begränsas synpunkterna till att omfatta risker med anknytning till teknologiska system (exempelvis processanläggningar) och till risker allmänt inom räddningstjänstens arbetsområden.
Bakgrund till nya krav om användning av kvalificerad riskanalys
Bakom de nya kraven på en kvalificerad riskanalys för olika typer av anläggningar ligger en rad faktorer:
-- Statens haverikommission har i flera utredningar av inträffade stora olyckor de senaste åren påpekat att genomförda riskanalyser hade kunnat leda till att antingen olyckan (storbranden) förhindrats eller konsekvenserna mildrats.
-- Olycksfallskostnader för områdena arbetsolyckor, brand och miljö uppskattas ligga i intervallet 6,3--17,2 miljarder kronor för år 1991.
-- Industriföreträdare har i flera år påpekat att otillräckliga kunskaper om riskhantering lett till felaktiga planeringslösningar eller åtgärder. Exempel:
-- Säkerhetsavstånd på båda sidor av väg eller järnväg för transport av farligt gods i tät bebyggelse varierar i kommunerna från 25 till 250 meter. Bedömningen av sannolikheter för en olycka ses mycket sällan (aldrig?).
-- En utredning om risker i samband med transport av farligt gods på Norra Älvstranden i Göteborg ledde till bristfälliga slutsatser på grund av okvalificerad bedömning. Än allvarligare är att denna bedömning utan analys överflyttas till motsvarande planeringsproblem i andra delar av landet.
Riskforskningens ställning i Sverige
Sverige måste betecknas som mindre utvecklat vad gäller riskforskning. Detta gäller inte minst vid en jämförelse med övriga nordiska länder. Gruppen ''Safety and Risk Analysis'' vid Statens tekniska forskningscentral (VTT) i Finland sysselsätter ca 15 forskare. Avdelningen för systemanalys vid Risö forskningscenter, Danmark med ca 50 anställda, har forskningsgrupper för riskanalys och kognitiv forskning som båda sysslar med riskhantering och Norge har en lång tradition av forskning på riskområdet (SINTEF:s avdelning för Sikkerhet och Politelighet har ca 30 anställda). Samtliga nu nämnda forskningsgrupper är koncentrerade på området industriell säkerhet och saknar motsvarighet i Sverige.
Bland riskhanterande myndigheter är inslaget av FoU högst varierande. Det kan konstateras att kvalificerad riskanalys och riskbedömning ofta saknas och att ansvaret är fragmenterat. Samtidigt är som ovan konstaterats potentialen för riskreducering mycket stor. En ökad forskning borde därför vara av strategisk betydelse för välfärdsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten.
Riskforskning i Lund
Ett institut eller en centrumbildning för riskforskning måste lokaliseras till en aktiv forsknings- och utbildningsmiljö med stor bredd. Lund/Malmö-området erbjuder sannolikt de bästa förutsättningarna i Sverige i detta avseende. Här skall några grundläggande förhållanden framhållas:
-- De samlade resurserna inom Lunds universitet/Lunds tekniska högskola representerar ett mycket brett spektrum av kunskap, kompetens och erfarenhet som ej överträffas någon annanstans i Sverige. Här finns den kreativa forskningsmiljö med den kritiska massa av kompletterande tvärsektoriell och gränsöverskridande forskning som är nödvändig.
-- Forskning och utbildning hör samman. Redan nu erbjuder LTH unika möjligheter för en integration utbildning/forskning på området. Vid LTH finns landets hittills enda utbildning inom området -- brandingenjörsutbildningen. En planerad civilingenjörsutbildning med inriktning mot riskanalys och riskhantering blir ett naturligt komplement till ett forskningsinstitut inom området.
-- Den omfattande och inom flera fält banbrytande brandforskning, som bedrivits vid Lunds universitet under ca 25 år, utgör en utomordentligt väl lämpad bas för en nationellt profilskapande forskningsutbyggnad inom området risk- och räddningstjänstteknik. En indikation på forskningskompetensen och -relevansen erbjuder planeringsanslaget från NUTEK. Detta verk inbjöd under hösten 1993 forskningsinstitutioner vid högskolor och universitet att söka planeringsanslag för nationella kompetenscentra. Institutionen för brandteknik vid Lunds tekniska högskola ansökte i samarbete med Brandlaboratoriet vid Statens provnings- och forskningsinstitut i Borås om planeringsanslag för ett Brandtekniskt kompetenscentrum. Totalt inkom till NUTEK 326 ansökningar varav 61 valdes ut och gavs planeringsmedel. Ansökan från Brandteknik tillhör denna senare kategori.
Till detta kommer en rad andra faktorer, bl.a.:
-- Vid räddningsskolan i Revinge finns en ettårig påbyggnadsutbildning med inriktning på kommunal räddningstjänst.
-- Kulturgeografiska institutionen genomför på uppdrag av ÖCB utbildningen ''Civil beredskap i ett föränderligt samhälle''. Utbildningen är till stor del inriktad på samhällets sårbarhet och risker och omfattar totalt 15 högskolepoäng.
-- Närheten till Danmark och övriga Europa. Redan nu samarbetar institutionen för brandteknik med Risö Riskcenter inom forskningsprojekt tillhörande EG ''Environment''. I projektform sker också ett internationellt samarbete med en rad forskningsinstitutioner. En fördjupning och utvidgning av detta samarbete ter sig naturligt, speciellt då med danska forskningsinstitutioner.
Vid diskussioner under december 1993 mellan företrädare för styrgruppen för Riskcentrum i Karlstad och LTH behandlades frågan om ett framtida samarbete. Det konstaterades att förutsättningarna för ett sådant samarbete förelåg. Överläggningar om former och närmare inriktning pågår.
Den till mars 1994 aviserade utredningsrapporten kommer att ge en analys av ovan nämnda omständighet och förutsättningar och med största sannolikhet rekommendera etablerandet av ett riskforskningsinstitut i Lund. Det är av vikt att Hot- och riskutredningen i sin vidare behandling beaktar ovan anförda förhållanden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av ett nationellt riskforskningsinstitut vid Lunds universitet baserat på befintliga och kommande resurser vid Lunds tekniska högskola/Lunds universitet och i Karlstad.
Stockholm den 25 januari 1994 Karin Wegestål (s) Bengt Silfverstrand (s) Kurt Ove Johansson (s)