Inte alltför sällan gör värnpliktiga ansökan om anstånd för studier på universitet och högskola. Enligt de föreskrifter som finns har vederbörande rätt till anstånd. I många fall inkommer dessa ansökningar sent.
Detta vållar problem för värnpliktskontoren som har svårigheter att fylla vakanserna. Ytterst drabbas krigsorganisationen, eftersom förbanden inte erhåller värnpliktiga.
Vid värnpliktskontoren finns inga resurser för att fylla vakanser i ett sent läge. Man upplever det frustrerande att inte kunna fylla de behov förbanden har med de mest kvalificerade. Det gäller de befälsuttagna som utgör en viktig del i den befälskader som, om det blir ofred, skall vara ledare i strid.
Önskvärt vore om man på universitet och högskolor införde garantiplatser för dessa värnpliktiga som kommit in på universitet eller högskola. Då kunde de berörda värnpliktiga först genomgå sin militärtjänstgöring och därefter uppta sina studier. Alternativt bör man finna någon annan lösning vad gäller anståndsförfarandet, så att inte krigsorganisationen blir lidande.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet till anstånd för värnpliktiga som antagits till utbildning vid universitet eller högskola.
Stockholm den 10 januari 1994 Maud Ekendahl (m)