Inom renbetesområdet hävdas i olika sammanhang att
det finns för många renar. Renantalet är en viktig fråga inte
minst för samerna, men även en viktig fråga för andra
intressenter i området. För att fastställa hur många renar
som bör finnas inom ett visst betesområde skall beslutet
naturligtvis bygga på gjorda betesinventeringar.
Medel för renbetesinventering anvisas under anslaget
E1. Främjande av rennäringen.
Anslaget är oförändrat 11 017 000, men det anslaget
skall även användas till underhåll av vissa stängsel mot
Norge. För det åtagandet angavs förra årets medelsbehov
vara 5 113 000. I årets förslagsanslag anges inte hur stort
detta medelsbehov är. Anslaget skall även täcka en rad
andra kostnader för åtgärder till främjande av rennäringen,
som katastrofskadeskydd vid svåra betesförhållanden,
konsulentverksamhet, utvecklingsprogram för samebyar
m.m.
Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat att det är viktigt
att renantalet kan anpassas till vad betesmarkerna tål
långsiktigt. För att fastställa högsta tillåtna renantal för en
sameby, krävs att betesinventering gjorts av
vinterbetesmarkerna.
Riksdagen bör därför hos regeringen begära att
jordbruksverket får i uppdrag att snarast utarbeta en samlad
plan för inventering av de återstående betesområdena samt
kostnaden för detta.
Överläggningar mellan Jordbruksverket och
rennäringen
Inrättandet av ett sameting innebär att samerna nu,
genom folkvalt organ, kan föra en dialog med
storsamhällets institutioner.
Många sätter likhetstecken mellan same och renskötsel,
så även regeringen när den föreslår att de årliga
överläggningarna mellan SSR och Statens jordbruksverk nu
skall övertas av sametinget för rennäringens del.
De arbetsuppgifter som överlåts åt sametinget bör
föregås av överenskommelser med sametinget om hur
överlåtandet skall ske, åtminstone nu i inledningen av
tingets etablering. Innan en överenskommelse med
sametinget gjorts bör därför överläggningar angående
insatser inom rennäringen som tidigare ske med näringens
företrädare SSR.
Prisstödet till rennäringen
Nuvarande stödnivå med 10 kr/kg för vuxen ren och 16
kr/kg för renkalv, som var ett regeringsbeslut, innebar en
nedjustering av den stödnivå Jordbruksverket föreslagit.
Meningen var att även med den nya konstruktionen
prisstödet i kronor räknat skulle bli det samma som när
stödet, enligt riksdagens beslut, utgick per slaktad ren. Så
blev icke fallet.
Mot den bakgrunden föreslår nu jordbruksverket att
stödet skall uppjusteras till den nivå som var tänkt, d.v.s.
för budgetåret 1993/94 11 kr/kg vuxen ren och 17 kr/kg för
renkalv. Vi anser att riksdagen skall fatta beslut om ett
prisstöd för renkött till den nivå som jordbruksverket
föreslår.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att Jordbruksverket
skall utarbeta en samlad plan för renbetesinventering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Jordbruksverket tills vidare
skall överlägga med SSR om prisstödet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att nivån på prisstödet till
rennäringen skall beslutas av riksdagen och fastställas enligt
Jordbruksverkets förslag.
Stockholm den 24 januari 1994
Berith Eriksson (v)
Hans Göran Franck (s)