Det råder i dag en bred samstämmighet i uppfattningen att olika verksamheter utvecklas bäst om de utförs i konkurrens. Konkurrensen bör alltid vara fri, men innehållet i verksamheten kan normalt begränsas och styras genom krav och regler där så anses nödvändigt.
Såväl den tidigare som den nuvarande regeringen har tagit många initiativ som syftat till att öppna allt fler verksamheter för konkurrens. På vissa områden har man dock kommit mindre långt. Civil pilotutbildning är ett sådant exempel.
Trafikflygarhögskolans verksamhet
En statlig civil flygskola startades den 2 april 1984, kallad Trafikflygarhögskolan (TFHS). Anledningen sades vara att tillgodose kravet på tillräckligt många piloter till flygvapnet och att dessa därigenom inte skulle vara lika attraktiva på marknaden på grund av brist av piloter. Samtidigt sades att de civila flygutbildningsskolorna inte hade samma kvalitet hos de färdigutbildade piloterna som TFHS kunde producera.
Huvudman för utbildningen har varit chefen för flygvapnet (CFV). Totalkostnaden för en färdigutbildad elev har legat i intervallet 675 000--850 000 kronor.
Det finns en väl fungerande privat pilotutbildning
Det finns i dag en väl fungerande utbildning av piloter på olika håll i landet. Som exempel kan nämnas SAS Flight Academy, Bromma Flygskola m.fl.
Dessa utbildar piloter till samma kunskapsnivå som TFHS. Skillnaden är endast att kostnaden är mellan hälften och en tredjedel av TFHS:s utbildning. Det har också visat sig att dessa privata utbildningsvägar är mycket mer flexibla när det gäller en eventuell snabb ökning av antalet utbildningsplatser. När TFHS kräver ett budgetår för att förändra utbildningsomfattningen, klarar de privata motsvarande förändring på någon månad. Detta utan att kvalitén på något sätt blir sämre.
I valet mellan att driva en helstatlig utbildning till mångdubbel kostnad och att i stället finna ett system där den fria marknaden klarar samma sak borde valet vara klart.
Hållbara argument för statlig utbildning saknas
I argumenten för att behålla en civil pilotutbildning i statlig regi förs bl.a. fram:''En statlig flygskola behövs för att försäkra sig om ett tillräckligt antal kvalificerade piloter till tung luftfart.'' Så är dock inte fallet. Man löser saken bäst genom utbildning i icke statliga träningsorganisationer. Nödvändig kapacitet existerar i Sverige i dag. I det fall man skulle få ett utökat behov kommer existerande organisationer att etablera den kapacitet som är nödvändig för att täcka efterfrågan. Det är en naturlig utveckling på en fri marknad. ''TFHS utbildar piloter till en så hög kvalitet att flygbolag hellre väljer dem än flygvapenpiloterna.'' Så är inte fallet. I och för sig är utbildningen vid TFHS av mycket god klass. Det har dock gjorts uppföljning och jämförelser mellan statligt och privat utbildade piloter i såväl Sverige som Norge. Dessa visar att det inte föreligger någon skillnad i kvalitet.''Pilotutbildning i statlig regi gör att flygvapnet kan behålla sina piloter.'' Detta påstående stämmer ej. Det är klarlagt att marknaden för närvarande och troligen alltid kommer att ge preferens åt en lämplig, erfaren flygvapenpilot framför andra sökande. Denna slutledning har redan ansvariga i Danmarks och Norges flygvapen dragit.
Pilotutbildning på högskola
Som alternativ huvudman till den nuvarande utbildningen vid TFHS har nämnts högskolan. Därigenom skulle dock troligen inte de statliga kostnaderna minska. En annan förändring ett sådant huvudmannaskap skulle medföra vore att utbildningen lades upp på en högre nivå i utbildningssystemet. Utbildningen skulle också bli längre och dyrare. Med den utbildningsinriktning som diskuterats skulle också en stor del av den tillkommande utbildningen inte vara hänförd till direkta krav som ställs på en pilot.
I det gemensamma arbete som utförs inom JAR, samarbete mellan de flesta av Europas stater avseende gemensamma regler för flygcertifikat och inbördes accepterande av certifikat, är inte utbildningen till trafikflygare en högskoleutbildning. Det innebär att om Sverige väljer en utbildning i högskoleform kommer samhället att belastas av onödiga kostnader för utbildning av piloter, jämfört med övriga länder i Europa.
En högskoleutbildning, om den trots allt skulle genomföras, medför samtidigt att konkurrensförutsättningarna gentemot de fria, privata utbildarna skulle vara orättvisa.
Vad ska statens engagemang vara?
Att det finns ett behov av välutbildade piloter står helt klart. Samhället kan, om så anses befogat, stödja utbildningen på ett mer generellt sätt. Man kan även på detta område arbeta med en s.k. ''skolpeng'' -- utbildningsbidrag. Det kan motsvara 80--85 procent av utbildningskostnaden. Ett sådant fanns i slutet på 80-talet då TFHS inte kunde tillgodose marknadens volymmässiga behov. Utbildningsbidraget skall självfallet följa eleven och gå till den godkända flygskola som eleven väljer i fri konkurrens.
Ett sådant system skulle gynna hela flygbranschen och bli billigare. Det kommer också att underlätta utvecklingen för de engagerade flygskolorna och stimulera till ett samarbete med de anställande flygbolagen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en omprövning av trafikflygarhögskolans verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att grundutbildning av piloter inte skall ske i högskolornas regi,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av de privata pilotutbildningsföretagens verksamhet.
Stockholm den 24 januari 1994 Jan Sandberg (m)