Den debatt som under lång tid förts om organisationen
av akuta luftburna sjuktransporter har resulterat i ett mål
för en utvecklad samordning av flygverksamheten inom den
offentliga sektorn. Regeringen har gett direktiv i denna
riktning.
Det har också förts en öppen debatt mellan
rikspolisstyrelsen (RPS) och chefen för armén (CA) i frågan.
Både RPS och sjukvårdshuvudmännen har invaggats i
förhoppningar om att få disponera 1--2 helikoptrar för civila
akuta luftburna sjuktransporter av de helikoptrar som
inköps med speciellt anvisade medel enligt tidigare
försvarsbeslut. Samordningsvinster skulle därmed erhållas
och ett mångårigt och väl fungerande samarbete inom
räddningstjänsten kan fortsätta. Denna lösning har tidigare
av CA i flera sammanhang redovisats som möjlig.
Chefen för armén synes nu ha ändrat uppfattning i
frågan. Armén avser att själv operera helikoptrarna inom
räddningstjänsten på uppdrag av sjukvårdshuvudmännen.
Med stor sannolikhet kommer armén att ha svårigheter att
hävda sig i den ekonomiska konkurrenssituationen med de
civila helikopterföretagen. Bakgrunden till denna
konkurrenssituation skall också hålla för en eventuell
prövning i Europadomstolen.
De helikoptrar som inköpts med speciellt avsedda medel
för att, förutom att förstärka luftburna transporter i ofred,
även användas för akuta sjuktransporter i fredstid, kommer
att behållas av armén och placeras i Boden och Linköping.
Det kan nämnas att de västsvenska
sjukvårdshuvudmännen nyligen fått in svar på en
anbudsförfrågan om genomförande av akuta luftburna
sjuktransporter från armén och civila helikopterföretag. I
denna konkurrenssituation måste armén i likhet med de
civila företagen redovisa sina faktiska kostnader för dessa
transporter. Om de västsvenska sjukvårdshuvudmännen
nödgas välja armén eller något privat helikopterföretag
kommer detta att medföra ökade kostnader för
sjuktransporterna. Som en tillfällig lösning genomförs i
nuläget akuta luftburna sjuktransporter under den ljusa
delen av dygnet av polisen (enmotorhelikopter) och under
den mörka delen av dygnet av marinen
(tvåmotorhelikopter). Dvs de redan befintliga resurserna
inom den offentliga sektorn används mer effektivt. Nämnas
bör också att krav på tvåmotorhelikoptrar snart kommer att
ställas för transporter under hela dygnet.
En mycket sannolik konsekvens av de ökade
kostnaderna för sjuktransporter i arméns regi är att de nya
helikoptrarna inte kommer att utnyttjas av
sjukvårdshuvudmännen på andra orter än Boden och
Linköping. En nyetablering av flygverksamheten inom
armén på andra orter skulle innebära att personal ständigt
måste vara ''tillfälligt kommenderad'' till platsen, vilket
innebär ökade kostnader för sjukvårdshuvudmännen. Det
innebär också att kostnader tillkommer för ytterligare
personal i beredskap (utöver rutinmässig beredskap inom
marinen, flygvapnet och polisen).
Landstingsförbundet har till CA (930128) framfört oro
över att ett för högt pris på helikoptertjänsterna kan
medföra en begränsad efterfrågan från
sjukvårdshuvudmännen. I skrivelsen framförs bl.a. ''att
ökade möjligheter att finansiera de fasta kostnaderna finns
om helikoptrarna samtidigt kan utnyttjas av bland annat
räddningstjänsten och polisen samt för utbildning och
övning av piloter inom t.ex. armén''. Landstingsförbundet
framhåller också möjligheter till effektivitetsvinster genom
att några helikoptrar bemannas av polisens egna piloter,
vilket är i linje med RPS:s önskemål. En sådan lösning som
stöds av landstingsförbundet förespråkas också av de
västsvenska sjukvårdshuvudmännen (Göteborgs kommun,
Bohuslandstinget samt landstingen i Halland, Älvsborg och
Skaraborg). Behovet av effektiva akuta luftburna
sjuktransporter kvarstår och blir allt tydligare. På flera
platser i Sverige genomförs nu sådana transporter genom
tillfälliga lösningar i avvaktan på en slutlig sådan.
På orter där flygverksamhet inom den offentliga sektorn
redan finns representerad (t.ex. i Göteborg) blir man
tvungen att bygga upp en ny organisation för akuta
luftburna sjuktransporter, vilket innebär ökade kostnader
för sjukvårdshuvudmännen. Erfarenheter från Västsverige
visar att användandet av helikoptertransporter inte är av
sådan omfattning att det kräver en speciell organisation.
Samordning och samutnyttjande inom den befintliga
organisationen ger både större effektivitet och lägre
kostnader. I betänkande från försvarsutskottet
(1992/93:Fö9 sid. 37) framgår att det ställs krav på effektiv
fredsbasering av de helikoptrar som inköpts. Utskottet
anför som svar på en tidigare motion i ärendet, att några
hinder för att någon av dessa helikoptrar, efter förhandling
med berörda parter, när systemet är utbyggt kan baseras i
Göteborg. ''Även regeringen synes kunna komma att ta
initiativ i frågan'', säger utskottet i betänkandet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Rikspolisstyrelsen tilldelas 1--
2 av de nyinköpta helikoptrarna, enligt försvarsbeslut 1987,
att användas för akuta luftburna sjuktransporter.
Stockholm den 24 januari 1994
Elving Andersson (c)