Inriktningen av det svenska försvaret går mot en alltmer tekniskt avancerad utformning. Men dess grundstomme kommer alltid att utgöras av humankapitalet, det vill säga befäl, värnpliktiga och civilpersonal. De värnpliktigas situation skiljer sig dock eftersom de är förpliktigade att tjänstgöra inom totalförsvaret, vilket försätter dem i ett utsatt läge. Som ytterst ansvarigt för de värnpliktiga åvilar det därför försvaret att värna om dem och deras ställning inom samhället.
Sedan några år tillbaka finns det två faktorer som ger en ny dimension åt militärtjänsten och dem som berörs av den. Den första är den minskade antagningen av värnpliktiga till Försvaret och den andra är den svåra situationen på arbetsmarknaden. Båda faktorerna ger upphov till nya rättviseproblem som kräver en noggrann översyn av värnplikten. Nedan följer några av de konsekvenser som det nya läget för med sig.Idag har vi en situation då endast 59 % av de unga männen gör sin värnplikt. I och med det uppstår en situation då ca 40 % av dem har möjligheter att hamna i en bättre ekonomisk situation än de som åläggs att fullgöra värnplikten. Det är därför rimligt att de värnpliktiga uppnår någon form av kompensation för detta.Utbildning är av central betydelse för unga människors framtid. Men som situationen är nu så hamnar de högskoleintagna i mycket dålig sits om de åläggs att göra värnplikten eftersom de inte kan garanteras en plats efter utryckningen. Dessutom innebär värnplikten för en högskolestuderande att studieskulden fördyras genom den årliga uppräkningen. I och med att många högskolestuderande inte behöver göra värnplikten är det rimligt att de värnpliktigas studiesociala situation förbättras.Den svåra arbetsmarknadssituationen medför att varje tillfälle att få vara med i någon form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd är av stor betydelse för unga människor. Idag innebär värnplikten att man förlorar både rätten till KAS och ungdomspraktikplats. Även denna situation måste förbättras.
Värnplikten kommer alltid att vara en uppoffring; så har det varit för tidigare generationer. Att uppnå neutralitet mellan en situation då man gör värnplikten och en då man inte gör den går inte. Däremot måste kompensationsåtgärder sättas till om dessa två situationer skiljer sig radikalt åt. I och med att så mycket har ändrats under så kort tid är det därför nödvändigt att företa en övergripande utredning som täcker in de värnpliktigas ekonomiska, sociala, arbetsmässiga och studiesociala situation.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om de värnpliktigas ekonomiska, sociala, arbetsmässiga och studiesociala situation.
Stockholm den 21 januari 1994 Margareta Viklund (kds) Fanny Rizell (kds)