Grunden för Sveriges totalförsvar är den allmänna värnplikten.
Även om man kan hävda att allmän värnplikt gäller i princip så länge vårt militära försvar kan rekryteras enligt pliktlag, blir allt färre svenska ungdomar delaktiga i försvaret. Med hänvisning både till ändrad hotbild och till besparingskrav inom hela det statliga området inkallas en allt mindre andel av den manliga befolkningen till militär grundutbildning.
Det är inte uteslutet att det militära försvaret i framtiden kommer att organiseras så, att än färre värnpliktiga med avslutad grundutbildning blir krigsplacerade på befattningar för vilka utbildningen är anpassad.
Den tekniska utvecklingen gör att även militära kunskaper relativt snabbt blir inaktuella. Jag anser därför att de värnpliktigas repetitionsutbildning bör få allt större betydelse.
Riksdag och regering bör uppdra åt försvarsledningen att utreda om grundutbildningen för värnpliktiga kan göras mycket kort -- kanske endast ca fem veckor -- och att övrig erforderlig utbildning för det militära försvarets behov sker som vidareutbildning direkt efter grundutbildning och/eller som repetitionsutbildning, där utbildning för krigsplaceringsuppgift fullföljs.
Målsättningen skall vara att ett större antal än nu av de värnpliktiga erhåller en grundläggande militär utbildning med efterföljande vidareutbildning och repetitionsutbildning utan att totalförsvarets kostnader behöver bli högre.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om huruvida grundutbildningen för värnpliktiga kan göras mycket kort -- kanske endast ca fem veckor -- och övrig erforderlig utbildning för det militära försvarets behov kan ske som vidareutbildning direkt efter grundutbildning och/eller som repetitionsutbildning.
Stockholm den 24 januari 1994 Carl-Johan Wilson (fp)