Försvar
Ny Demokrati ställer sig i huvudsak bakom regeringens proposition men anser att man kan skönja en oroväckande politisk utveckling i vår omedelbara närhet som kräver att man snabbt ser över den rådande situationen inom det svenska försvaret och de brister som där finnes.
Ett snabbt åtgärdande av dessa brister innebär en viss budgetförstärkning av anslagna medel till försvaret gentemot FB-92,främst från budgetåret 95/96 och framåt.Detta kan synas märkligt då Sverige dras med stora ekonomiska underskott och en ekonomi ur balans men behöver samhällsekonomiskt inte betyda en katastrof då dessa åtgärder hjälper upp den rådande situationen på arbetsmarknaden. För övrigt bör det ifrågasättas om man överhuvudtaget har rätt att pruta på landets förmåga att försvara sig då man en gång i tiden instiftade begreppet staten just med den meningen att man skulle bygga upp ett samlat begrepp med uppgift att värna om medborgarnas inre och yttre säkerhet en rättighet för medborgarna och en skyldighet för staten oavsett det statsfinansiella läget.
Utbildning
Den sk. utbildningsreserven bör tas bort och ersättas med en allmän grundläggande soldatutbildning om ca 3 månaders längd. Detta möjliggör att de personer som genomgått denna utbildning kan placeras inom hemvärnet eller tilldelas enklare uppgifter inom territorialförsvaret. Motionärerna anser det viktigt att hemvärnet lyfts fram då man med fog kan anta att vid ett s k överraskande strategiskt anfall blir det de inneliggande förbanden och hemvärnet man i initialskedet får förlita sig på. Utbildningsplatser för detta ändamål finns att tillgå i Almnäs, Skövde och Härnösand.
I många länder finns det idag gränsbevakningsförband men inte i Sverige och detta är en påtaglig brist. Sådana förband kan organiseras genom att man använder sig av de jägarförband som ligger inne för grundutbildning. Efter grundläggande utbildning kan dessa förband eller delar därav sättas in och få en bra och realistisk slutövningsmiljö under de sista månaderna. Sådana styrkor skall naturligtvis ha stor rörlighet och bör därför ha tillgång till helikoptrar varvid motionärerna föreslår att de pansarvärnshelikoptrar armén förfogar över förs över till denna verksamhet.
Försvarsindustri
Den svenska försvarsindustrin som är ett nödvändigt instrument i den svenska försvarspolitiken bör ges alla erforderliga chanser att överleva. Dels för att en stor del av försvarets återtagningsförmåga baseras på tillgången av inhemsk försvarsmateriel, dels av det faktum att den genererar en icke föraktlig mängd arbetstillfällen. I sammanhanget får ej glömmas det faktum att den försvarsindustriella forskningen har stora spin-off-effekter i samhället samt att den sist men inte minst ger inkomster i form av exportintäkter.
Det svenska försvaret är en kund som inte räcker till att hålla försvarsindustrin med tillräckliga order. Följaktligen behövs en stor del export. Försvarsmaterielexportlagstift ningen är en onödigt krånglig och byråkratisk härva som kan förenklas. För det första skall det generella förbudet mot vapenexport tas bort. Det måste anses som löjeväckande att ha ett av statsmakten utfärdat förbud som samma statsmakt gör undantag ifrån. Dubbelmoral kallas sådant för i folkmun. Det behövs bara att producenterna beläggs med en anmälningsplikt samt tre enkla punkter som reglerar denna hantering.
1. Export får ej ske till krigförande land eller till land som befinner sig i inbördeskrig.
2. Export får ej ske till land som ej respekterar de mänskliga rättigheterna.
3. Export får ej ske till land som kan befaras hota den svenska säkerheten eller svenska intressen.
Vidare bör den svenska försvarsindustrin få möjlighet att uppdragsutveckla vapensystem oavsett det svenska försvarets behov eller inte.
Vidare bör statsmakten i detta sammanhang klarare markera att man tar ställning för de baltiska staterna genom att möjliggöra att de kan få möjlighet att ta emot vapen som tas ut ur svenska försvaret. Listan på sådan materiel kan göras lång men några exempel är Haubitz mod 55, kanon m40, 8 cm granatkastare, k-pist m45b, ksp m36 och m42 samt en del övriga handeldvapen. De patrullbåtar man gör sig av med kan även de gå åt samma håll.
Ny Demokrati har många gånger kritiserat Sverige för att inte klart ta ställning för den demokratiska processen som pågår i många länder. Man har många gånger gömt sig under kappor benämnda neutralitet och alliansfrihet. Sverige bör som ett led i att överge den förlegade alliansfriheten intensifiera sin medverkan i det europeiska säkerhetspolitiska samarbetet. Ett viktigt första steg är att Sverige blir aktivt i Partnership for peace vilket bör ske snarast. För övrigt bör konsekvenserna av ett EU- medlemskap ordentligt belysas och hur detta kan beröra den svenska försvarsmakten.
Ekonomi
En bra allmän soldatutbildning kostar för de ca 6 000 vapenföra som berörs ca 300 miljoner kronor per år och här bör en förstärkning av försvarsbudgeten sättas in:
95/96 96/97 97/98 98/99 Allm. soldatutb. 300 300 300 300
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den s.k. utbildningsreserven tas bort och att man i stället inför en obligatorisk grundläggande soldatutbildning om minst tre månader för alla vapenföra män,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nödvändiga lagändringar görs så att värnpliktiga kan användas till gränsbevakningsförband och att sådana upprättas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en modifiering av vapenexportlagen sker enligt motionen föreslagen modell,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den svenska försvarsindustrin ges möjlighet att uppdragsutveckla vapensystem oavsett den svenska krigsmaktens behov av dessa,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att möjligheter skapas för de baltiska länderna att om de vill ta emot sådan utrustning som det svenska försvaret av olika anledningar gör sig av med,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige som ett första steg i att överge den förlegade alliansfriheten och neutraliteten aktivt medverkar i Partnership for peace,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en förstärkning av försvarsbudgeten bör ske.
Stockholm den 20 januari 1994 Ian Wachtmeister (nyd) Robert Jousma (nyd) Bert Karlsson (nyd)
1 Yrkandena 3--6 hänvisade till UU