Försvarets verkstäder har tidigare varit föremål för utredning. Någon mer genomgripande parlamentarisk utredning har dock inte gjorts sedan verkstadsutredningen 1966. Den mest påtagliga konsekvensen av denna utredning blev att de centrala flygverkstäderna i Malmslätt, Arboga och Västerås överfördes till affärsverket FFV. Den roll som de centrala verkstäderna spelade i flygvapnets underhållssystem återfinns i dag hos FFV Aerotech i Malmslätt och Arboga, Volvo Aero Support i Arboga samt Telubs Arboga-Växjö-Östersundsenheter, vilka alla på olika sätt är utvecklade ur de centrala verkstäderna. Samtliga enheter ovan tillhör i dag Celsiuskoncernen utom Volvo Aero Support som är majoritetsägt (90,1 %) av Volvo Flygmotor AB. Företaget utgörs av den tidigare motordivisionen inom FFV Aerotech.
Erfarenheterna från den av verkstadsutredningen föreslagna organisationen har i allt väsentligt blivit positiva. En tydlig kund-leverantörrelation har uppstått med klara rationaliseringsincitament hos leverantörerna. De aktuella verkstadsenheterna har utvecklats till marknadsanpassade organisationer med det innehåll av produktionsresurser och ingenjörsresurser som krävs för att kunna vidmakthålla de aktuella materielsystemen inom flygvapnet. En omfattande verksamhet riktad mot arméns och marinens materielsystem bedrivs även liksom underhåll riktat mot civila flygoperatörer (nationellt och internationellt). Tjänster och affärer riktade mot den civila industrin i övrigt har även utvecklats i icke försumbar omfattning.
En avsevärd tid har förflutit sedan Verkstadsutredningen genomfördes. Förutsättningarna har förändrats i väsentlig utsträckning. Försvarets organisation har förändrats varvid bl.a. förbandsindragningar har skett och en ny ledningsstruktur har införts. Vidare har nya materielsystem introducerats (JAS) och håller på att introduceras. Effekter av dessa förändrade förutsättningar är bl.a. minskade underhållsflöden totalt sett samt att kraven på en hög teknisk nivå på underhållsverksamheten är starkt framträdande.
För de verkstäder som finns i försvaret (miloverkstäder, örlogsbaser och flottiljverkstäder) innebär förändringarna att det torde ställas krav på en ökad koncentration för att kunna bibehålla en god ekonomi i produktionen samt för att kunna upprätthålla erforderlig teknisk kompetens. Det finns av ovan nämnda skäl anledning att återigen se över och utreda huvudmannaskapet för försvarets verkstäder.
Tendensen i omvärlden vad gäller underhåll och vidmakthållande av komplexa materielsystem är tydlig. Man förlitar sig i ökande utsträckning på industrin för att få ut mesta möjliga av sina materielsystem, såväl i fredsorganisationen som i krigsorganisationen. Detta framgick bl.a. i det s.k. Gulfkriget.
Mot bakgrund av de ovan påtalade förhållandena yrkar vi att en parlamentarisk utredning måtte tillsättas med uppgift att utreda huvudmannaskapet för försvarets verkstäder. Utredningen bör föreslå ett huvudmannaskap och en organisationsstruktur för dessa verkstäder som på det mest kostnadseffektiva sättet tillgodoser både de fredsorganisatoriska och krigsorganisatoriska kraven i den nya försvarsmakten med de materielsystem som antas ingå under den kommande 20-årsperioden. Förslagen skall kunna inarbetas i 1997 års försvarsbeslut.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om huvudmannaskap för försvarets verkstäder.
Stockholm den 19 januari 1994 Berit Oscarsson (s) Göran Magnusson (s) Berit Löfstedt (s) Berit Andnor (s) Kjell Nilsson (s)