Försvarets verkstäder har tidigare varit föremål för
utredning. Någon mer genomgripande parlamentarisk
utredning har dock inte gjorts sedan verkstadsutredningen
1966. Den mest påtagliga konsekvensen av denna utredning
blev att de centrala flygverkstäderna i Malmslätt, Arboga
och Västerås överfördes till affärsverket FFV. Den roll som
de centrala verkstäderna spelade i flygvapnets
underhållssystem återfinns i dag hos FFV Aerotech i
Malmslätt och Arboga, Volvo Aero Support i Arboga samt
Telubs Arboga-Växjö-Östersundsenheter, vilka alla på
olika sätt är utvecklade ur de centrala verkstäderna.
Samtliga enheter ovan tillhör i dag Celsiuskoncernen utom
Volvo Aero Support som är majoritetsägt (90,1 %) av
Volvo Flygmotor AB. Företaget utgörs av den tidigare
motordivisionen inom FFV Aerotech.
Erfarenheterna från den av verkstadsutredningen
föreslagna organisationen har i allt väsentligt blivit positiva.
En tydlig kund-leverantörrelation har uppstått med klara
rationaliseringsincitament hos leverantörerna. De aktuella
verkstadsenheterna har utvecklats till marknadsanpassade
organisationer med det innehåll av produktionsresurser och
ingenjörsresurser som krävs för att kunna vidmakthålla de
aktuella materielsystemen inom flygvapnet. En omfattande
verksamhet riktad mot arméns och marinens materielsystem
bedrivs även liksom underhåll riktat mot civila
flygoperatörer (nationellt och internationellt). Tjänster och
affärer riktade mot den civila industrin i övrigt har även
utvecklats i icke försumbar omfattning.
En avsevärd tid har förflutit sedan
Verkstadsutredningen genomfördes. Förutsättningarna har
förändrats i väsentlig utsträckning. Försvarets organisation
har förändrats varvid bl.a. förbandsindragningar har skett
och en ny ledningsstruktur har införts. Vidare har nya
materielsystem introducerats (JAS) och håller på att
introduceras. Effekter av dessa förändrade förutsättningar
är bl.a. minskade underhållsflöden totalt sett samt att
kraven på en hög teknisk nivå på underhållsverksamheten
är starkt framträdande.
För de verkstäder som finns i försvaret (miloverkstäder,
örlogsbaser och flottiljverkstäder) innebär förändringarna
att det torde ställas krav på en ökad koncentration för att
kunna bibehålla en god ekonomi i produktionen samt för
att kunna upprätthålla erforderlig teknisk kompetens. Det
finns av ovan nämnda skäl anledning att återigen se över
och utreda huvudmannaskapet för försvarets verkstäder.
Tendensen i omvärlden vad gäller underhåll och
vidmakthållande av komplexa materielsystem är tydlig.
Man förlitar sig i ökande utsträckning på industrin för att få
ut mesta möjliga av sina materielsystem, såväl i
fredsorganisationen som i krigsorganisationen. Detta
framgick bl.a. i det s.k. Gulfkriget.
Mot bakgrund av de ovan påtalade förhållandena yrkar
vi att en parlamentarisk utredning måtte tillsättas med
uppgift att utreda huvudmannaskapet för försvarets
verkstäder. Utredningen bör föreslå ett huvudmannaskap
och en organisationsstruktur för dessa verkstäder som på
det mest kostnadseffektiva sättet tillgodoser både de
fredsorganisatoriska och krigsorganisatoriska kraven i den
nya försvarsmakten med de materielsystem som antas ingå
under den kommande 20-årsperioden. Förslagen skall
kunna inarbetas i 1997 års försvarsbeslut.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om huvudmannaskap för försvarets
verkstäder.
Stockholm den 19 januari 1994
Berit Oscarsson (s)
Göran Magnusson (s)
Berit Löfstedt (s)
Berit Andnor (s)
Kjell Nilsson (s)