Sverige har två örlogsvarv -- Kockums Submarine
Systems AB i Malmö och Karlskronavarvet AB i
Karlskrona. Båda är dotterbolag till Kockums AB som i sin
tur ingår i den sedan i somras börsnoterade, men av staten
kontrollerade, Celsiuskoncernen.
Kockums Submarine Systems har totalt drygt 730
anställda varav cirka 452 tjänstemän av vilka flertalet är
civilingenjörer med specialkompetens och andra
kvalificerade tekniker.
Kockums Submarine Systems svarar för såväl
utveckling, projektering, konstruktion, produktion som
underhåll och modernisering av ubåtar. Teknikhöjden hos
ubåtssystem innebär intimt samarbete med bl.a. Lunds
Tekniska Högskola. Parallellt sker en konsekvent satsning
på utveckling av den egna personalens kompetens och
avancerade hjälpmedel.
Inom Kockums finns dessutom bl.a. kompetens för
projektering och konstruktion av avancerade handelsfartyg
och offshore-anläggningar, utveckling och marknadsföring
av datorsystem för världens varvsindustri och spårbunden
kommunikation.
Riksdagen har beslutat att Sverige skall behålla
förmågan att utveckla ubåtar. Det är helt klarlagt och
accepterat att den mest svårtillgängliga kompetensen inom
varvsindustrin ligger inom ubåtsområdet. Den samlade
kompetensen finns hos Kockums Submarine Systems. En av
orsakerna till företagets internationellt ledande ställning är
totaltkunskapen om produkterna.
Denna unika kunskap har förvärvats genom
målinriktade satsningar inom strategiska områden samt ett
intimt och i princip dagligt erfarenhetsutbyte mellan
utveckling, konstruktion och produktion. För att inom
Sverige vidmakthålla och utveckla den utbåtstekniska
kompetensen krävs att Kockums Submarine Systems även i
framtiden kan ha totalansvaret vilket bl.a. fordrar en intakt
produktionsanläggning.
För närvarande pågår produktion av Gotland-seriens tre
ubåtar. Samtliga får luftoberoende tillsatsmaskinerier
utvecklade vid Kockums. I datorerna ligger Ubåt 2000 som
blir ett av Sveriges största och mest komplexa
utvecklingsprojekt under 1900-talet.
Svenska ubåts- och fartygsbeställningar tenderar dock
att komma med allt längre intervaller och i allt kortare
serier. Detta innebär att Sverige, trots varvens
exportansträngningar och rationaliseringar, framgent inte
har underlag för beläggning av dagens varvskapacitet och
marinens underhållsorganisationer. Mot denna bakgrund är
en strukturrationalisering nödvändig.
Det svenska försvaret baseras på principen att i händelse
av spänt läge eller krig de i fredstid beredskapslagda
resurserna mobiliseras och aktiveras. Denna princip torde
kunna tillämpas även för marint fartygsunderhåll.
Sammanfattning
Kockums Submarine Systems besitter en unik
kompetens.
Svensk undervattensteknologi befinner sig
internationellt i den absoluta frontlinjen.
Företagets framgångar beror på att dess kunskapsbank
omfattar hela kedjan -- utveckling, konstruktion,
produktion, underhåll och modernisering.
Ubåt 2000 är ett av Sveriges största och mest komplexa
utvecklingsprojekt under 1990-talet.
Svenska ubåts- och fatygsbeställningar kommer med allt
längre intervaller och i kortare serier.
Detta utgör ett hot mot ''den mest kvalificerade och
svårtillgängliga kompetensen inom varvsindustrin''--
ubåtsområdet.
Slutsats
Kapacitet för utveckling, konstruktion, produktion och
avancerat underhåll måste med till buds stående medel
säkerställas vid Kockums Submarine Systems AB.
För att detta skall kunna ske fordras prioritering av
ubåtssystem vid marinens materielanskaffning.
Studiefas, som inletts, och projektering av Ubåt 2000
bör således garanteras medel snarast och produktionsstart i
Malmö av Ubåt 2000 fastläggas till senast 1998.
Dessutom bör framtida kvalificerat underhåll och
livstidsförlängning av ubåtar reserveras för Kockums
Submarine Systems i Malmö.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Kockums Submarine Systems
AB i Malmö.
Stockholm den 25 januari 1994
Karin Wegestål (s)
Nils T Svensson (s)
Kurt Ove Johansson (s)