Det råder i dag en bred samstämmighet i uppfattningen
att olika verksamheter utvecklas bäst om de utförs i
konkurrens. Konkurrensen bör alltid vara fri, men
innehållet i verksamheten kan normalt begränsas och styras
genom krav och regler där så anses nödvändigt.
Såväl den tidigare som den nuvarande regeringen har
tagit många initiativ som syftat till att öppna allt fler
verksamheter för konkurrens. På vissa områden har man
dock kommit mindre långt. Civil pilotutbildning är ett
sådant exempel.
Trafikflygarhögskolans verksamhet
En statlig civil flygskola startades den 2 april 1984, kallad
Trafikflygarhögskolan (TFHS). Anledningen sades vara att
tillgodose kravet på tillräckligt många piloter till flygvapnet
och att dessa därigenom inte skulle vara lika attraktiva på
marknaden på grund av brist av piloter. Samtidigt sades att
de civila flygutbildningsskolorna inte hade samma kvalitet
hos de färdigutbildade piloterna som TFHS kunde
producera.
Huvudman för utbildningen har varit chefen för
flygvapnet (CFV). Totalkostnaden för en färdigutbildad
elev har legat i intervallet 675 000--850 000 kronor.
Det finns en väl fungerande privat pilotutbildning
Det finns i dag en väl fungerande utbildning av piloter
på olika håll i landet. Som exempel kan nämnas SAS Flight
Academy, Bromma Flygskola m.fl.
Dessa utbildar piloter till samma kunskapsnivå som
TFHS. Skillnaden är endast att kostnaden är mellan hälften
och en tredjedel av TFHS:s utbildning. Det har också visat
sig att dessa privata utbildningsvägar är mycket mer flexibla
när det gäller en eventuell snabb ökning av antalet
utbildningsplatser. När TFHS kräver ett budgetår för att
förändra utbildningsomfattningen, klarar de privata
motsvarande förändring på någon månad. Detta utan att
kvalitén på något sätt blir sämre.
I valet mellan att driva en helstatlig utbildning till
mångdubbel kostnad och att i stället finna ett system där
den fria marknaden klarar samma sak borde valet vara
klart.
Hållbara argument för statlig utbildning saknas
I argumenten för att behålla en civil pilotutbildning i
statlig regi förs bl.a. fram:''En statlig flygskola behövs för
att försäkra sig om ett tillräckligt antal kvalificerade piloter
till tung luftfart.'' Så är dock inte fallet. Man löser saken
bäst genom utbildning i icke statliga träningsorganisationer.
Nödvändig kapacitet existerar i Sverige i dag. I det fall man
skulle få ett utökat behov kommer existerande
organisationer att etablera den kapacitet som är nödvändig
för att täcka efterfrågan. Det är en naturlig utveckling på en
fri marknad. ''TFHS utbildar piloter till en så hög kvalitet
att flygbolag hellre väljer dem än flygvapenpiloterna.'' Så är
inte fallet. I och för sig är utbildningen vid TFHS av mycket
god klass. Det har dock gjorts uppföljning och jämförelser
mellan statligt och privat utbildade piloter i såväl Sverige
som Norge. Dessa visar att det inte föreligger någon
skillnad i kvalitet.''Pilotutbildning i statlig regi gör att
flygvapnet kan behålla sina piloter.'' Detta påstående
stämmer ej. Det är klarlagt att marknaden för närvarande
och troligen alltid kommer att ge preferens åt en lämplig,
erfaren flygvapenpilot framför andra sökande. Denna
slutledning har redan ansvariga i Danmarks och Norges
flygvapen dragit.
Pilotutbildning på högskola
Som alternativ huvudman till den nuvarande
utbildningen vid TFHS har nämnts högskolan. Därigenom
skulle dock troligen inte de statliga kostnaderna minska. En
annan förändring ett sådant huvudmannaskap skulle
medföra vore att utbildningen lades upp på en högre nivå i
utbildningssystemet. Utbildningen skulle också bli längre
och dyrare. Med den utbildningsinriktning som diskuterats
skulle också en stor del av den tillkommande utbildningen
inte vara hänförd till direkta krav som ställs på en pilot.
I det gemensamma arbete som utförs inom JAR,
samarbete mellan de flesta av Europas stater avseende
gemensamma regler för flygcertifikat och inbördes
accepterande av certifikat, är inte utbildningen till
trafikflygare en högskoleutbildning. Det innebär att om
Sverige väljer en utbildning i högskoleform kommer
samhället att belastas av onödiga kostnader för utbildning
av piloter, jämfört med övriga länder i Europa.
En högskoleutbildning, om den trots allt skulle
genomföras, medför samtidigt att
konkurrensförutsättningarna gentemot de fria, privata
utbildarna skulle vara orättvisa.
Vad ska statens engagemang vara?
Att det finns ett behov av välutbildade piloter står helt
klart. Samhället kan, om så anses befogat, stödja
utbildningen på ett mer generellt sätt. Man kan även på
detta område arbeta med en s.k. ''skolpeng'' --
utbildningsbidrag. Det kan motsvara 80--85 procent av
utbildningskostnaden. Ett sådant fanns i slutet på 80-talet
då TFHS inte kunde tillgodose marknadens volymmässiga
behov. Utbildningsbidraget skall självfallet följa eleven och
gå till den godkända flygskola som eleven väljer i fri
konkurrens.
Ett sådant system skulle gynna hela flygbranschen och
bli billigare. Det kommer också att underlätta utvecklingen
för de engagerade flygskolorna och stimulera till ett
samarbete med de anställande flygbolagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en omprövning av
trafikflygarhögskolans verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att grundutbildning av piloter
inte skall ske i högskolornas regi,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansieringen av de privata
pilotutbildningsföretagens verksamhet.